Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rosfönster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller utan hufvudvärk, svindel o. s. v. Samtidigt
eller straxt derpå uppträder på huden en röd
upphöjd fläck, som har benägenhet att tillväxa
ganska hastigt, ömmar för tryck och bleknar för
starkt fingertryck samt derefter hastigt återtager
sin rodnad. Svullnaden tilltager, så att öfverhuden
ofta lyftes upp i blåsor, blädderros (erysipelas
bullosum). Efter några dagar minskas rodnaden;
huden blir gulaktig, affjällar och återfår först
efter 8–10 dagar sitt vanliga utseende. Under tiden
har rosen utbredt sig och vandrat (er. migrans)
än åt den ena sidan, än åt den andra, och härigenom
kan sjukdomen draga ut i veckor samt sprida sig öfver
nästan hela kroppen. En sådan form träffas i synnerhet
hos nyfödda barn (er. neonatorum). På somliga
ställen, i synnerhet å öfre ögonlocken, kan den
inflammatoriska spänningen blifva så stark, att hud
och underhudsväf afdö (er. gangrenosum), I den feber,
som åtföljer ros (rosfeber), springer temperaturen
oftast på några timmar upp till 40° C., och med ringa
morgonremissioner håller febern sedan jämna steg
med rosens utveckling. Pulsen är 120–140. Vid ros i
hufvudsvalen inträda ofta yrsel och bedöfning, stundom
med vilda maniakaliska utbrott. Sådana fall sluta
ofta med en hastig död. Ros är i synnerhet farlig för
supare och för dem, som äro försvagade genom större
operationer. Genom den antiseptiska behandlingsmetoden
har rosens förekomst alltmer begränsats. Nyss utbruten
ros bekämpas bäst med underhudsinsprutningar rundt
kring gränserna af det angripna hudpartiet med en
3 proc. lösning af karbolsyra (Hueters metod) eller
med skarifikationer och kompresser doppade i sådan
lösning. Såsom utvärtes medel har man äfven användt
penslingar med jodtinktur, 10 proc. lapislösning,
m. m. Mot febern gifvas kalla bad och antipyretica,
mot yrsel is på hufvudet. Den sjuke måste isoleras,
och den noggrannaste renlighet iakttagas, för att
smittans spridande må förhindras. – Det gifves äfven
en s. k. »falsk ros» (pseudo-erysipelas), en rodnad i
huden, som icke beror på ursprunglig inflammation af
huden, utan på en affektion af underliggande väfnader.
F. B.
Rosfönster. Se Hjulfönster.
Rosinante (Sp. rocinante, af rotin, arbetshäst),
namn på Don Quijotes ridhäst; en usel häst, »krake»,
»skinkmärr».
Rosing. 1. Mikael R., dansk skådespelare, född
i Röros i Norge d. 19 Febr. 1756, blef student 1775,
men lemnade snart den lärda banan och debuterade
på k. teatern i Köpenhamn 1777. Han hade ett skönt
och ädelt yttre samt blef genom sin djupa poetiska
känsla och fina smak i förening med mycken flit en
af scenens förnämsta konstnärer. Hans styrka låg
i tragedien och det rörande skådespelet (han var
den förste, som tolkade nordiska hjelteroller),
och han grundlade en ny skola, i hvilken sanning
och värme trädde i stället för svulst, men skördade
derjämte lagrar både som älskare i lustspelet och
såsom sångare. År 1788 blef han instruktör och 1804
föreståndare för den dramatiska skolan, sedan
han af giktkrämpor hindrats från
att uppträda. Död d. 12 Okt. 1818. Han var sedan
1778 gift med Johanne Katrine Olsen, ett af
den danska scenens största namn, född d. 2 Juni
1756 i Köpenhamn. Hon debuterade 1773, gjorde sig
i synnerhet bemärkt i sorgspelet och det högre
skådespelet och dog d. 15 Jan. 1853. – Dottern
Emilie R., f. 1784, d. 1811, debuterade 1802 och
lade i dagen stor dramatisk talang. En annan dotter
blef moder åt bröderna Wiehe, som ärfde R:s
konstnärsgåfvor. – 2. Hans Peter Mikael R., skald,
sonson till den föregående, föddes d. 20 Nov. 1830
i Köpenhamn, tog filologisk ämbetsexamen 1858 och
blef 1859 adjunkt vid Herlufsholms skola och 1863
vid Sorö, der han 1882 blef öfverlärare. R. utgaf
1859 tvänne samlingar dikter, hvilka andas varm
känsla och kärlek till naturen, och har sedan 1872
utsändt flere berättelser dels på vers. såsom
Fraelst (1872) och Ann’ Marie (1813), dels
på prosa, såsom Lövfald og Lövspring (1877), En
romantiker (1880) och En uskyldig ung mand (1886).
E. Ebg.
Rosini, Giovanni, italiensk författare,
f. 1776, blef 1804 professor i italiensk
literatur vid universitetet i Pisa och utnämndes till
lifstidssenator för Toscana 1848. Död 1855. Bland
R:s arbeten märkas dikten La nozze di Giove e di
Latona (1810), som besjunger Napoleon I:s förmälning
med Marie Louise, romanerna La monaca di Monza
(1829. flere uppl.) och Luisa Strozzi (1833),
skådespelet Torquato Tasso (1835) samt det
konsthistoriska verket Storia della pittura
italiana (1839; 2:dra uppl. 1848–52),
hvilket är rikligt försedt med kopparstick.
Rosit. Se Rosellan.
Roskarlen. Se Höttringslägtet.
Roskilde [råsskille], stad på Själland vid Roskildefjorden,
30 km. v. om Köpenhamn, med 5,893 innev. (1880).
Staden ligger 30 m. öfver hafvet på en
höjdsluttning, som utmärker sig för sin rikedom på
förträffliga källor (D. kilde), är vigtig såsom
jernvägsknut för de själländska banorna, men är obetydlig
såsom industri- och handelsstad (den egde 1886
endast 9 fartyg om 239 tons), hvaremot dess jordar
äro ansenliga. Bland stadens byggnader må nämnas
Katedralskolan, som förskrifver sig från katolska
tiden, ett rikt hospital (fordom Duebrödre
kloster) och ett adligt jungfrukloster, grundlagdt
1699. I stadens närhet ligger Köpenhamns stora
anstalt för sinnessjuka, Bistrup eller S:t
Hans hospital. Det förnämsta af byggnadsverken
är emellertid domkyrkan, S:t Lucius’ kyrka,
en af de äldsta, största och vackraste i Norden.
Den uppfördes under 11:te årh. (färdig år 1084) af
rödt tegel och ursprungligen i rundbågsstil,
hvilken är fullt bevarad i vestra delen af koret,
men för öfrigt efter hand ersatts af spetsbågen,
hvarjämte åtskilliga kapell tillbygts i vexlande
stilarter. Kyrkan mäter invändigt i
längd 81,6 m., i bredd 24 m. och i höjd 25,7
(den yttre höjden 34,5) m. samt prydes af
tvänne fyrkantiga torn med smärta spiror, hvilka
resa sig 74,4 m. högt. I koret finnas två rader
kanikstolar med en »biblia pauperum» i utskuret trä
från 1420 och ett präktigt altare med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
