Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvicksilfverhorisont ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Qvintilera, musicera på några få toner, leka med
toner, småsjunga.
Qvintin (T. quentchen, Medelhögt. quëntîn, af
Lat. quintus, den femte), äldre vigt = 1/4 lod (=
3,3 gr.) och såsom handelsvigt = 69,13 ass, såsom
guldvigt = 72,46 ass, såsom silfvervigt = 68,5
ass. Benämningen »apoteksqvintin» nyttjades stundom
i st. f. drakma.
Qvintol, grupp af fem noter, hvilka gälla lika med
fyra eller sex af samma slag och öfverskrifvas med
[quintol]. A. L.
Qvintsextackord, första ömvändningen af
septimackordet, då ursprungliga tersen kommer underst
(7* d f g, i st. i. g h d f). A. L.
Qviproqvo (af Lat. quid pro quo, »något i
st. f. något»), ett i st. f. något annat,
förvexling. misstag.
Qvirinalen. 1. En af de sju kullar (Collis
quirinalis), på hvilka det forna Rom var bygdt. –
2. Namn på det nuv. kungl. palatset (Palazzo
Quirinale) i Rom.
Qvistbro, socken i Örebro län, Edsbergs härad. Areal
19,558 har. 3,924 innev. (1887). Q. utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift,
Edsbergs kontrakt.
Qvistofta, socken i Malmöhus län, delad å Rönnebergs
härad med 985 har, 760 innev., och Luggude härad
med 1,001 har, 664 innev. Tillsammans 1,986 har,
1,424 innev. (1887). Q. bildar med Glumslöf ett
regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Rönnebergs
kontrakt. Efter nuv. kyrkoherdes afgång skall annexet
blifva eget pastorat.
Qvistrumselfven, ett af Bohus läns största
vattendrag, under större delen af sitt lopp kalladt
Örekilselfven, uppstår i Gesäters socken på Dal,
straxt n. om länsgränsen, genom föreningen af
Rölandaån och Toftedalsån, strömmar derefter öfver
gränsen in i Sörbygdens härad af Bohus län, der den
från v. upptager Lerdalsån från Lerdals socken på
Dal, flyter genom den långa Kärnsjön och mottager
derefter från v. Munkedalselfven (på Dal kallad Valbo-
l. Högsätersån), hvarefter vattendraget får namnet
Qvistrumselfven och faller ut i Saltkällefjorden af
Gullmaren något nedanför Qvistrums gästgifvaregård
och tingsplats. Elfvens nedersta del, omkring
Qvistrum, är ryktbar såväl för sin naturskönhet som
för sina historiska minnen. Vägen från Göteborg till
Strömstad och Norge går der fram ö. om elfven genom
ett långt och mycket smalt pass mellan det höga,
nästan lodräta fjället på ena sidan och elfven
på den andra, för att vid passets norra ände, vid
gästgifvaregården, gå öfver den forsande strömmen
på en 75 m. lång bro. Elfven är omkr. 36 m. bred,
något bredare s. om bron. Djupet är icke obetydligt,
men vad finnas på flere ställen, som göra det tämligen
lätt för infanteri att komma öfver, men stränderna
äro för branta för att kavalleri kan draga någon
nytta af vaden. Framför bron, vid gästgifvaregården,
ligger en gammal förskansning, hvilken betraktas
som en qvarlefva från Karl XII:s krigståg i dessa
trakter och derför kallas »Karl XII:s retranchement»,
men som sannolikt härstammar från Gyldenlövefejden
(1675–79), då passet flere gånger togs af
norrmännen. Denna förskansnings läge är väl valdt,
ty icke blott bron kan derifrån bestrykas längs
efter, utan äfven höjderna på motsatta sidan elfven
beherskas. Den märkligaste af alla krigshändelser, som
tillhöra Qvistrums historia, är det ryktbara slaget
d. 29 Sept. 1788. En dansk truppstyrka på omkr. 9,500
man under prins Karl af Hessen anryckte från Norge
för att genom ett anfall på Göteborg och denna stads
eröfring understödja ryska vapnen i Finland. En svensk
trupp af några hundra man under öfverste V. Tranefelt
satte sig förgäfves till motvärn och måste draga sig
tillbaka till Qvistrum, der en förstärkning väntade,
så att svenska styrkan uppgick till närmare 900 man
och 6 artilleripjeser. Men i st. f. att besätta den
gamla fördelaktiga förskansningen lät Tranefelt
af öfverstelöjtnant Funck, hvilken ansågs mycket
hemmastadd på orten, förleda sig att uppföra
en liten förskansning i södra delen af passet,
omkr. 900 m. (mer än kanonhåll) s. om bron, som
ej ens kunde ses från detta ställe. Bron blef ej
ens upprifven, ej häller åbyggnaderna vid Qvistrum
uppbrända. Den fientliga styrkan fick utan ringaste
motstånd passera bron och besätta passets omgifningar
på ömse sidor om elfven, så att svenskarna inom
kort befunno sig kringrända och måste möta fienden
från tvänne sidor. De kämpade visserligen tappert,
men måste snart gifva sig fångna (tillsammans 806
man). De fleste frigåfvos dock mot vilkor att ej
mer deltaga i kriget, men gevär, kanoner och tross
förklarades för fiendens byte. Förlusterna i döda
voro endast 5 på hvardera sidan; omkr. 60 svenskar
voro sårade. Misstankar om förräderi riktades mot
Tranefelt och hans officerare och särskildt mot Funck,
som ansågs hafva vägledt fienden. Undersökning hölls
inför krigsrätt, som dömde Tranefelt till 2 års och
Funck till 1 års afsättning samt öfverstelöjtnant
Friesendorff, hvilken såsom parlamentär antagit
fiendens kapitulationsvilkor, till mistning af
tjenst och lön under 9 månader. Dessa straff skärptes
af K. M:t 1790 ytterligare, så att alla tre blefvo
afsätta och ålagda att betala kostnaderna i målet. Jfr
Protokollerna i målet (tryckta) och G. Björlin:
»Krigsrörelserna i Bohus län 1788» (i »Göteborgs
o. Bohusläns fornminnesförenings tidskr.», 1888).
Qvitt (Fr. quitte, af Lat. quietus, lugn,
bekymmerfri), som ej mer är skyldig något, som
gjort sig fri;från en skuld; lyckligen befriad
från; förlustig. – Qvitta, betala sin skuld hos
någon genom afräkning af en motsvarande fordran hos
honom. Se vidare Qvittning. – Qvittens l.
qvitto, skriftligt intyg, som lemnas en person
deröfver att han betalt en penningsumma eller i
riktig ordning aflemnat någonting; liqvideririgs-
eller mottagningsbevis. – Qvittera, lemna skriftligt
erkännande af att man fått betalning för en fordran,
lyft en aflöning eller mottagit någonting aflemnadt.
Qvitten, qvittenkärnor, qvittenslem. Se Cydonia
och Mucilago.
Qvittning, jur., upphäfvande af två personers
ömsesidiga fordringar genom samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
