Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhenprovinsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
något mera differentierad sarkodkropp med
en centralkapsel och ett strålformigt
l. radiärt anordnadt kiselskal.
O. T. S.
Rhodanus, det latinska namnet på floden Rhône.
Rhode Island [råd e’jländ], den minsta, men tätast
befolkade bland Nord-Amerikas förenta stater. Dess
officiella namn är State of Rhode Island and
Providence Plantations. Staten ligger emellan 41°
18’ och 42° 3’ n. br. samt 71° 6’ och 71° 55’ v. lgd
samt begränsas i ö. och n. af Massachusetts, i v. af
Connecticut och i s. af Atlantiska hafvet. Areal
3,237 qvkm. 276,531 innev. (1880), deraf 6,592
färgade (inberäknadt 77 indianer). 1885 uppgick
folkmängden till 304,284 pers. Narragansett bay
delar staten i tvänne olikstora delar, af hvilka
den vestra är betydligt större. Staten har kuperad
mark utan några större höjder. Jorden är utom vid
kusten och på öarna sandig och föga bördig, hvarför
den i allmänhet mera lämpar sig för boskapsskötsel
än för jordbruk. Endast 3 proc. af befolkningen äro
sysselsatta i jordbruk. Hufvudfloder äro Blackstone
(Pawtucket l. Providence river) och Pawtuxet, som
falla ut i Narragansett bay, och Pawcatuck. som faller
ut i Atlanten på gränsen mot Connecticut. Narragansett
bay har flere öar, af hvilka de största äro Rhode
island, Conanicut och Prudence. Block island, 16
km. s. v. om viken, hör äfven till staten. Klimatet
är på grund af Golfströmmens inflytande mildt
utan de stora, i det öfriga Nya England vanliga
vexlingarna och ytterligheterna. Industrien är
högt uppdrifven, särskildt bomullsindustrien,
som grundades i början af 1790-talet och
från R. I. utbredde sig öfver unionen. Endast
Massachusetts har en större tillverkning af
bomullsvaror. I guldsmedsarbeten intager staden
Providence första platsen i unionen. Sammanlagdt
voro 1880 66,166 pers. sysselsatta i industriens
tjenst. National välmågan är allmän, och endast
553 understödstagare funnos 1880. Den taxerade
förmögenheten uppgick 1880 till 420 mill. doll. och
var med afseende på förmögenhet pr person (1,519
doll.) större än i någon annan stat med undantag af
Kalifornien och Massachusetts. Undervisningsväsendet
lemnar ännu mycket öfrigt att önska, emedan
af 52,273 barn i skolåldern (5–15 år) 12,279
icke besökte någon skola. Det 1764 inrättade
Brown university i Providence är statens
förnämsta läroanstalt. Författningen är af
1843. Guvernören och öfriga statsämbetsmän väljas
årligen. Lagstiftningsmakten utöfvas af en senat med
36 och ett representanthus med 72 medlemmar, hvilka
likaledes väljas årligen och börja sina sammanträden
i Maj månad i Newport, efter några dagar ajournera
sig och i följande Januari börja en längre session i
Providence. Domaremakten utöfvas af en högsta domstol
samt underdomstolar för hvarje grefskap. Domarena
väljas af lagstiftande församlingen. Statsskulden
uppgick 1887 till 1,3 mill. doll. Till kongressen sänder
staten 2 senatorer och 2 representanter. 77 proc. af
befolkningen bo i
städerna. Af statens 36 städer hade 1885 6 öfver
10,000 innev. hvardera, nämligen Providence
(118,070), Pawtucket (22,906), Newport (19,566),
Lincoln (17,229), Woonsocket (16,199) och Wanvick
(13,286). – Anläggningen af tre spridda sjelfständiga
nybyggen (Providence 1636, Portsmouth 1638 och
Newport 1639) af Roger Williams och andra, hvilkas
åsigter i lära och kyrkopolitik ej öfverensstämde med
puritanernas i Massachusetts, åsyftade i början ej
någon kolonialenhet; men behofvet af ömsesidigt skydd
ledde till en dylik, och en utomordentligt liberal
författning antogs 1663, som var oförändradt gällande
ända till 1843. Sist bland de 13 gamla staterna ingick
R. I. i nord-amerikanska unionen, d. 29 Mai 1790.
Rhodiser-riddare. Se Johanniter.
Rhodiska sjölagen. Se Lex rhodia de jactu.
Rhododendron (Rhododendrum) L., bot., ett slägte af
vackra alp- eller fjällbuskar med i grenspetsarna
rosettlikt ordnade blad och blommorna flockvis i
grenspetsarna. Blomfodret är djupt 5-klufvret och
blomkronan sambladig, mer eller mindre trattlik,
med nästan regelbundet 5-deladt bräm. Ståndarna äro 10
(hos det närstående slägtet Azalea 5) och sakna bihang
å knapparna. Frukten ar en 5-rummig, mångfröig
kapsel, som öppnar sig från spetsen. Rh. är typen för
en särskild grupp, Rhodorae, inom nat. fam. Ericineae
Juss. Pä högffällens sterila branter i såväl vestra
som östra halfklotet växa dessa vackra buskar,
hvilkas blommor ofta äro praktfulla genom sin
storlek och färgernas klarhet. De på södra Europas
alper och äfven å Tysklands högre berg förekommande
arterna Rh.ferrugineum L. och Rh. hirsutum L., med
ständigt gröna blad och mörkröda blommor, äro de
vanliga s. k. alprosorna. Dessa och några andra kunna
odlas å fritt land i Sverige, till hvars nordligaste
fjälltrakter endast den lilla täcka och sällsynta
Rh. lapponicum (L.) Wg. hör. I våra växthus odlas
ofta rhododendron i många varieteter. Honingssaften
af en del arter i Nord-Amerika anses giftig.
O. T. S.
Rhodokrom (af Grek. rhodon, ros, och chroma, färg),
miner., en understundom finkornig, kromhaltig klorit
(se d. o.) af violett, i tunna splittror blodröd
färg, förekommande med kromjern i Ural och Amerika.
Ant. Sj.
Rhodonit (af Grek. rhodon, ros), rödmangankisel,
pajsbergit, miner., ett bisilikat af Mn O, Ca O, der
äfven något Mg O och Fe O ersätta kalkjorden. Den
kristalliserar asymmetriskt samt har en hårdhet
af 5,0–5,5 och eg. v. = 3,5–3,6. Rhodoniten har
rosenröd till brun färg och är genomskinlig till
genomlysande. Den smälter för blåsrör till en
mörk kula och förekommer i större mängd vid
Jekaterinburg i Ural, der den användes för
slipning af vaser och urnor. Kristalliserad
förekommer den vid S:t Marcel i Piemont, Pajsberg
och Långban i Sverige samt derb i Amerika,
Tyskland, Ungern och några svenska jerngrufvor.
Ant. Sj.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
