Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reunionskamrar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkomster af domänen. Furstarna äro mycket rika, enär
en stor del af furstendömena är deras enskilda
egendom. De båda furstendömena uppställa tillsammans
med Sachsen-Altenburg och Schwarzburg-Rudolstadt
ett infanteriregemente, tillhörande 4:de
armékåren. Furstendömenas vapen har 4 fält: i 1:sta
och 4:de ett upprättstående lejon i svart (för R.),
i 2:dra och 3:dje en gyllene trana (T. kranich)
i silfverfält (för Kranichfeld). Hvar och en af de
båda furstarna utdelar ett hederskors för civila och
militära förtjenster. De furstliga residensen äro
för den äldre linien Greiz, för den yngre slottet
Osterstein vid Gera och Schleiz. – Den historiskt
kände stamfadern för de i R. regerande linierna
är en Henrik (i slutet af 12:te årh.), hvilken var
kejserlig fogde i Weida och Gera och genom giftermål
blef fogde äfven i Greiz, Hof och Plauen. Hans
sonsöner bildade tre linier: Weida (utdöd 1535),
Gera (utdöd 1550) och Plauen. En medlem af linien
Plauen förvärfvade sig genom vapenbragder mot polacker
eller vestryssar omkr. 1247 hedersnamnet »der reusse»
(Lat. ruthenus, den ryske), som enligt en uppgift gaf
anledning till furstehusets benämning. De reussiska
landen hade förr en vida större utsträckning än
nu, i det de omfattade delar af nuv. Bajern och
hela den sachsiska vogtländska kretsen m. m. Af
de många linier, i hvilka familjen delade sig,
utslocknade nästan alla, så att 1616 endast de två
funnos qvar, som ännu fortlefva. Sedermera delade
dessa sig i flere bilinier, och det var icke förr än
1848, som den yngre liniens furstendömen (Schleiz,
Lobenstein-Ebersdorf och Gera) förenades till ett
helt. Herrarna af R. erhöllo 1671 greflig och 1778
riksfurstlig värdighet. 1807 ingingo furstendömena i
Rhenförbundet. Till följd af furstinnan-regentinnans
sympatier för Österrike besattes den äldre liniens
land 1866 af Preussen, men löstes från ockupationen
genom erläggande af 100,000 thaler och inträdde
derefter liksom den yngre liniens land i Nordtyska
förbundet. Sedan 1871 hafva båda furstendömena
tillhört Tyska riket.
Reuss [röjs], biflod till Aar i Schweiz, uppstår af
flere alpströmmar från trakten af S:t Gotthard: den
på Furka upprinnande Realper R., som flyter genom
Urserendalen, Gotthard R. från Lucendroglacieren
på vestra sidan af S:t Gotthard, hvilken förenar
sig med den förra vid Hospenthal, samt Thalbach från
Oberalp och Unteralp, hvilken inträder i Urserendalen
vid Andermatt. Nedanför Andermatt genombryter
R. skummande och brusande en tvärås, genom en trång,
djup dalklyfta, der först 1820–32 en ordentlig väg
byggdes, till en del insprängd i bergväggen utmed
det hemska bråddjupet, en väganläggning, som på sin
tid väckte verldens förvåning (Urner loch, en 66
m. lång tunnel genom berget, samt Teufelsbrücke
öfver R.). Vid Göschenen, der norra ingången till
Gotthardstunneln ligger, förenar sig Göschenen R. med
hufvudströmmen, som längre ned upptager Meienreuss
fr. v. och Kärstelenbach fr. h. Derefter börjar dalen
vidga sig, och den
kanaliserade R. faller nedanför Altdorf ut i
Vierwaldstättersjön. Vid Luzern lemnar floden åter
sjön och berglandet såsom en klart grön, bred och
segelbar flod, vänder sig, sedan den upptagit Kleine
Emme, mot n. ö., derefter mot n., upptager Lorze från
Zugsjön samt förenar sig vid Windisch nedanför Brugg
med Aar. Flodens längd utgör 146 km., flodområdet
3,411 qvkm., deraf 145 qvkm. äro glacierer.
Reuss [röjs], Henrik VII, prins af R., preussisk
diplomat, son af prins Henrik LXIII af linien
R.-Schleiz-Köstritz och prinsessan Eleonora af
Stolberg-Wernigerode, föddes d. 14 Juli 1825,
inträdde 1853 i diplomatisk tjenst och tillbragte åren
1854–63 såsom legationssekreterare vid beskickningen
i Paris. Derefter utnämndes han till envoyé i Kassel
(1863) och i München (1864), som han lemnade vid
krigsutbrottet i Juni 1866. R. blef 1867 envoyé
och 1871 ambassadör i Petersburg, men lemnade denna
plats 1876 vid sitt giftermål med prinsessan Maria
af Sachsen-Weimar-Eisenach och blef då medlem
af preussiska »Herrehuset». Maj 1877–Juni 1878
var han ambassadör i Konstantinopel och bekläder
sedan d. 1 Aug. 1878 samma post i Wien. Vid
sidan af dessa avancement på den diplomatiska
banan befordrades R., som stod högt i gunst hos
kejsar Vilhelm I, äfven på den militära och blef
1873 kejsarens generaladjutant. Hans af flere
stormakter gynnade kandidatur till den bulgariska
tronen strandade på Rysslands motstånd, enär det
kände hans sjelfständiga sinne. 1885 var det tal
om R:s kandidatur äfven till Braunschweigs tron.
Kj.
Reuss [röjs], Edouard Guillaume Eugène, fransk
reformert teolog, f. i Strassburg 1804, blef 1834
e. o. professor och 1836 ord. prof. i orientaliska
vetenskaperna vid sin födelsestads universitet. 1872
utbytte han denna professur mot en lärostol inom den
teologiska fakulteten. R:s skriftställareverksamhet
är betydande. Hans ståndpunkt är kritiskt
rationaliserande. Sina kritiska och filologiska
forskningar på det bibliska området har han framlagt
i det stora bibelverket La Bible, traduction
nouvelle avec introductions et commentaires (17 bd,
1875–81). Af hans öfriga arbeten må nämnas Geschichte
der heiligen schriften des Neuen testaments (1842;
5:te uppl. 1874), Geschichte der heiligen schriften
des Alten testaments (1881), Histoire de la théologie
chrétienne au siècle apostolique (2 dlr, 1852; 3:dje
uppl. 1864; »Apostlatidens christendom», 1866–67) och
Histoire du canon des Saintes écritures (1863; 2:dra
uppl. 1864). 1847 började R. utgifva »Beiträge zu den
theologischen wissenschaften» (6 bd), till hvilka han
lemnat en mängd bidrag. J. P.
Reute [röjte]. Se Reutte.
Reuter [röjter], Heinrich Ludwig Christian Fritz,
tysk humorist, den främste diktare på plattyska,
föddes d. 7 Nov. 1810 i småstaden Stavenhagen
(Mecklenburg), hvarest fadern var borgmästare och
landthushållare. R. blef student i Rostock 1831, och
såsom en ofarlig svärmare för Tysklands politiska enhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
