Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reserva Mosquito ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medgifvas, endast när sökanden »visar synnerlig orsak
och skäl». Ansökan om resning utgör ej hinder
för verkställighet å den dom sökanden vill hafva
ändrad. Ofta nog användes beteckningen resning äfven
för »återbrytände af dom» (se d. o.). – 2. Sjöv.,
ett fartygs hela tackläge (master och stänger) med
hänseende till dess höjd öfver vattenytan; en samling
timmer, liggande ofvanpå hvarandra i vinkeln emellan
kölen och stäfvarna. Det nedersta vinkelformade
timret kallas resningsknä. Se Förtimring.
Resolut l. resolverad (af Lat. resolvere, lösa,
frigöra), fast i sina beslut, rask och tilltagsen.
Resolution (Lat. resolutio, upplösning,
utredning). 1. Gramm., ett i praktiskt syfte
vid språkundervisningen användt tillvägagående,
hvarvid såväl de särskilda satserna i en satsfogning
eller satsbindning (»mening») uppdelas och till sin
syntaktiska art bestämmas som i synnerhet de särskilda
orden i en sats undersökas och förklaras i anseende
till form, funktion och syntaktisk ställning (såsom
satsdelar). – 2. Jur. Resolution är icke blott den
vanligaste beteckningen för regeringsmyndighetens och
lägre myndigheters beslut i förvaltningsärenden, utan
användes äfven i rättegångsförfarandet jämte uttrycken
dom och utslag i flere fall. I synnerhet förekommer
benämningen resolution för domstols eller dertill
befogad domstolsledamots beslut att en ansökning skall
kommuniceras (kommunikationsresolution, se d. o.) eller
att den ej kan upptagas samt å beslut, som tecknas
å den ingifna handlingen. Huruvida resolution skall
anses såsom den rätta beteckningen för ett visst
beslut är för öfrigt beroende af praxis, och denna
är med afseende härå ingalunda stadgad. – 3. Med.,
upplösning, uppsugning af exsudat; den period
i sjukdomens utveckling, hvarunder detta sker,
kallas resolutionsstadium (se Lungsjukdomar).
2. K. H. B.
Resolvent, matem., kallas en funktion af en
algebraisk eqvations rötter, hvilken lättare än
dessa rötter kan bestämmas, och genom hvilken dessa
i sin ordning kunna på ett enkelt sätt erhållas;
den eqvation, genom hvilken resolventen bestämmes,
kallas resolventeqvation. Ofta förstår man dock
med resolvent just sjelfva resolventeqyationen. Med
resolvent menas då en eqvation, som lättare än den
gifna kan lösas (»resolveras»), och efter hvars
lösning den gifna eqvationens rötter på ett enkelt
sätt erhållas. Den vanliga resolventeqvationen till
en allmän kubisk eqvation är af sjette graden, men kan
omedelbart reduceras till andra graden och således på
elementär väg lösas. Den vanliga resolventeqvationen
till en allmän eqvation af fjerde graden är likaledes
af sjette graden, men kan omedelbart reduceras till
tredje graden och således algebraiskt lösas. Deremot
finnes till den allmänna femtegradseqvationen ingen
resolventeqvation. Den eqvation, som skulle erhållas,
om man förfore på samma sätt som vid tredje och
fjerde gradens eqvationer, blir af tjugufjerde graden
och kan visserligen sänkas till sjette graden,
men icke på något sätt reduceras till lösbar form.
G. E.
Resolventia, Lat. Se Fördelande medel.
Resolvera (Lat. resolvere, upplösa), besluta, afgöra,
afkunna utslag; upplösa satser och angifva ordens
böjning o. s. v. Se vidare Resolution och Resolvent. –
Resolverad. Se Resolut.
Reson (Fr. raison, af Lat. ratio), skäl, grund;
sansadt tanke- och handlingssätt, eftertanke;
billighet, skälighet. – Resonabel, förståndig,
hofsam, som tager skäl, medgörlig. – Resonemang
(Fr. raisonnement), tankeföljd, kedja af slutsatser,
tankegång, anförande af skäl och grunder; samtal. –
Resonera, fälla omdömen, göra en följd slutsatser;
utbyta skäl och motskäl, samspråka; orda, prata;
göra invändningar. – Resonör, person, som tycker
om att resonera; en i många komedier förekommande
allvarlig personnage, som talar mycket i reflekterande
och moralisk anda.
Resonans [-nangs], Fr. résonnance (af Lat. sonus,
ljud, ton), åter- eller efterklingande af en gifven
ton. Detta kan ske antingen derigenom att ljudvågorna
återkastas från en yta (eko), eller att ett med-
och återskall uppstår genom medvibration af en
fast kropp, som träffas af ljudvågorna, hvarvid
mycket beror af denna kropps beskaffenhet, så att
t. ex. torrt trä, glas och metall ega mera resonans
än vått trä, jord eller sten. – Resonansbotten
(Fr. table d’harmonie, Eng. soundboard, belly)
är i vissa instrument (piano, zittra, guitarr,
stråkinstrument) en tunn träskifva af gran, som står
i nära förbindelse med strängarna samt upptager och
förstärker deras vibration. Af resonansbottnens
godhet beror i främsta rummet tonens styrka och
skönhet. På stråkinstrument utgöres den egentliga
resonansbottnen af resonanslådans öfre lock. Strör
man fin sand på en resonansbotten och försätter
strängarna i vibrationer, bildar sanden figurer,
resonansfigurer, liknande de s. k. klangfigurerna
(se Chladnis klangfigurer), men otydligare än dessa.
A. L.
Resonanter (af Lat. resonare, genljuda), fonet.,
språkljud, hvilkas specifika qvalitet väsentligen
bestämmes af resonans. Liksom de allra flesta
musikaliska instrument gifva äfven röstbanden under
vibration icke en enda ton, utan en tonmassa, hvars
tonhöjd bestämmes af den lägsta deri ingående tonen,
grundtonen. Vid den tonande talströmmens passage genom
mun- och näskanal förstärkas någon eller några af de
öfriga i densamma ingående tonerna (öfvertonerna)
genom mun- och näshålans egenton eller egentoner. Då
nu egentonen eller egentonerna vexla alltefter olika
form hos den vibrerande luftmassan, så förstärkas
vid olika form olika öfvertoner, och derpå beror
skilnaden mellan t. ex. olika vokaler. Är vägen
åt näsan öppen, så modifieras qvaliteten genom
näshålans egenton: nasalerade vokaler. Är blott
näsvägen öppen, men munnen spärrad, beror ljudets
qvalitet på näsresonansen jämte resonansen af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
