Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rostanden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1842 meddirektör för Lebensversicherungsbank i Gotha,
Tysklands äldsta och största lifförsäkringsbolag,
i hvars stiftande (1827) han tagit verksamt del. Död
som geheimeöfverskolråd i Gotha 1862. En hög grad
af beläsenhet, klarhet och precision är utmärkande
för hans arbeten på den grekiska språklärans och
lexikografiens fält. Här må nämnas Griechische
grammatik (1816), Deutsch-griechisches wörterbuch
(1818) och Griechisch-deutsches wörterbuch
(1823), hvilka utgått i många uppl.
Rostanden. Se Grafandslägtet.
Rostavandet, Lille, insjö i Tromsö
amt, 7 km. lång och i areal 12 qvkm., genomflytes
af Rostaelfven, som kommer från det på riksgränsen
liggande Store R., hvilket mot ö. har aflopp till
Torne elf. Y. N.
Rostbiff. Se Roastbeef.
Rostgaard [-gård], Frederik,
dansk lärd, mecenat, son af Hans R. (f. 1625,
d. 1684), hvilken vann rykte såsom modig och förslagen
spejare under svensk-danska kriget 1658–59. R.
föddes på Krogerup d. 30 Aug. 1671, blef student
1687 och gaf sig år 1690 ut på en vidlyftig
utländsk resa, under hvilken han i synnerhet
studerade språk och literatur samt hopbragte
en rik skatt af böcker och handskrifter. Vid
sin hemkomst blef R. geheimearkivarie 1700 och
adlades 1702. År 1709 utnämndes han till assessor
och 1720 till »justitiarius» i Höjesteret samt
blef 1721 »oversecretair» (president i danska
kansliet). Emedan han tog mutor, blef han afsatt,
1725, men utnämndes redan 1727 till amtman i
Antvorskov och 1735 till konferensråd. Död d. 25 April
1745, Såsom geheimearkivarie visade R. sig mycket
duglig och ombesörjde bl. a. utgifningen af Kongeloven
(1709). Från R:s vistelse i Leiden föreligger Deliciae
quorundam poetarum danorum (1693), utgörande en
samling latinska dikter af V. Bering och O. Borch
m. fl., hvarjämte må nämnas hans material till en
dansk ordbok, som blef grundläggande för Langebeks
senare arbeten. För den nationella literaturen lade
R. ständigt i dagen stort intresse; bl. a. öfversatte
han en mängd tyska psalmer, hvilka till en del ännu
äro i bruk. En löjeväckande uppmärksamhet ådrog
han sig genom sina protester mot Holbergs komiska
hjeltedikt »Peder Paars», hvari han såsom egare
till ön Anholt tyckte sig vara utpekad, men detta
hindrade dock ej längre fram ett godt förhållande
till skalden. R:s boksamling såldes 1726, men dess
förnämsta skatter kommo efter hand i k. bibliotekets
ego. För en af R. anslagen penningsumma
upprättades 1833 en »rostgaardiansk» professur i
»fædrelandets historie og oldsager». Luxdorph
utgaf 1781 ett band »Rostgardiana» (dikter
m. m.), och K. Bruun skref år 1870 R:s biografi.
E. Ebg.
Rostgrop. Se Jern, sp. 1125.
Rostgummi. Se Dextrin.
Rostning. Se Jern, sp. 1125.
Rostock, största staden i Mecklenburg-Schwerin och en af de
vigtigaste handelsstäderna vid Östersjön, ligger
på venstra stranden af
Warnows mynning, 13 km. från hafvet, och är genom
jernväg förenadt med Lybeck och Berlin. 39,356
innev. (1885). Staden består af 3 delar: Altstadt
i ö. samt Mittel- och Neustadt i v., den förra
ännu bevarande drag af den gamla hansestaden,
men de båda senare till större delen regelbundet
och väl bebyggda. Under de sista 20 åren hafva
flere förstäder uppstått. R. var förr en tämligen
stark fästning, men fästningsverken äro nu raserade
och förvandlade till vackra promenader. Af öppna
platser må nämnas Blücherplatz, med en staty af
den i R. födde fältmarskalken Büicher. Staden har 4
kyrkor, bl. a. Mariakyrkan (från 14:de–15:de årh.),
med ett monument öfver Hugo Grotius, som der var till
en början begrafven, och Petrikyrkan, med ett högt
torn (127 m.). Andra märkligare byggnader äro rådhuset
(gotik), storhertigens palats samt det 1867–70
byggda universitetshuset. Universitetet stiftades
1418 af hertigarna och staden gemensamt. Det var
1437–43 förlagdt till Greifswald och efter 1760 till
Bützow; men då de af rådet utnämnde professorerna
stannade i R. och höllo föreläsaingar der, hade
Mecklenburg faktiskt två universitet, tills de
1789 åter förenades i R. Under 1500-talet besöktes
universitetet af ett stort antal svenskar (1515–93
af ej mindre än 175), och ett ej ringa antal böcker
trycktes på svenska derstädes, ja man kan säga,
att R:s universitet fick åt Sverige tjenstgöra såsom
universitet i st. f. eget. Vintern 1885–86 hade det
319 studerande. Biblioteket räknar omkr. 145,000
bd. Dessutom har R. gymnasium och realgymnasium,
navigationsskola och teknisk skola. Ehuru
R:s folkmängd, handel och rikedom aftagit sedan
medeltiden, har det ännu en ganska liflig handel, och
ingen stad vid Östersjön har så stor handelsflotta
som R. (1885: 311 fartyg om 100,000 tons). Dess
hamn besökes af 700–800 fartyg om året. Fartyg, som
ligga djupare än 4 m., måste lossa vid Warnemünde,
en fiskareby och badort vid Warnows mynning med nära
2,000 innev. Svenskarna uppburo tull vid Warnemünde
från 1631 till 1714, då de lemnade den såsom pant
till hertig Karl Leopold af Mecklenburg för ett
lån på 20,000 riksdaler. I sammanhang med Wismars
försäljning 1803 afstod Sverige alldeles från alla
anspråk på Warnemündetullen. Vigtigaste exportvarorna
äro spanmål, ull, lin och nötkreatur. Stadens
industri är mångsidig. En af de förnämsta grenarna,
skeppsbyggeriet, har på senare åren gått alltmera
tillbaka. För öfrigt finnas maskinverkstäder,
tobaksfabriker, bryggerier, brännerier m. m. – Ett
vendiskt samhälle på Warnows högra strand omnämnes
i senare hälften af 12:te årh., och kort derefter
uppstod ett tyskt på venstra stranden, hvilket
säges hafva fått stadsrättigheter 1218. Kort efter
sedan staden 1314 förenats med Mecklenburg, blef den
medlem af hansan, och den var bland Östersjöstäderna
underlägsen endast Lybeck i makt. Dess lyckligaste
period som handelsstad började i senare hälften af
15:de årh., vid samma tid som dess politiska makt
började aftaga. R. har dock aldrig helt förlorat den
oberoende ställning det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
