Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rif ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med universitetet och styres af en
direktör, under hvilken stå 5 öfverläkare
och 5 reservläkare. Hospitalet har 2
medicinska, 2 kirurgiska afdelningar
och 1 afdelning för hudsjukdomar.
Y. N.
Rigsmål (Isl. Régsmál l. rättare Rigsþula) kallas
en dikt, hvilken finnes i en handskrift (Codex
Wormianus) af Snorra-eddan, men som på grund af sitt
innehåll vanligen upptages bland den äldre eller
Sämunds-eddans mytiska sånger. Dikten skildrar de
olika ståndens upphof från Hemdall, som under namnet
Rig i tidens början steg ned från sin himlaboning
och kringvandrade på jordens grönskande stigar. Se
vidare Hemdall. Th. W.
Rigveda. Se Indiens språk och literatur, sp. 550–551,
566.
Riingsbräen. Se Horungerne.
Riis [ris], Claus Pavels, norsk skald, född i Bergen
d. 19 Febr. 1826, dotterson till biskop C. Pavels,
blef student 1844 och gjorde sig under psevdonymen
Crispinus mycket omtyckt såsom skald. Han utgaf
Literär polemik (1848), Viser og vers (1849) och
Samfundsarbeider (1851). Inspirerad af den nationella
rörelsen inom konst och literatur, skref han 1849 sin
dramatiska idyll Til saeters (1850; 4:de uppl. 1878),
hvilken, utan att ega någon större originalitet,
dock genom sin stämning och sina tilltalande
sånger blef mycket populär samt uppfördes både i
Stockholm (1854) och Köpenhamn. Hans senare alster,
Julegjaesten (1852) och Han har det strengt (1865)
gjorde deremot föga lycka. R. lemnade Kristiania och
slog sig ned som landtbrukare i Söndre Bergenhus
amt, der han någon tid hade offentlig anställning
som kringresande trädgårdsmästare, men återvände
till Kristiania och dog på en resa i Mandal d. 8
Okt. 1886. R. utgaf flere af biskop Pavels’ dagböcker.
Y. N.
Rijckaert [re’jkart], flandrisk konstnärsslägt
i Antwerpen. 1. David R. (I), f. 1560, d. 1607,
upptogs 1585 i sin fädernestads målaregille. Af honom
nämnes en tafla, Kök med rökare (1603, i enskild ego,
Antwerpen), der han såsom skildrare af folklif visar
sig som en värdig föregångare till son och sonson. –
2. David R. (II) f. 1586, d. 1642, den föregåendes
son och lärjunge, blef 1608 medlem af Antwerpens
målaregille. Målningar af honom äro sällsynta. (Hans
yngre broder, Martin R., f. 1587, d. 1631, studerade
i Italien och målade landskap.) – 3. David R.
(III), f. 1612, d. 1661, den föregåendes son, den
mest berömde medlemmen af slägten, blef upptagen i
Antwerpens målaregille 1636. Han utbildades under
inflytande af Teniers d. y., särskildt med afseende
på de ämnen han behandlade, men påverkades också af
Brouwer. Han behöll dock sin sjelfständighet och
blef i sina bästa arbeten jämte de nämnde mästarna
en af de förnämste målsmännen för det flandriska
genremåleriet. Under sin egentliga blomstring målade
han kraftigt och bredt, med lysande kolorit och varm
ton; med 1656 blef färgen mera klar, men också mera
kall och grå. Af håns taflor från 1630-talet må nämnas
hans Målareatelier med sjelfporträtt (1638, Louvre),
Bondstuga med drickande bönder (s. å., Dresden),
»Wie die alten sungen, so pfeifen die jungen»
(1639, Dresden), af bilder från 1640-talet:
Lekande gatpojkar (1640, München), Kemist i sitt
laboratorium (1648, Bruxelles), Plundring af en by
(s. å.) och Bymarknad (1649), bägge i Wien. Till
1650 höra flere Familjekonserter, af hvilka en i
Köpenhamn. Såsom exempel på hans senare tids gråare
kolorit må påpekas Plundring af ett hus (1656, Wien)
och Festmåltid hos en bonde (1657, Köpenhamn). I
Sveriges Nationalmuseum finnes af honom Det inre
af en bondstuga med rökande bönder, signerad, men
utan årtal. C. R. N.
Rijder [re’j-], Holl. (egentl. ryttare), äldre
namn på holländska myntet dukaton (se d. o.).
Rijksdaalder. Se Daalder.
Rijn, R. H. van. Se Rembrandt.
Rijswijk l. Ryswyk
[re’jsvejk], by i nederländska prov. Nord-Holland mellan
Haag och Delft, särskildt märklig genom den i prinsens
af Oranien lustslott (nu försvunnet) ingångna
freden 1697, som afslutade det åttaåriga kriget
mellan Frankrike å ena sidan samt Nederländerna,
England, Tyska riket, kejsaren och Spanien på
den andra. Under Sveriges bemedling (Sveriges
fullmäktige vid kongressen voro frih. N. Lillieroot
och grefve K. Bonde, men den senare anlände först
d. 30 Sept. till Haag) öppnades d. 9 Maj 1697
underhandlingar i R., och d. 20 Sept. undertecknade
Nederländerna, England och Spanien fredsslutet med
Frankrike. Ludvig, hvars tillgångar uttömts af kriget
och som önskade sig hafva fria händer vid Karl II:s i
Spanien väntade frånfälle, återgaf alla eröfringar i
Katalonien och spanska Nederländerna, med undantag
af några tiotal reunierade, obetydliga orter, och
erkände arfståthållaren Vilhelm III som konung af
England. Kejsaren och Tyska riket undertecknade freden
d. 30 Okt. och d. 26 Nov. s. å. Ludvig återgaf till
Tyskland alla under kriget och genom reunions-kamrarna
förvärfvade områden, Breisach, Philippsburg,
Freiburg och Kehl m. fl., med undantag af de
reunierade orterna i Elsass och staden Strassburg,
som nu definitivt afträddes till honom. Hertigen af
Lothringen återfick sitt land med några afträdelser
(Saarlouis och Longwy); Zweibrücken återgafs åt
Sveriges konung, Mömpelgard åt Würtemberg.
Rijswijk [re’jsvejk], Jan Theodorus van, flamländsk
skald, f. i Antwerpen 1811, död derst. sinnesrubbad
1849, var en af den flamska literaturrörelsens
banbrytare och står oöfverträffad i sina
lyriska Volksliedjes (1846). R. brukar synnerligen
starka ord mot det franska inflytandet på belgiska
literaturen. Hans arbeten (Volledige werken) utgåfvos
samlade 1853.
Rikardis l. Rixa, svenske konungen Albrekts gemål,
var dotter af grefve Otto af Schwerin, blef 1352
trolofvad och 1365 förmäld. Hon dog år 1380. Hennes
dotter Rikardis blef förmäld med markgrefve Johan
af Brandenburg.
Rikets allmänna ärendens beredning. När efter
statshvälfningen 1789 rikets råd d. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
