Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Restantier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställningar af de gamles retoriska teori intages främsta
rummet af Volkmanns »Die rhetorik der griechen und
römer» (2:dra uppl. 1883). A. M. A.
Retorisk (se Retor och Retorik), som hör till
retoriken l. talarekonsten; uppfylld af sådana
ordvändningar, som äro utmärkande för vältaligheten
(i dess motsats till poesi och vanlig prosa);
prålig, svulstig. – Retoriska figurer, från det
vanliga språkbruket afvikande uttryckssätt, som
komma till användning inom den konstnärligt utbildade
prosastilen.
Retorsion (Fr. rétorsion, af Lat. re, tillbaka,
och torquere, vrida). 1. Det dialektiska konstgrepp,
som består i att emot motståndaren vända hans egna
skäl. – 2. Statsr. Se Repressalier.
Retort (af Lat. retortus, tillbaka böjd). Se
Destilleringsapparat.
Retouchera, retuschera (Fr. retoucher, egentl.
åter vidröra), förbättra, hjelpa upp, rätta små
felaktigheter (å en målning, teckning, fotografi
o. s. v.).
Retraktil (Fr. rétractile, af Lat. retrahere,
tillbakadraga), indragbar (säges om kattdjurens klor).
Retranchement [rötrangsjmang], Fr. 1. Äldre benämning
på en längre förskansad linie, bruten i ut- och
ingående vinklar och afsedd att försvaras af en större
truppstyrka. – 2. En i en fästning bakom hufvudvallen
belägen längre fästningslinie, afsedd att afskära
fiendens vidare framträngande, om han lyckats storma
hufvudvallen. O. A. B.
Retribution (af Lat. re, tillbaka, i gengäld,
och tribuere, gifva), vedergällning. –
Retributions-teorien l. vedergällnings-teorien, den
teori om statens straffrätt, enligt hvilken staten har
att utöfva vedergällning mot förbrytaren, vedergälla
ondt med ondt, d. v. s. med ett fysiskt lidande.
Retroaktiv (af Lat. retro, tillbaka, och agere,
drifva), tillbakaverkande. En lag säges erhålla
retroaktiv kraft, då den användes för att bestämma de
rättsliga verkningarna af tilldragelser, som infallit
å redan uppkomna rättsförhållanden, erkännes
allmänt. Vissa lands grundlagar innehålla till
och med ett uttryckligt förbud deremot. Angående
den principiella grunden för denna regel är man
dock långt ifrån ense, och till följd häraf äro
åsigterna ganska delade om hvad regeln i sjelfva
verket innebär och om de undantag derifrån, som
böra uppställas. Med afseende å förändringar i
strafflagstiftningen kommer man emellertid, ehuru
från mycket olika utgångspunkter, tämligen allmänt
till det resultat att, om förändringen går i mildrande
riktning, men också endast då, densamma bör komma till
användning å brott föröfvade, förrän den nya lagen
trädde i kraft, och härmed öfverensstämma i allmänhet
de strafflagar, som innehålla bestämmelser i ämnet.
J. H-r.
Retrograd (af Lat. retrogradis, tillbakagående),
astron., säges en rörelse på himmelssferen eller inom
planetsystemet vara, om den försiggår i
motsatt led mot solens skenbara årliga eller jordens
verkliga rörelse. Sålunda är himmelens dagliga rörelse
och vårdagjämningspunktens precession en retrograd
rörelse. Åtskilliga kometers rörelse kring solen
är retrograd. K. B.
Reträtt (Fr. retrait, af Lat. retractio,
tillbakadragning), återtåg (se d. o.). – »Reträtt»
är äfven namn på en trumpetsignal, som
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
