Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvadratbenet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
geometriskt, i hvilket fall den kan anses sammanfalla
med bestämmande af en yta. – 2. Astron., det
skenbara läge, som två himlakroppar intaga i
förhållande till hvarandra, då deras geocentriska
längder skilja sig på 90°. Se Aspekt och Fas.
1. G. E.
Qvadrera (Lat. quadrare), uppdela i fyrkanter. –
Matem. 1. Bestämma ytan af en gifven kroklinig figur
(jfr Qvadratur). – 2. Upphöja ett algebraiskt
uttryck i qvadrat eller multiplicera det med sig
sjelf. – Qvadrerad sköld, herald. Se Fyrdelt sköld.
Qvadrumaner och qvadrupeder. Se Quadrumana och
Quadrupeda.
Qvadruplexapparat. Se Edison.
Qvadruppelallians (af Lat. quadruplus, fyrfaldig),
allians emellan fyra makter. Bland allianser af
detta slag äro mest bekanta den, som, riktad emot
Spanien, d. 2 Aug. 1718 afslöts i London emellan
Storbritannien, Frankrike, Österrike och Holland
(sedermera d. 8 Nov. s. å. slöt sig äfven konung
Viktor Amadeus af Sicilien till alliansen, som gaf
honom Sardinien i utbyte emot Sicilien), vidare
det mot Don Carlos och Dom Miguel riktade förbund,
som Storbritannien, Frankrike, Spanien och Portugal
d. 22 April 1834 ingingo i London, samt alliansen i
Chaumont-en-Bassigny (se d. o.).
Qvaggan. Se Hippotigris.
Qvalificera (af Lat. qualis, sådan som, och
facere, göra), bestämma till art och egenskap,
angifva någontings beskaffenhet; göra lämplig,
förklara behörig. – Qvalificerad majoritet
(pluralitet). Se Majoritet. – Qvalificeradt
brott, förbrytelse, som begåtts under försvårande
omständigheter. Qvalificeradt straff, bestraffning,
som skarpes medelst plågsam exekution. –
Qvalifikation, bestämmande af egenskaper; lämplighet,
duglighet, behörighet. Jfr Disqvalificera.
Qvalitativ, som har afseende på arten, till
beskaffenheten (se Qvalitet).
Qvalitet (Lat. qualitas), beskaffenhet; egenskap;
sort (af en handelsvara). Jfr Qualité.
– 1. Filos., någontings bestämdhet till sitt
väsendes art. Denna bestämdhet kan vara väsentlig,
så att den ej af detta individuelt bestämda föremål
kan utbytas mot en annan, men behöfver
ej nödvändigt vara detta.
– Qvalitativ åtskilnad, åtskilnad till arten,
innebär, att hvar och en af de åtskilda icke
blott har ett plus af bestämdhet utöfver den andra
i något afseende, utan att denna
senare äfven eger något, som den förre saknar.
Åtskilnadens väsentlighet beror i detta fall
naturligtvis på bestämningarnas. I hvarje fall
förutsättes ett för båda gemensamt, ett genus,
under hvilket båda subordinera. Så t. ex. finnes
mellan ett grönt och ett rödt föremål en qvalitativ
åtskilnad, men detta är möjligt endast derigenom att
båda falla under genus »färgadt föremål». Betraktade
ur den synpunkten att de äro former, i hvilka detta
gemensamma (genus) framträder, kunna de qvalitativt
åtskilda alltför väl äfven med skäl betraktas såsom
qvantitativt åtskilda, så till vida nämligen som den
ena är en mer, den andra
en mindre adeqvat form för detta hela och detta
kan för deras åtskilnad och inbördes förhållande
i det hela vara företrädesvis karakteristiskt. Så
t. ex. kunna menniskan och djuren väl sägas
vara qvalitativt skilda (om det ock kan blifva en
omtvistad fråga i hvilken bemärkelse den skilnaden
är väsentlig), men lika obestridligt är, att, ses
de båda såsom fallande inom sferen af begreppet
förnimmande väsenden, står menniskans förnimmande
högre än djurens, och menniskan och djuren äro
sålunda äfven qvantitativt (till graden) skilda. –
2. Log. Ett omdömes qvalitet är dess bestämdhet
med afseende derpå huruvida predikatet tillägges
subjektet såsom en bestämning eller frånkännes
detta. I förra fallet är omdömet positivt (t. ex. A
är B), i det senare negativt (t. ex. A är icke B). Se
vidare Omdöme. – 3. Fonet., sammanfattningen af de
för ett visst språkljud såsom sådant utmärkande
egenskaper, hvilka bero på samverkan af olika
artikulationsfaktorer och skilja språkljudet från
andra. Så snart blott en enda artikulationsfaktor
verkar olika, uppstår ett annat språkljud, med annan
qvalitet. Så skilja sig t. ex. p och b qvalitativt
derigenom att det senare är tonande (och svagt),
det förra tonlöst (och starkt); b och m skilja sig
derige nom att det förra är »bullerljud», det senare
resonant. I ett språkljuds qvalitet ingår verkan
af röstband (tonalitet och styrka), luftströmmens
väg (genom mun eller näsa), artikulationsform
(explosion, frikation etc.) och artikulationsläge.
1., 2. L. H. Å. 3. Lll.
Qvaller, sqvallerkål, bot., folknamn på
Aegopodium Podagraria L. (se d. o.).
Qvalster. Se Acari.
Qvanne (kvanne). Se Angelikarot.
Qvanten, Emil von, finsk-svensk skald och publicist,
född i Björneborg d. 22 Aug. 1827, tillhör en finsk
militärslägt, som upphöjdes i svenskt adligt stånd
1650. Q. var först kadett i Fredrikshamn, blef
student i Helsingfors 1846, gjorde 1851 för sin
helsas skull en resa till Kaplandet och Ostindien,
bosatte sig 1853 i Stockholm samt upptogs till
svensk undersåte 1857. Såsom hufvudman för sin ätt
bevistade han riksdagarna 1859–80 och 1862–63. Han
var bibliotekarie hos Karl XV 1864–72 och har arbetat
i åtskilliga af de större stockholmstidningarnas
redaktioner. Under psevd. Peder Särkilax författade
Q. 1855 skriften Fennomani och skandivanism (2 h.),
i hvilken han sökte bevisa, att Sverige borde uppträda
aktivt mot Ryssland i det då pågående Krimkriget:
på detta sätt skulle Finland kunna lösryckas från
tsarriket och derefter förenas såsom förbundsstat
med Sverige under en gemensam konung samt med en
gemensam förbundsförsamling, vald ur de bägge
staternas särskilda och af hvarandra oberoende
riksförsamlingar. Genom denna skrift afskars för Q.
all möjlighet att återvända till Finland. Samma
käcka ton mot de ryske makthafvande genomgår hans
publikation Finska förhållanden (4 h., 1857–61). I
sitt skaldskap är Q. en äkta lyriker, hängifven åt
en vek, drömmande idealism, som tager sig uttryck i
ovanligt melodiska och formfulländade verser. Han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
