Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raumo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socknar samt Vesanto kapell. Areal 4,868 qvkm. 42,524
innev. (1886). – 3. Socken i ofvannämnda
domsaga och härad, bildar med Vesanto kapell
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Kuopio stift, Domkyrkokontraktet. Areal 1,582
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 11,655 personer
(1886). A. G. F.
Rautenkrone-orden, sachsisk orden, stiftades
1807 af konung Fredrik August I och har endast en
grad. Ordenstecknet är ett gyllene, grått emaljeradt,
åttaspetsigt kors, å hvars midtsköld står F. A. under
en kunglig krona och deromkring en grön krans af
vinruta (T. raute). Ordensbandet är gräsgrönt,
vattradt.
Rautjärvi, socken i Viborgs län, Finland, Jääskis
domsaga och härad, är ett imperielt pastorat af
3:dje kl., Borgå stift, Jääskis kontrakt. Areal 365
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 3,144 personer
(1886). A. G. F.
Rautus, socken vid gränsen mot Ryssland i Viborgs
län, Finland, Äyräpää domsaga och härad, utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift,
Mohla kontrakt. Areal 334 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 4,602 personer (1886).
A. G. F.
Rawa. 1. Stad i norra Galizien, vid en biflod till
Bug. 6,468 innev. (1880). – 2. Stad i rysk-polska
guvern. Piotrkow. Omkr. 6,500 innev. R. är omgifvet
af gamla fästningsverk och har ett slott, som fordom
var residens för hertigarna af Plock och senare
statsfängelse, der bl. a. Gyllenhielm och Jakob de
la Gardie sutto fångna.
Ravaillac [-vajack], François, fransk konungamördare,
f. 1578 eller 1579, lefde ett skiftande lif såsom
kammartjenare, skrifvare och sakförare, till dess han
omsider slog sig ned som skollärare i sin hembygd,
Angouléme. Dåliga affärer bragte honom i fängelse
och bidrogo att fördystra hans lynne. Feuillanternas
nybildade orden, der han vunnit inträde, måste han
snart lemna för sina fantastiska idéer; i jesuitorden
lyckades han ej blifva upptagen. Hans fanatism växte
under dessa motgångar; och vidt kringspridda rykten
att konung Henrik IV tänkte öfverfalla påfven med
krig bragte honom omsider till det fasta beslutet
att rödja konungen ur vägen. Efter flere misslyckade
försök lyckades han träffa konungen d. 14 Maj 1610,
då konungen vid 4-tiden på eftermiddagen for till
tyghuset. På gatan La Ferronerie, der konungens vagn
hejdades af mötande arbetsåkdon, hoppade R. upp
på högra bakhjulet, lutade sig in i vagnen och
gaf konungen tvänne knifstyng, hvaraf det senare
träffade i hjertat. Mördaren lät fasttaga sig och
nekade icke. Af hans egen mun fick man intet höra
om anstiftarna till mordet. Efter parlamentets dom
blef R. d. 27 Maj 1610 söndersliten emellan hästar
på Grèveplatsen. Kj.
Rawal Pindi. 1. Division i kejsaredemet Indien,
Pendjab, mellan Indus och Tjinab, har en areal
af 39,977 qvkm. med 2,520,508 innev. (1881) och
indelas i distrikten Rawal Pindi, Djeilum, Gudjerat
och Sjapur. – 2. Hufvudstad i ofvannämnda division och
distrikt, vid jernvägen mellan Pisjaur och Lahor. Den
är af modernt ursprung och hade 52,975 innev. 1881.
Ravelin (Fr. ravelin, Ital. rivellino), befästningsk.,
kallas ett företrädesvis i bastionssystemet användt
utanverk, d, v. s. ett utanför hufvudvallen, men inom
den gemensamma fältvallen beläget fästningsverk, hvars
uppgift är dels att tillsammans med hufvudvallen
åstadkomma en korsande eld öfver närmast framför
liggande terräng, dels att mot direkt anfall
skydda den bakom liggande delen af hufvudvallen
(kurtinen med dess potern) och sålunda möjliggöra
ett successivt försvar. Fordom gjordes detta utanverk
halfcirkelformigt, deraf dess franska namn demilune;
sedermera fick det formen af en långt framskjutande
flesch. Inuti ravelinen ligger vanligen i äldre
fästningar ett mindre verk, reträttravelinen, som är
afsedt till slutvärn för ravelinen. O. A. B.
Ravenala Adans., bot., ett slägte af väldiga, palmlika
örter, nästan utan stam ofvan jord (»luftstam»), men
med de stora, slidomfattande bladen tvåsidigt ordnade,
så att de bilda liksom en solfjäder. Detta slägte,
som tillhör nat. fam. Musaceae, står närao Musa,
men har liksom Strelitzia 5 ståndare. Å Madagaskar
och Réunion växer den bekanta R. madagascariensis
Poir., »den resandes träd», hvars stora bladslidor
skänka den törstande en läskande dryck och utbredda
blad en svalkande skugga. Af de stärkelsehaltiga
fröna beredes mjöl, användbart till föda.
O. T. S.
Ravenduk. Se Segelduk.
Ravenna. 1. Provins i norra Italien, omgifven af
prov. Ferrara, Bologna, Firenze och Forli samt
Adriatiska hafvet. Areal 1,922 qvkm. 226,667
innev. (1881). Provinsen är ett bördigt
slättland, lågt och delvis sumpigt, och endast i
s. v. bergig. Utmed kusten löpa dyner, innanför
hvilka, vid staden R, växa pinieskogar. För
torrläggning af träsken hafva afloppskanaler
anlagts, och andra dyrbara arbeten verkstälts. De
största floderna äro Po di Primaro, Lamone
och Montone. – 2. Hufvudstad i nämnda provins,
låg fordom vid Adriatiska hafvet, men ligger
nu genom ständigt fortgående upplandningar 7–8
km. derifrån och omgifves af träsk, hvilka genom
nyare torrläggningsarbeten alltmer minskas. Genom
jernväg förenas R. med Castel Bolognesa vid
Bologna–Ancona-jernvägen och genom Corsini-kanalen
med Adriatiska hafvet, enär de små floderna Ronco
och Montone ej längre äro farbara. 18,571 innev.
(1881). Staden är omgifven med murar och intager
en stor areal, men nära hälften af denna består af
trädgårdar. Näst Rom erbjuder R. det rikaste tillfälle
till studium af den fornkristna konsten från 5:te
till 8:de årh. Särskildt kan sambandet mellan den
romanska och den bysantinska konsten bäst studeras i
R., der man kan iakttaga pelarekapitälens ombildning
och uppkomsten af en ny ornamentik. Jämte basilikor
finnas central- och kupolbyggnader, hvilka bilda en
länk mellan Bysans och några kyrkor i vestra Europa
(såsom domkyrkan i Aachen). R:s byggnadsverk från
denna tid tillhöra två olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
