Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revalenta arabica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»statsrevisorer». För granskning af kommunernas
räkenskaper och förvaltning skola årligen genom val
af kommunernas beslutande myndigheter tillsättas
revisorer, hvilka hafva att till den väljande
myndigheten afgifva revisionsberättelse. Äfven med
afseende å enskilda företag, hvilkas verksamhet
reglerats genom offentliga föreskrifter eller
understödts genom allmänna medel, äro i allmänhet
årliga revisioner stadgade. Så är förhållandet
med aktiebolag i allmänhet, med sparbanker,
med försäkringsbolag m. fl. I sålunda föreskrifna
revisioner skola, enligt gifna bestämmelser, i vissa
fall jämväl deltaga revisorer å det allmännas
vägnar. Så skola bränvinsförsäljningsbolags
räkenskaper och förvaltning granskas af revisorer,
utsedda af vederbörande stadsfullmäktige eller allmän
rådstuga, af hushållningssällskap, af landsting
och af K. M:ts befallningshafvande; i revisionen af
sedelutgifvande banks räkenskaper skall en af K. M:ts
befallningshafvande utsedd revisor deltaga. K. M:t har
förbehållit sig utse revisor af bolags räkenskaper,
då detta erhållit understöd af allmänna medel
o. s. v. K. H. B.
Révoil [-vå’al], Pierre Paul, fransk målare, f. 1776,
d. 1842, var jämte Fleury François Richard (f. 1777,
d. 1852), grundläggare af skolan i Lyon, som gjorde
början till den romantiska skolan i Frankrike
i motsats till den klassiska riktningen. Bägge
voro lärjungar af David. Richard, som alltifrån
1802 behandlade romantiska ämnen, var den egentlige
grundläggaren, men Révoil, hvars verksamhet sträcker
sig från 1810 till inpå 1830-talet, hade större
både begåfning och erkännande af sin tid såsom
chef för skolan. Denna hade sitt namn deraf att
hennes medlemmar bodde i Lyon, och hennes sträfvan
var att i st. f. antika ämnen upptaga sådana från
medeltiden och franska historien samt framställa
dem med noggrant iakttagande af tidskostymen. Men
historisk i vanlig mening kan hon icke kallas, ty hon
älskade mest att framställa anekdoter i tidsfärg,
alltså den historiska genren. Hela riktningen gick
som den poetiska nyromantiken hand i hand framåt
med restaurationen. R., som var literärt bildad,
hade besjungit Bourbonerna på vers, likasom han
äfven skref riddarevisor och historiska romaner. Den
kungliga familjen köpte många af hans omsorgsfullt
utförda, färgfriska taflor: han blef dauphines
målare, och 1830 sörjde han så sina beskyddares
fall, att han nedlade sin professur i Lyon och
drog sig tillbaka i ensamheten. Dock lät han till
sist försona sig med Julimonarkien och arbetade
åtskilligt för Versailles. R. gjorde första gång
uppseende 1810 med en »anekdot» om Karl V, Frans
I och hertiginnan af Estampes, en tafla, som på
utställningen kallades »Salongens diamant». Af hans
öfriga arbeten må nämnas Den tillfrisknande Bayard
(1817), Jeanne d’Arc som fånge i Rouen (1819),
Henrik IV lekande med sina barn, Maria Stuart
tager afsked af sina tjenare (1822) och Bertrand
du Guesclin, som segrare vid turneringen i Rennes.
C. R. N.
Révoil [revåa’l], Louise. Se Colet.
Revolaks (F. Revonlahti), kapell under Siikajoki
pastorat, Uleåborgs län, Finland. Areal
262 qvkm. Befolkningen finsktalande, 1,283
pers. (1886). – Vid R. besegrade finnarna, 1,800 man
af Savolaksbrigaden under öfverste J. A. Cronstedts
befäl, d. 27 April 1808 en 1,500 man stark rysk
truppstyrka under generalmajor Bulatov. Ryssarna
inneslötos i R:s prestgård samt förlorade 800 man i
döda, sårade och fångar.
Revolt (Fr. revolte, af Lat. revolvere, rulla om),
upplopp, folkresning, uppror. – Revoltera, förleda
till uppror, upphetsa; uppröra, sätta i harnesk;
göra upplopp, resa sig.
Revolution (af Lat. revolvere, åter upprulla),
omhvälfning, plötslig och genomgripande förändring;
våldsamt utbrott af naturkrafter, genom hvilket någon
del af jordytan omgestaltas; hastigt försiggången
och djupgående förändring i vetenskapliga
åsigter, i religiösa föreställningar, seder, moder
el. dyl.; polit., statshvälfning, en med våldförande
af statens rättsordning åvägabragt, grundlig
omgestaltning i en bestående statsförfattning,
framförallt i regeringsformen; astron., himmelskropps
omloppstid (se d. o.) i dess rörelse kring en
annan himmelskropp. – Statshvälfningar hafva
varit ingalunda sällsynta historiska företeelser
alltsedan gamla tiden. De beteckna vändpunkter i
folkens lif och ega sin förutsättning i allmänt
utbredda, men länge tillbakaträngda behof af
politiska reformer. Trycket kan slutligen blifva
outhärdligt och lidelserna deraf så uppeggade,
att de skaffa sig luft i en revolution. När hoppet
om reform slocknar hos ett lifskraftigt folk, när
regelmässig utveckling är omöjliggjord, då begynner
revolutionens febertillstånd, och då kan hvälfningen
framkallas af en skenbart ringa anledning. Från reform
skiljer revolutionen sig deri att hon genomdrifrer
förändringen med våld, i form af författningsbrott,
och vid bestämmandet af den nya författningens
innehåll går till väga utan skonsamhet mot den
historiska, ännu ej utlefda rätten. Men fastän
revolutionen vanligen är ett rättsbrott, behöfver
den derför ej vara en förbrytelse, ty ofta är det
den högre, undertryckta rätten, som i en revolution
bryter sig väg och söndersliter de otillbörliga
banden på sin utveckling. Emellertid är revolutionen
alltid en betänklig och fruktansvärd ytterlighet,
i detta afseende jämförlig med ett krig i den
yttre politiken och medförande samma ansvar för
upphofsmännen. En revolution går ofta längre än de
ursprunglige ledarna tänkt och velat. Den lössläpper
de lidelser, som slumra i nationen, och af hvilka
de ädla kunna i första hänförelsen förherska, men
under fortgången alltför lätt de egoistisk-brutala
hejdlöst bereda sig en tummelplats. En sådan hvälfning
medför dessutom på det ekonomiska området störing
af krediten, arbetsinställelser och värdefall,
hvarjämte statens finanser lida en svår stöt. Ofta
följa i släptåg en förderflig reaktion eller inbördes
krig och förvecklingar med utrikes makter, hvartill
kommer att den nygrundade stats- och rättsordningen i
början är vacklande. – Revolutioner kunna äfven utgå
från de regerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
