Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Revalenta arabica ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Narva (1581) kommit under svenskt välde, fortforo
Revalsboarna att yrka derpå, påstående bl. a., att i
det evigvarande fredsfördraget med Ryssland erkänts,
att stapeln på all handel med Ryssland skulle vara
i R., men svenska regeringen gynnade ej R. på Narvas
bekostnad, äfven om den 1643 gaf R. licentfrihet för
det salt, som såldes till Ryssland. Med afseende på
den vigtiga tullfrågan må påpekas, att Johan III 1586
förbehöll sig 2/3 af R:s tullinkomster, att Karl IX
1607 gaf staden halfva tullen på sex år, hvilket 1613
förnyades för fyra år, samt att staden enligt 1629
års licentordning fick sig formligen tillerkänd halfva
tullen. Rörande undervisningen må nämnas, att en skola
fanns i R. redan under Johan III:s tid. 1630 inreddes
Mikaelsklostret till skola för såväl adelns som
borgerskapets barn. Lärarna vid densamma utnämndes på
stadens och ridderskapets förslag af konungen. Gustaf
II Adolf anslog afkastningen af S:t Johannishofs
gods till stadens kyrkor och skolor, men magistraten
hade att i sista hand sörja för lärares och presters
löner samt kyrkornas underhåll. Karl XI förbehöll
sig rätten att utnämna kyrkoherdar. Äfven under den
svenska tiden ålåg det R:s borgare att sörja för sin
stads försvar. Derjämte fordrade svenska regeringen,
att staden, liksom under härmästaretiden, skulle hålla
ett visst antal knektar i fält. Stundom utrustade den
skepp i st. f. knektar (t. ex. 1567 och 1630). 1570–71
belägrades R. af 18,000 ryssar under hertig
Magnus. Det hade då en egen värfvad truppstyrka af
300–400 man, men understöddes derjämte – tvärt emot
livländska historieskrifvares påstående – af den till
minst 1,000 man uppgående svenska besättningen. (Under
1600-talet var den svenska garnisonen i R. i
fredstid endast 1 à 2 kompanier fotfolk.) 1577
belägrades R. på nytt af ryssarna och 1710 för tredje
gången. Vid sistnämnda tillfälle fullgjorde ej flere
af de tyske och estländske regementsofficerarna,
liksom magistraten, sin pligt mot Sveriges krona,
och d. 29 Sept. s. å. öfverlemnade generalmajor
D. F. Patkul staden till ryske generallöjtnanten
Bauer genom kapitulation, som tillerkände R. dess
privilegier, särskildt betonande den augsburgiska
bekännelsens och tyska språkets okränkbarhet. R. var
under svenska tiden säte för guvernören, sedan
1673 generalguvernören, öfver Estland, för
ståthållaren, borgrätten, öfverlandträtten,
landtdagen och biskopen öfver Estland. Till
1691 hade staden en särskild superintendent.
A. H-d.
Revalenta arabica, benämndes ett slags mjöl,
som af firman Barry du Barry utpuffades såsom ett
utomordentligt kraftigt näringsmedel, hvilket tillika
skulle afhjelpa alla möjliga svaghetstillstånd. Det
bestod hufvudsakligen af mycket fint siktadt mjöl
af korn och egyptiska röda linsärter, af hvilkas
vetenskapliga namn, Ervum Lens L., Ital. Erva lenta,
genom förvrängning gjordes namnet »revalenta». Detta
humbug-medel hade sin glansperiod under början af
1850-talet, men föll snart i glömska, då dess verkliga
beskaffenhet och värde blefvo kända.
Man sökte sedermera, ehuru förgäfves, sprida »kraftmjölet» under
namnet Revale’scere.
O. T. S.
Revanche [röva’ngsj], Frv hämd, upprättelse, vederlag,
skadestånd; nytt spelparti, som afser att bereda den,
som tappat, en möjlighet att vinna.
Rewbell [rebä’ll], Jean François, fransk statsman,
f. 1747, var vid utbrottet af 1789 års revolution
advokat i sin födelsestad, Kolmar. Han invaldes
då i riksförsamlingen och deltog med ifver i
reformarbetet. 1792 invald i Nationalkonventet,
undgick han under skräcktiden att indragas
i de mördande partistriderna genom att åtaga
sig beskickningar såsom konventskommissarie och
uppträdde efter Robespierres fall (Juli 1794) såsom
en af ledarna för reaktionen mot skräckväldet. Vid
direktorialförfattningeris införande (1795) blef
han medlem af direktorium och trädde i spetsen
för finans-, justitie- och utrikesärendena. På
denna plats motsatte han sig dem, som ville
göra slut på det revolutionära tillståndet och
införa en lagbunden frihet, och han var en af
upphofsmännen till revolutionen d. 18 Fructidor
år V (d. 4 Sept. 1797), hvarigenom det moderata
partiet krossades. Han bidrog verksamt till den
omstörtning i Schweiz, som 1798 gjorde detta land
till ett franskt lydland under namn af Helvetiska
republiken. Först 1799 utgick han genom lottning ur
direktorium och invaldes då i de Gamles råd. Hans
fiender hafva påstått, att han i sin förvaltning
gjort sig skyldig till oärlighet. Efter statskuppen
d. 18 Brumaire år VIII (9 Nov. 1799) blef han
ej mer använd i det offentliga lifvet. Död 1807.
S. B.
Revdinsky zavod, bergs- och fabriksstad i ryska
guvern. Perm, 48 km. från Jekaterinburg. Omkr. 10,000
innev. Bergverken tillhöra furstarna Demidov och
började bearbetas 1741. Till en början fanns endast
jernmalm, men sedermera anträffades äfven andra
malmer, bl. a. koppar-, nickel- och guldförande
malmer.
Revelation (af Lat. revelare, aftäcka), uppenbarelse.
Revelj (Fr. reveil, uppvaknande), signal, som vid
samlad trupp gifves medelst trumma eller trumpet
på morgonen till tecken att manskapet skall stiga
upp. Reveljen kan utföras äfven af hela musikkåren. I
läger och på skepp föregås reveljen vanligen af ett
kanonskott. Ombord på örlogsfartyg blåses reveljen
endast i hamn.
Revenons à nos moutons [rövönå’ngs a nå moutå’ng],
Fr., »återvändom till våra får», låtom oss återkomma
till ämnet (utgångspunkten). Ordstäfvet är hemtadt
ur den franska medeltidsfarsen »Maître Pathelin».
Reventlow, holsteinsk adlig ätt, som flyttat
till Danmark och der förvärfvat stora gods,
såsom grefskapen R.-Sandberg och Kristianssæde,
baroniet Brahetrolleborg m. fl. Namnet förekom
redan på 1200-talet. Hartvig R. var en af grefve
Gerhards anhängare och dräpte 1315 vid en nattlig
öfverrumpling en annan holsteinsk grefve, Adolf VI,
som djupt kränkt honom, samt sin egen son, som stod
i hans tjenst. Flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
