- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
949-950

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reserva Mosquito ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kammarrätten skall slutbehandla sådana anmärkningsmål
och afgifva utslag inom 2 år efter det krafvet
egt rum. Krafvet åter skall anställas inom 3 år,
räknadt från den tidpunkt, då det anmärkta beloppet
senast bort erläggas, i fall debiteringen icke
försummats. Vid anställande af reservationskraf
tillgår sålunda, att en bestyrkt afskrift af
anmärkningen med derå antecknadt kraf mot qvitto
tillställes den skattskyldige. Detta qvitto, som
kallas reservationskrafsbevis, insändes till och
förvaras i Kammarrätten. Afser anmärkningsyrkandet
ett flertal personer eller en hel menighet,
sker krafvet genom kungörelse i kyrkorna. Den i
ämnet af Kammarkollegium och Kammarrätten d. 6
Aug. 1817 utfärdade kungörelse är ännu gällande.
Kbg.

Reservatum ecclesiasticum. Se Förbehållet, Andliga.

Reservera (Lat. reservare), hafva undanlagd, förvara,
spara för kommande behof; förbehålla.
Reservé, reserverad (Fr. réservé), tillbakadragen,
förbehållsam, varsam, försigtig i tal och
uppförande. – Reservera sig, förklara att man
ej instämmer i ett fattadt beslut. – Reservant,
person, som reserverat sig beträffande något
behandladt ärende. – Reservation (egentl.
förbehåll, vilkor). 1. Gensaga, som deltagare
i en församling inlägger mot ett af majoriteten
fattadt beslut, med eller utan angifvande af sin
särskilda mening (de tre sist upptagna termerna äro i
denna bemärkelse egendomliga för svenska språkbruket).
– 2. [Eng. utt. reservesjön.] Se Indianer,
sp. 524, och Indianterritoriet, sp. 526. – 3.
Påfliga reservationer kallas de påfven
förbehållna rättigheterna att tillsätta andliga
ämbeten och utdela andliga förläningar. Anspråken
på sådana rättigheter började i stort under
12:te årh. och stegrades allt mer och mer.
Innocentius III, Klemens IV, Bonifacius VIII,
Johannes XXII och Benedikt XII sökte genom
bullor, trots biskoparnas motstånd, utvidga
och befästa påfvens makt i detta hänseende.
Missbruken af denna makt under påfvarnas vistelse
i Avignon framkallade en reaktion, som först
framträdde på de s. k. reformatoriska kyrkomötena
i slutet af medeltiden, och som fortgick
under reformationstidehvarfvet. Under den
nyare tiden hafva i flere land de mellan
påfven och de verldsliga regeringarna ingångna
s. k. »konkordaten» (se d. o.) närmare bestämt
gränsen för denna påfliga maktutöfning.

Reservfond, penningmedel, som inom ett aktiebolag
hållas sparade för att täcka kommande, oförutsedda
förluster och gifva trygghet för att grundfonden
hålles orörd.

Reservist, soldat, som tjenar i reserven. Se Reserv.

Reservkapitalet kallades en understödskassa för
det indelta kavalleriet, bildad af Karl XI år
1690. Kassan, till hvilken rusthållarna för hvarje
nummer årligen måste erlägga först 3, sedan 6 daler
s. m., fick anlitas, endast om något hemman brann
eller någon mundering blef skadad i tjensten. Dess
tillgångar skulle förräntas, men, då tillfälle dertill icke fanns,
nedlades de i Statskontoret och stego vid Karl XI:s
död till något mer än 1/2 million daler s. m. Under
Karl XII:s krig förbrukades kassan och upphörde att
vidare finnas till. C. O. N.

Reservnäring, upplagsnäring, bot. Ide gröna organen
hos en växt, synnerligast i bladen å stjelken eller
stammen (»mellanbladen»), alstras genom klorofyllets
inverkan under ljusets inflytande näringsämnen,
i första hand stärkelse. Dessa föras antingen
genast till växepunkterna i de under tillväxt eller
utveckling varande delarna, för att der förbrukas,
eller ock, då de icke behöfvas för pågående tillväxt,
till särskilda celler, gömmen, behållare eller vissa
för ändamålet danade organ, der de reserveras eller
uppläggas till användning vid framtida behof. En sådan
uppläggning af näringsmedel eger rum i synnerhet
emot slutet af en växtperiod, således i kallare
klimat under eftersommaren och hösten. De organ, som
hysa sådan upplagsnäring, bevara den i hvila under
öfvervintringen. Men när en ny växetid följande vår
åter inträder, upptages vatten i upplagsnäringens
behållare, och då användes reservnäringen till
frambringande och utveckling af nya växtdelar,
blad, stjelkar o. s. v., såsom det sker under
löfsprickning och groning. Upplagsnäringen förbrukas
sålunda, och behållarna blifva till sist tomma,
bortdö derefter, såsom orkidéernas jordstamsknölar,
potates o. s. v. Reserv- l. upplagsnäringsorganen äro
af flerfaldig art. Först och främst äro alla frön
reservnäringsorgan. Hos olika växters frön är denna
näring af olika slag, såsom stärkelse (t. ex. i alla
sädesslag eller gräsfrön), fröhvita (hufvudinnehållet
i många växters frön, t. ex. hos flere palmer,
räfkakor), fet olja (t. ex. i hjertbladen hos
lagern, i linfrön, roffrön etc.) eller derjämte
några andra ämnen, innehållande qväfve, fosfor,
svafvel, kali o. s. v. – Växter med fleråriga
»luftstammar», såsom träd och buskar, upplägga
reservnäring (mest stärkelse) i stammarnas olika
delar, mest i märgen, märgstrålarna, barkens och
vedens parenkym. Hos flere växter, t. ex. Linnéan,
bildas särskilda grenskott, hvilka göra tjenst
såsom behållare för upplagsnäring. Mångfaldiga
underjordiska axeldelar, jordstammar och rötter, hos
s. k. fleråriga örter eller rättare örter, som genom
de nämnda delarna öfvervintra, upptaga reservnäring
och äro för detta ändamål icke sällan omdanade på
ett särskildt sätt till s. k. »ammeorgan», såsom
olika slags stjelk-knölar och flere lök-former eller
till »ammerötter», hvilka vanligen äro uppsvällda,
knölformiga, tjocka och köttiga, bildade öfvervägande
af barkens och vedens parenkymceller. I »ammerotens»
bildning deltager ofta, i synnerhet hos vissa 2-åriga
växter (många umbelliferer, rödbetan o. s. v.),
äfven den hypokotyla stjelkdelen, som ensam bildar
den uppsvällda delen af rättikan och rädisan.
O. T. S.

Reservoar (Fr. réservoir), förvaringskärl,
förvaringsrum, behållare.

Reservräntor. Se Indelningskompanier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free