Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvarnsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I fredstid benämnes detta förläggningssätt vanligen
inqvartering (se d. o.), hvadan qvarterförläggningen
afser kriget (inqvartering under fredsöfningar
förekommer icke i Sverige). Man skiljer mellan
vidsträckta qvarter l. kantoneringsqvarter, hvarvid
hvarje man bör erhålla sängplats och hvarje häst
stallrum, samt trånga qvarter, då man endast begär,
att folk och hästar skola komma under tak äfven
med begagnande af uthus. Räcka byggnaderna icke
ens härtill, kan man förlägga trupperna i
qvarterläger, då så stor del som möjligt förlägges i
trånga qvarter och återstoden bivackerar – det
vanligaste förläggningssättet under pågående
rörelser. Om truppen med befäl hvilar fullt klädd
och beredd att genast utrycka, kallas qvarteret
larmqvarter; detta slag förekommer mycket ofta
vid förposttjensten. Under föregående århundradens
krig förlades trupperna under de långa uppehållen i
rörelserna i vinterqvarter, hvilka vanligen
voro vidsträckta. – b) Ombord å örlogsfartyg indelas
officerare, underofficerare och kadetter i och för
vakttjenstgöringen i qvarter, vanligtvis tre eller
fyra, någon gång flere. Af de vaktgörande officerarna
placeras den äldste på första qvarteret o. s. v. i
ordningsföljd. Den äldste officeren på hvarje qvarter
kallas qvarterchef och har såsom sådan ansvar för
vakten samt sköter manövern m. m. under den tid han
är vakthafvande officer, vanligtvis fyra timmar i
sänder. De vaktgörande af folket indelas deremot blott
i två delar, som få namn af styrbords och babords
vakt. – c) Att gifva qvarter var förr (i Fr. ännu:
donner l. faire quartier) liktydigt med att »gifva
pardon», d. v. s. icke döda en besegrad fiende.
3. K. B. 5. C. O. N. R. N.
Qvarterchef, Se Qvarter 4.
Qvarterhästar (distriktshästar). Se <sp>Hästanskaffning<
för krigsbehof</sp>.
Qvartering (af Lat. quartus, fjerde), ett i
art. Guld (sp. 217) och Guldprof beskrifvit
förfaringssätt för utrönande af en silfverlegerings
guldhalt. Benämningen har uppkommit deraf att i
den sammansmälta massan ingår 1 del legering mot 3
delar silfver.
Qvartermästare. Se Generalstab och Regementsstab.
Qvarteron (Sp. cuarteron, af Lat. quartus, fjerde). Se
Menniskoraser, sp. 1363.
Qvartersman. Underbefälet för timmermän och
handtverkare å flottans varf utgöres af verkmästare
och qvartersmän, hvilka utöfva närmaste tillsynen
öfver nämnda arbetsmanskap och de af detsamma
utförda arbeten. Äfven vid privata varf finnes
åtminstone endera af dessa underbefälsgrader. Vid
större mekaniska verkstäder, der verkstaden i
sin helhet utgöres af flere särskilda verkstäder,
benämnes föreståndaren för hvarje sådan
specialverkstad verkmästare, och vanligen finnas närmast
under honom s. k. förmän, hvilka, hvar och en inom
sitt mindre verksamhetsområde, både öfvervaka och
deltaga i arbetenas utförande. J. G. B.
Qvartett (Ital. quartetto, Fr. quatuor), tonstycke
för fyra stämmor, vare sig röster eller
instrument. Vokalqvartetten för blandade röster har
odlats alltsedan 15:de årh., från det man började
inse, att den fyrstämmiga satsen bäst af alla förenar
klarhet med fyllighet. Mansqvartetten deremot
kom först med innevarande årh. i fart och har sedan
efterbildats af damqvartetten; i båda dessa arter
står Sverige i främsta rummet. Af instrumentala
qvartetter är den vigtigaste arten stråkqvartetten,
hvilken såsom sjelfständig form uppstod på 1700-talet
och vanligen utföres af två violiner, en altviol och
en violoncell. Utbytes en violin mot piano, uppstår
pianoqvartetten, utbytes den mot flöjt, uppstår
flöjtqvartetten, o. s. v. A. L.
Qvartianer kallades i det forna Polen den
del af hären, som värfvades inom landet och
underhölls medelst fjerdedelen (pars quarta) af
kronogodsens afkastning. De uppsattes 1562, och
deras styrka vexlade mellan 30 och 60 tusen man.
C. O. N.
Qvartodecimaner. Se Påsk 2.
Qvarts, miner., är en af de allmännaste stenarter,
ty den icke blott ingår såsom bergartbildande mineral
i en stor del af jordskorpans primära bergarter,
utan uppträder äfven tämligen oblandad i qvartsit,
sandsten, qvartssand och på mineralgångar. Den
iakttogs ock redan i gamla tider, då dess regelbundna
form ofta väckte uppmärksamhet. Den kallades af
Theofrastos krystallos samt af Plinius crystallus
och crystallus montanus, med hvilka namn den
genomskinliga, kristalliserade qvartsen, som nu i
dagligt tal kallas bergkristall, benämndes. Namnet
qvarts (T. quarz) kom i bruk redan hos medeltidens
bergsmän, som dermed betecknade de på malmgångarna
förekommande olika färgvarieteter och arter. Under
namnet qvarts innefattas enligt nutidens mineralogiska
nomenklatur såväl de kristalliserade som de mer eller
mindre tydligt kristalliniska varieteterna tillika
med de massor, som uppträda såsom bergarter. Qvartsen
består af kiselsyra eller siliciumdioxid, SiO2,
motsvarande 46,7 Si och 53,3 O samt har egentl.
vigt = 2,5–2,8 och hårdhet = 7. Den har glasglans,
i brottet fettglans och är genomskinlig i alla
grader, alltefter sin renhet. Brottet är ojämnt till
splittrigt. Qvartsen kristalliserar hexagonalt i
en mångfald af former tillhörande den romboedriska
och trapezoedriskt-tetartoedriska afdelningen;
kristallernas form är dock oftast prismatisk, med
pyramidal eller romboedrisk afslutning. I optiskt
hänseende är qvartsen enaxig och positiv med svag
dubbelbrytning. Vinkelrätt mot den optiska axeln
slipade qvartsplattor visa i jämförelse med andra
dubbelbrytande och på samma sätt slipade skifvor
egendomliga förhållanden, när de undersökas i
polarisationsapparaten. Då det infallande ljuset
är hvitt, synes nämligen synfältet lifligt
färgadt, och dess färg vexlar, när analysören
kringvrides. Orsakerna till detta fenomen äro
qvartsens egenskap att vrida polarisationsplanet och
denna vridnings olika storlek för olika färger. Äfven
de interferensfigu-rer, som framträda, när vinkelrätt
mot axeln slipade dubbelbrytande kristaller
betraktas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
