Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Renström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rentabel (af Fr. rente, ränta), vinstbringande, som
afkastar god ränta, indrägtig. Subst. Rentabilitet.
Rentekammeret benämndes under 16:de och 17:de
årh. danska statskassan och hade i spetsen en
eller flere »rentemestre» (förut »kammermestre»,
»camerarius»). Efter införandet af enväldet 1660
inrättades ett »Skatkammerkollegium», som 1680
erhöll namnet Rentekammeret samt redovisade
samtliga statens inkomster och utgifter. År 1760
utbrötos härur tullväsendet och kolonierna och lades
under generaltullkammaren samt 1773 det egentliga
finans- och utgiftsväsendet, dock mot gengäld af
näringar, kommunikationer o. a. Vid upphäfvandet af
Rentekammeret, 1848, delades dess åligganden mellan
finans- och inrikesministerierna. E. Ebg.
Rentier [rangtie’], Fr. (af rente, ränta), person,
som lefver af sina penningars afkastning och ej
innehar någon syssla eller affär, räntetagare.
Rentoalera [rangtåa-], Fr. rentoiler (af toile,
duk), öfverflytta en målning på ny duk. Tyll- eller
linneremsor fästas medelst något lämpligt bindämne
(klister) i flere lager på målningens framsida,
hvarefter den gamla duken fuktas och varsamt
aflägsnas genom skafning eller repning. (Ofta
nyttjas proceduren äfven för på träskifvor utförda
målningar, när vilket börjat multna eller blifvit
maskfrätt. Härvid användes hyfling eller andra
lämpliga medel.) Sedan det gamla underlaget sålunda
blifvit borttaget, fästes färglagret på en ny duk, och
den på framsidan anbragta förstärkningen borttages.
Renvall, Gustaf, finsk språkforskare, född d. 23
Sept. 1781 i Halikko socken af Egentliga Finland,
blef student i Åbo 1801, prestvigd 1806 och
magister 1810. Följande år blef R. docent i finska
språket efter att såsom specimen hafva utgifvit
andra delen af serien De orthoëpia et orthographia
linguae fennicae (Om finska språkets rätta uttal
och rättskrifning). Senare (1815–17) utgaf han en
annan serie: De signis relationum nominalium in
lingua fennica, som behandlade nominas böjning i
samma språk. På föranstaltande af språkforskaren
Rask, som hyste stor kärlek till finska språket,
och på bekostnad af en rysk mecenat utarbetade
R. och utgaf 1823–26 sitt berömda verk Suomalainen
sanakirja. Lexicon linguae fennicae, i hvilken
förnämligast för språkforskare afsedda ordbok han
angaf ordens betydelse vidlyftigare på latin, kortare
på tyska, någon gång tilläggande äfven den svenska
betydelsen. Denna ordbok var i mer än tre decennier
hufvudkällan till de lärdes kännedom af finska språket
och är ännu genom sina tillförlitliga uppgifter af
stort värde och stor auktoritet. Senare (1840) utgaf
R. sin redan tidigare utarbetade Finsk språklära
enligt den rena vestfinska dialekten. Ett bland R:s
vigtigaste arbeten är äfven den slutliga redaktionen
af det första finska nya psalmboksförslaget »Uusia
virsiä, kirkossa ja kotona veisattavia» (Nya psalmer
att sjunga i kyrkan och hemmet, 1836). År 1819 blef
R. kyrkoherde
i Uskela, 1829 i Ulfsby och Björneborg. Han fick efter
utgifvandet af sitt lexikon professors titel (1827)
och blef 1830 teol. doktor. R. afled d. 22 Jan. 1841.
O. G.
Renö, namn på flere öar i nordliga Norge, af hvilka
R. i Senjen är störst, 140 qvkm. Tvänne andra, i
Helgeland och vid Hammerfest, äro resp. 7 och 4 qvkm.
Y. N.
Reofor l. rheofor (af Grek. rheos, ström, och ferein,
föra), fys., kallar Ampere den ledningstråd, hvarmed
den elektriska strömmen från ett galvaniskt element
eller batteri slutes.
Reokord l. rheokord (af Grek. rheos, ström, och
chorde, sträng), fys. Vid noggranna undersökningar
af det elektriska ledningsmotståndet kan man
använda Poggendorffs reokord, som består af två
platinatrådar, spända öfver ett bräde och satta
i ledande förbindelse sinsemellan genom ett med
qvicksilfver fyldt, långs trådarna flyttbart kärl;
genom kärlets förflyttning kunna större eller mindre
delar af platinatrådarna insättas i en elektrisk
strömkrets och dessa delars motstånd mot strömmen
afläsas på en å brädet fäst skala. Åtskilliga
multipel-etaloner äro försedda med en reokord för
mätandet af delar af ohm.
Réole [reåll], La, stad i franska depart. Gironde,
på högra stranden af Garonne, vid jernvägen mellan
Bordeaux och Gette. Omkr. 3,500 innev.
Reometer l. rheometer. Se Galvanometer.
Reomotor l. rheomotor (af Grek. rheos, ström, och
Lat. motor, se d. o.), fys., kallas hvarje källa till
en galvanisk ström; källans (t. ex. ett galvaniskt
batteris) inre motstånd och elektromotoriska kraft
kallas reomotorns konstanter.
Reorganisera (Fr. réorganiser), omorganisera, gifva
ny inrättning, omskapa, ombilda. – Reorganisation,
ombildning.
Reoskop l. rheoskop (af Grek. rheos, ström, och
skopein, se), fys., kallas instrument, medelst hvilka
svaga elektriska strömmar kunna upptäckas (se
Galvanometer).
Reostat l. rheostat (af Grek. rheos, ström,
och statos, ställd, stående), fys., kallas en af
Wheatstone konstruerad apparat, afsedd att hålla
elektriska strömmar vid konstant styrka. Ändamålet
vinnes derigenom att en större eller mindre del af en
nysilfvertråd införes i strömkretsen. Reostaten kan
äfven användas till uppmätning af ledningsmotstånd
(se d. o.). Äfven multipel-etalonen (se d. o.) eller
motståndslådan och reokorden kallas stundom reostater
och kunna såsom sådana användas. A. Bi-n.
Reotom l. rheotom (af Grek. rheos, ström, och tome,
afhuggning), fys., strömafbrytare. Se Blixthjul.
Reotrop l. rheotrop (af Grek. rheos, ström, och trope,
vändning), fys., strömvändare. Se Kommutator.
Reparera (Lat. reparare), åter sätta i skick,
laga, bättra på, iståndsätta; ersätta, godtgöra;
gifva upprättelse för. – Reparation, lagning,
iståndsättning. – Reparatio damni, Lat.,
skadeersättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
