Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhea Silvia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olympiska gudaskaran. I denna sin egenskap af gudamoder
omnämnes hon redan af Homeros och Hesiodos, men
tyckes icke hafva intagit någon mera betydande plats
i grekernas gudsdyrkan. Vid beröringen med asiatiska
religionsformer sammansmälte den grekiska Rh. med den
asiatiska Kybele (Cybele) l. Kybebe, det alstringsrika
naturlifvets mäktiga gudinna, hvilken i många delar
af Mindre Asien var föremål för en entusiastisk
dyrkan. Hufvudorten för Rh. Kybeles dyrkan synes
hafva varit Galatien, der hon i staden Pessinus
vid foten af berget Dindymos (deraf gudinnans binamn
Dindymene) egde ett urgammalt tempel med hennes enligt
sagan från himmelen nedfallna bild. Denna gudstjenst
förestods af kastrerade prester, kallade galloi, och
hade en i hög grad passionerad karakter med plötslig
öfvergång från den vildaste fröjd till den vildaste
smärta, hvilken ofta tog sitt uttryck i våldsamma
stympningar. En liknande dyrkan egnades denna gudinna
i Frygien, der hennes prester kallades korybanter (se
d. o.), och i Troas vid berget Ida, der hon tänktes
omgifven af idaiiska daktyler (se d. o.). Inom
Grekland dyrkades Rh. hufvudsakligen på Kreta,
der hennes följe utgjordes af kureter (se d. o.),
ofta förblandade med de frygiske korybanterna. I
deras hägn säges hon hafva lemnat sin nyfödde son,
Zevs, då hans fader, Kronos, ville uppsluka honom,
såsom han förut gjort med sina öfriga barn. Emedan
gudinnans helgedomar i allmänhet befunno sig på eller
invid höga berg, benämnes hon äfven »bergsgudinnan»
(Oreia), likasom hon efter de olika hufvudorterna för
hennes dyrkan betecknas såsom den frygiska, idaiiska,
berekynthiska, pessinuntiska gudinnan o. s. v. I Rom
infördes hennes dyrkan omkr. 205 f. Kr. Hon dyrkades
der under namn af Magna mater (»den stora modern»),
och till hennes ära firades festen Megalesia (se
d. o.) l. Ludi megalenses. Af den bildande konsten
brukar Rh. framställas såsom en majestätisk qvinna med
en murkrona på hufvudet och sittande på en af lejon
omgifven tron eller åkande på en af lejon dragen vagn.
A. M. A.
Rhea Silvia (Rea S.), enligt fornsägnerna moder till
Romulus och Remus (se Amulius).
Rhegion (Lat. Rhegium), forntida betydande stad
på sydvestra spetsen af Italien, inom de forne
bruttiernas land (nu Kalabrien) och invid det sund
(nu Messinasundet), som skiljer detta land från
Sicilien. Rh. var en af de äldsta grekiska kolonierna
uti Italien, grundadt, sannolikt före år 720 f. Kr.,
af nybyggare från Chalkis på Eubea och från Messenien
på Peloponnesos, enligt sägnen under ledning af
en viss Antimnestos från det gent emot liggande
Zankle (Messana). Liflig handel och sjöfart gåfvo
åt Rh. en hastig och rik uppblomstring. År 387
f. Kr. eröfrades det efter elfva månaders belägring
af Dionysios d. ä., men återfick sin frihet 351
f. Kr. Under krigen med Pyrrhos inlade romarna i
Rh. en besättning af kampaniska trupper, hvilka på
egen hand gjorde sig till
herrar öfver staden (279 f. Kr.) och på det grymmaste
sätt misshandlade dess innevånare, till dess de (270
f. Kr.) kufvades och bestraffades af romarna. Äfven
under följande århundraden var Rh. betydande både
såsom handelsstad och såsom vapenplats, dock utan att
någonsin mera uppnå sin forna glans. Svårt hemsökt af
de borgerliga krigens fasor, upprepade jordbäfningar
och sedermera af folkvandringarnas stormar, uppbyggdes
staden dock ständigt å nyo efter hvarje förstöring
och eger ännu i dag bestånd under namn af Reggio
(se d. o.). A. M. A.
Rhegius (hans tyska namn var Rieger, ej König),
Urbanus, tysk evangelisk teolog, f. 1489 i Langenargen
vid Bodensjön, studerade under ledning af humanisten
Ulrich Zasius i Freiburg tillsammans med Luthers
bekante motståndare Johann v. Eck. Med denne sin
förtrolige vän flyttade han 1510 till Ingolstadt,
der Eck blef teologie professor samt såsom sådan R:s
lärare och förebild, under det likväl de humanistiska
intressena framträdde starkare hos den sistnämnde. I
Ingolstadt egnade R. sig äfven åt lärareverksamhet,
med poesi och vältalighet såsom undervisningsämnen,
samt kröntes 1517 af kejsar Maximilian till
kejserlig »orator» och »poeta laureatus». –
Under striden mellan Luther och Eck stod R. i
början på den senares sida, men öfvergick småningom
alltmer afgjordt till reformationens anhängare. I
nattvardsläran slöt han sig efter en tids vacklande
mellan Luther och Zwingli slutligen till Luthers
realistiska uppfattning af sakramentet. Likväl
sympatiserade han med Melanchthons och filippisternas
sträfvanden att åstadkomma en sammanslutning mellan
de olika protestanterna och deltog i utarbetandet
af Wittenberg-konkordian. 1520–30 var R. anställd
som domkyrkopredikant i Augsburg och var sedermera,
sedan 1532 i egenskap af generalsuperintendent
i Celle, hertig Ernst Bekännaren behjelplig vid
genomförandet af reformationsverket inom lüneburgska
landet. Han afled 1541. Hans skrifter utgåfvos 1562
i 4 bd. H. W. T.
Rheidt (Rheydt), stad i preussiska regeringsområdet
Düsseldorf (Rhenprovinsen), 4 km. s. om
Gladbach. 22,591 innev. (1885). Liflig och mångsidig
industri, hufvudsakligen textilindustri.
Rheims. Se Reims.
Rhein [rajn], det tyska namnet på floden Rhen.
Rheina-Wolbeck. Se Rheine.
Rheinberger, Joseph Gabriel, tysk tonsättare, f. 1839
i Vaduz i Lichtenstein, spelte orgel redan vid 7
års ålder, studerade 1851–54 vid konservatoriet
i München, der han senare (1859) blef lärare, var
1865–67 repetitör vid hofoperan och derefter inspektor
för konservatoriet samt blef 1877 dirigent för den
kungliga kapellkören, hvilken i likhet med Berlins
domkör i synnerhet odlar äldre vokalmusik. R. räknas
bland Tysklands förnämsta nu lefvande tonsättare. Han
röjer väl icke egentlig genialitet, men hans musik
eger välljud och stämning samt är på en gång populärt
och skickligt arbetad. Mest bekanta äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
