Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Roncaglia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rymde 1717 öfver till Karl i Lund och följde honom
sedan till Fredrikshald. 1725 blef R. öfverste
för Nylands och Tavastehus läns dragoner och
1728 för Bohus läns. 1740 utnämndes han till
landshöfding i Elfsborgs län, men tog afsked 1749 med
generallöjtnants titel. Han dog på Löfås å Dal d. 14
Dec. 1765. R. var en lysande hjelte, som efter all
sannolikhet stått modell till Tegnérs »Axel». Af hans
hand finnes en berättelse om kalabaliken i Bender,
tryckt i Gjörwells »Svenska biblioteket» (1:sta del.,
1757) och derefter särskildt utg. i en mängd uppl.,
senast 1868. Kj.
3. Roos [ros] af Hjelmsäter, Leonhard Henrik,
miniatyrmålare, etsare, född i Värmland d. 22
Dec. 1787, blef elev af konstakademien, der han
1805–16 utställde en mängd porträtt i miniatyr och
aqvarell samt kopior i olja, och kallades 1815 till
agré. 1817 företog han en resa till Wien och Italien,
der han vistades ett par år i Rom. I Dresden kopierade
han flere af galleriets berömdare taflor med synnerlig
talang, bl. a. Battonis »Magdalena», och lärde sig
äfven porslinsmålning. Efter sin återkomst uppträdde
han hufvudsakligen såsom konturetsare och utgaf flere
samlingar: Porträtter af aflidne riksdagsmän (1823),
Sveriges konungalängd (1824) och Porträttgalleri af
svenske poeter, vältalare och konstnärer (s. å.),
allt i profil, mest efter egna originalteckningar,
raskt och säkert gjorda samt ej utan en viss karakter,
trots det enkla utförandet. 1824 for R. till Amerika,
der han började utgifva ett nytt porträttverk: Les
acteurs les plus distingués des théâtres americains
(1825), af hvilket dock, såvidt kändt är, endast
första häftet utkom. Han for sedan till Syd-Amerika,
hvarest han afled 1827, såsom det uppgifves, till
följd af ormbett. – Strödda anteckningar af honom
under hans europeiska resa utgåfvos 1836 tämligen
vårdslöst af K. E. Ekmarck. De utmärka sig genom en
och annan träffande anmärkning, men vittna i allmänhet
om omogenhet och bristande konstnärlig underbyggnad.
-rn.
Roos [rås], tysk målarefamilj i Frankfurt a. Main
under 1600-talet. 1. Johann Heinrich R., f. 1631,
d. 1685 i Frankfurt, studerade i Holland och Italien,
fick 1668 borgarerätt i Frankfurt och blef 1673
hofmålare hos kurfursten Karl Ludvig i Pfalz,
men hade fortfarande sin bostad i Frankfurt. Han
slöt sig till de italianiserande djurmålarna i
Nederländerna, N. Berchem och Karel du Jardin, men
målade mera torrt och kallt än sina förebilder. Mera
sällan förekomma porträtt af honom, sällan äfven
religiösa framställningar och bilder från romerska
kampagnan med andra figurer än herdar och hjordar,
som hvila. Af dessa finnas så många flere i offentliga
samlingar. Dessutom känner man 40 raderingar af
honom. – 2. Philipp Peter R., den föregåendes äldste
son, f. 1651 i Frankfurt, d. i Tivoli nära Rom 1705,
kallas vanligen Rosa di Tivoli och är bekant för sina,
ibland kroppsstora djurframställnirigar med landskap
från romerska kampagnan. Han kom till Italien
1677, der han utbildade sig först i Bologna, sedan
i Rom. Der gifte han sig med en målares dotter
och slog sig ned i Tivoli. Hans taflor, som mest
verka dekorativt, äro bredt och raskt, ofta äfven
groft målade; någon gång är ämnet historiskt eller
bibliskt, såsorn Noak inför Jehova (i Dresden)
och Orfevs (i Madrid), men oftast framställer han
idylliska herdar med sina hjordar. – 3. Johann
Melchior R., den föregåendes broder, f. 1659 i
Frankfurt, d. derst. 1731, slöt sig närmare till
sin fader, än brodern hade gjort, men insatte i
sina landskap äfven vilda djur: hjortar, björnar
och vildsvin, t. o. m. lejon och tigrar. Han är
ännu hårdare i teckningen och kallare i färgen än
fadern. Taflor af honom finnas i Braunschweig,
Darmstadt, Schwerin och andra tyska samlingar.
C. R. N.
Roos [rås], Magnus Friedrich, tysk luthersk
bibel-teolog med teosofisk anstrykning, en af den
bengelska skolans förnämsta representanter, f. i Sulz
(Würtemberg) 1727, var 1767–84 pastor i Lustnau
och blef sistn. år »prelat» i Anhausen, der han dog
1803. R:s verksamhet på den praktiska själavårdens
område var betydande genom hans från tidiga år vunna
djupgående kristliga erfarenheter och genom ett
flitigt studium af den hel. skrift, och han utöfvade
ett stort inflytande på studenterna i Tübingen, der
han 1752–55 var »repetent». Hans skrifter öfversattes
på flere språk, äfven på svenska, och upplefde många
upplagor. Bland dem må nämnas Fundamenta psychologiae
sacrae (1769; tysk öfvers. 1857), Christliche
glaubenslehre (1786; »Christelig troslära», 1844),
Christliche hausbuch (morgon- och aftonbetraktelser
för hvar dag i året, skrifna till P. F. Hillers
sånger för hvar dag i året; »Huslig andaktsbok»,
flere uppl.), Fusstapfen des glaubens Abrahams (1770;
»Abrahams tros fotspår», 1810–14, 3:dje uppl. 1872),
Lehre und lebensgeschichte Jesu (»Jesu Christi Guds
sons lära och lefverneshistoria». 1837–40, 2:dra
uppl. 1872) samt Soldatengespräche (»Soldatsamtal»,
flere uppl.). Kommentarer till många af de bibliska
böckerna höra också till hans literära arbeten.
J. P.
Roos [ros], Petrus, prest, född i Rödinge socken,
Malmöhus län, d. 11 Maj 1740, studerade i Linköping
och Lund, promoverades till filos. magister
1766 samt prestvigdes s. å. Han blef kyrkoherde
i Skartofta och Öfveds patronella pastorat
af Lunds stift 1773, i Vesterstads och Östraby
församlingar af samma stift 1789, kontraktsprost
1802, jubelmagister i Lund 1817 samt teol. doktor
1818. Död i Vesterstad d. 10 Nov. 1832. R. var en
mycket nitisk och framstående församlingslärare
och en synnerligen produktiv skriftställare på det
religiösa området. En stor mängd andliga tal och
afhandlingar samt predikningar finnes efter honom,
J. H. B.
Roos [ros], Adolf Vilhelm, ämbetsman, född i
Kristinestad, Finland, d. 21 Juni 1824, åtnjöt
undervisning i Vasa trivialskola och på Åbo
gymnasium samt öfverflyttade 1840 till Sverige,
der han s. å. inskrefs såsom student
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
