Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quinin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarigenom denna skulle blifva mera fruktbärande
än nu i fråga om förmåga att förstå och bruka
det främmande språket. Den tillhör en vidt utgrenad
rörelse, som särskildt inom Tyskland och Skandinavien
redan vunnit mycken tillslutning, och som hvars
förnämste upphofsmän kunna anses engelsmannen Sweet
och tysken Vietor. Efter den psevdonym, hvarunder den
senare först uppträdde (»Der sprachunterricht muss
umkehren». 1882), och som är hemtad från Ciceros första
tal mot Catilina (se föreg. art.), har föreningen sitt
namn. Föreningen har hittills verkat hufvudsakligen
genom småskrifter i språkligt-pedagogiska ämnen. Dess
styrelse utgöres numera af fyra förmän. Medlemmarnas
antal är närmare 200. Lll.
Qvabbso. Se Stenbitslägtet.
Qvacksalvare (af Lågt. quaken, egentl. qväka som en
groda, skräfla, skryta, och salva; jfr betydelsen
af orden charlatan och marktschrejer), person,
som obehörigt utöfvar medicinsk praktik och idkar
otillåten medikamentsforsäljning. Den svenska
lagstiftningen rörande qvacksalveri är ganska gammal
och föråldrad samt derför äfven svår att tillämpa. Den
äldsta förordningen (Apotekaresocietetens privilegier
d. 10 April 1675, förnyade d. 28 Juni 1683) afser
skydd för apotekarna i deras yrke »emot alt ingrep,
förfång och prejudice af materialister, quaksalware,
empiricis och andre, som stryka kring landet
.... och under hvarjehanda sken och inbillningar,
både offenteligen och oförmärckt, .... utprånglat
deras förmengde och odugelige medikamenter och
salwor» etc. Genom medicinalordningarna d. 30
Okt. 1688 skyddas deremot läkarna mot intrång
af qvacksalvare (se Collegium medicorum). – De
föråldrade lagarna rörande qvacksalveriet äfvensom
nutidens friare åsigter om rättigheten för enskilda,
äfven icke läkare, att bispringa med sjukvård göra det
synnerligen svårt att komma åt verkliga qvacksalvare
i andra fall, än om de bevisligen vållat någon skada
eller begagnat i vanlig handel förbjudna gifter;
och äfven i sådana fall äro straffen för obetydliga
att förekomma qvacksalveri. F. B.
Qvader (af Lat. quadrus, fyrkantig),
tärningsformig eller i allmänhet rätvinkligt och i
fyrkant huggen byggnadssten, stundom med affasade
kanter och skroflig framsida (jfr Rustik). Qvadrerna
användas företrädesvis för bottenvåningar och
socklar eller som hörninfattning i byggnader. De
imiteras ofta medels kalkputs på tegel.
Qvader (Lat. quadi), ett germanskt folk af den
sveviska stammen, bodde under de första fyra
årh. e. Kr. i nuv. Mähren och nordvestra Ungern. De
omtalas vanligen i sammanhang med markomannerna (se
d. o.), hvilkas bundsförvandter de voro i kampen
emot Rom. Under 5:te årh. försvann deras namn ur
historien.
Qvaderformig förklyftning, geol., den art af
förklyftning (se d. o.), vid hvilken bergarten är
genom sprickor afdelad i mer eller mindre regelbundet
qvaderformiga block. Såväl hos massformiga som
hos lagrade bergarter kan denna förklyftningsform
iakttagas, t. ex. inom Sverige hos diabasen i
Billingsen och andra af
Vestergötlands trappberg samt hos
flere kalkstenar och sandstenar.
E. E.
Qvadersandsten, geol., en i utlandet förekommande,
till kritsystemet hörande sandstensaflagring, hos
hvilken bergarten är genom förklyftningar vinkelrätt
mot skiktningen delad i qvaderformade block.
E. E.
Qvadragesimalfastan. Se Quadragesima.
Qvadrangulär (af Lat. quattuor, fyra, och angulus,
vinkel), fyrvinklig, fyrsidig.
Qvadrant (af Lat. quadrans, en
fjerdedel). 1. Matem., fjerdedelen af en cirkels
omkrets. Inom trigonometrien föreställer man sig
vanligen cirkelperiferien delad i qvadranter medelst
en vågrät och en lodrät diameter. Den öfre högra
qvadranten kallas då den första, den öfre venstra,
nedre venstra och nedre högra kallas på samma sätt i
ordning andra, tredje och fjerde qvadranten. – Namnet
qvadrant begagnas äfven i fråga om fjerdedelen af
vissa andra kroklinier, t. ex. ellipser. – 2. Astron.,
ett i äldre tider mycket användt instrument, bestod
af en graderad fjerdedels cirkel-limb (i st. f. en
hel cirkel, som var svårare att utföra), hvartill
kom en kring dess medelpunkt rörlig visirapparat,
alhidad med diopter eller kikare. Skulle qvadranten
vara flyttbar, fästes den i vertikalt läge vid ett
stativ, eljest, om den skulle förblifva fast (i
meridianplanet), i en vertikal mur (hvaraf namnet
muralqvadrant). Tyge Brahe konstruerade
1587, för sitt observatorium Uranienborg, den
första muralqvadranten, af honom sjelf beskrifven
under namnet »Qvadrans muralis sive Tichonicus». Den
var försedd med en diopter. Graderingen var utförd i
trä och gaf afläsningar på 10 sekunder. Astronomen
Hevelius i Danzig konstruerade 1673 åt sig en
qvadrant af mässing. Den första användning af kikare
vid qvadranten tillskrifvas Picard (d. 1682). – Med
qvadranten mättes (meridian-)höjder för bestämning
af stjernornas deklinationer. Äfven utfördes dermed
passage-observationer. Sedan början af 1800-talet,
efter det svårigheterna att gradera hela cirklar
minskats, har qvadranten fått gifva vika först för
den s. k. muralcirkeln, sedermera för meridiancirkel
och passageinstrument. – Se vidare Pejlqvadrant.
1. G. E. 2. K. B.
Qvadrat (Lat. quadratum). 1. Matem. a) En fyrsidig
figur (parallelogram), hvars alla sidor och vinklar
äro lika stora. – b) Den storhet, som erhålles,
om en viss uppgifven storhet multipliceras med sig
sjelf. Qvadraten af a är således lika med andra
digniteten af a och tecknas a2. Anledningen till
namnet är, att ytan af en qvadrat, hvars sida är
a längdenheter, innehåller a2 ytenheter, hvadan a2
sålunda är måttet för qvadratens yta. Stundom begagnas
ordet qvadrat i samma betydelse som qvadrattal
(se d. o.). – Med geometrisk qvadrat förstods
under medeltiden ett instrument för uppmätande af
vinklar. Instrumentet bestod af en qvadratiskt formad
träskifva, i hvars ena hörn en vridbar lineal med
två syftpinnar var fastsatt. Storleken af den till
uppmätning angifna vinkeln bestämdes genom den del
af instrumentets kant, som vid syftningen låg mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
