Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quæstio an ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en hög platå, som bildar venstra stranden af
S:t Lawrence, och hvars högsta punkt är Cape Diamond
(101 m. öfver flodytan), krönt af ett citadell, som
jämte andra befästningar gör Q. till den starkaste
fästning på hela kontinenten. Q. består af öfre staden
och nedre staden. I den förra, som företrädesvis är
bebodd af de förmögnare klasserna, ligga de flesta
offentliga byggnaderna och kyrkorna, promenaderna
och parkerna. Den nedre staden är hufvudsakligen
affärslifvets säte. I v. ligga förstäderna S:t
John, S:t Louis och S:t Roche. Sydvest om den
förstnämnda ligger slagfältet Plains of Abraham, der
en 12 m. hög pelare rests till minnet af engelske
generalen Wolfes seger d. 13 Sept. 1759 öfver de
af Montcalm anförde fransmännen. Staden är säte
för en rom.-katolsk ärkebiskop och en anglikansk
biskop. Det 1852 upprättade Laval-universitetet,
som har sitt namn efter Q:s förste biskop, är
katolikernas förnämsta läroanstalt; dessutom hafva
de ett prestseminarium (inrättadt 1663 af nämnde
biskop), ett mindre seminarium samt flere kloster
och normalskolor. Protestanterna hafva Morrin college
(presbyterianskt), en »high school» för gossar och en
för flickor samt flere s. k. »academies». Folkmängden
uppgick 1881 till 62,446 pers., deraf 6,200
protestanter. Q. är en af de förnämsta hamnarna
för exporten från Canada till Storbritannien och
besöktes 1884 af 693 fartyg om 767,000 tons. Hamnen,
som bildas af S:t Charles’ mynning, är mycket rymlig
och djup, och dess dockor och bassänger skola, när
de fullbordats, kunna täfla med de mest fulländade
arbeten af detta slag i verlden. Skilnaden mellan
högsta och lägsta vattenståndet är 5,5 m. Exporten,
hufvudsakligen trävaror, hade 1883 ett värde af 9,3
mill. doll., importen af nära 5 mill. – Platsen,
der Q. nu ligger, besöktes först af Jacques Cartier
1535, då der fanns en liten indianby, kallad
Stadacona. Staden anlades och namngafs 1608 af
Champlain och blef 1663 den franska kolonien Canadas
hufvudstad. 1759 kapitulerade den åt engelsmännen
under Wolfe efter fransmännens ofvannämnda nederlag.
Quedlinburg, stad i preussiska regeringsområdet
Magdeburg (prov. Sachsen), ligger synnerligen
vackert vid floden Bode straxt n. v. om Harz, vid
jernvägen till Magdeburg, och är ännu omgifvet af
gamla, tornkrönta murar samt består af en äldre
och en nyare stadsdel jämte 4 förstäder. 19,323
innev. (1885). På en klippa i förstaden Westendorf
ligger de forna furstliga abbedissornas slott med
den intressanta slottskyrkan, i hvars krypta finnas
Henrik I Fogelfångarens och hans gemål Matildas
grafvar; i öfre kyrkan är Aurora v. Königsmarks
grafhvalf. (Hon var sedan 1698 koadjutorinna och
sedan 1700 prostinna vid jungfrustiftet.) Staden
har ett gymnasium med rikhaltigt stadsarkiv och
bibliotek. Q. är företrädesvis kändt för sina
stora trädskolor och blomsterträdgårdar samt sin
fröhandel. Staden anlades af konung Henrik I
(919–936) och blef ett favoritresidens för de sachsiske
kejsarna. Senare tillhörde den
hanseförbundet och stod i flor under 13:de och 14:de
årh. Ett jungfrustift grundlades af Henrik I:s
gemål Matilda och doterades rikt med jordagods och
privilegier. Abbedissorna hade såsom riksfurstinnor
säte och stämma på tyska riksdagen, på rhenska
prelatbänken och på öfversachsiska kretsdagen samt
lydde omedelbart under påfvestolen. Inkomsterna
uppgingo till 40,000 thaler. Stiftet omfattade
i slutet af 18:de och början af 19:de årh. 110
qvkm. (deribland staden Q. och köpingen
Ditfurt), med 13,200 innev. 993 erhöll det
mynträtt och blef eget tullområde. 1539 infördes
reformationen. Skyddsherrskapet öfver Q. tillhörde
först de sachsiske kejsarna, sedermera det askaniska
huset i Sachsen, men 1697 sålde kurfursten
af Sachsen sina rättigheter till kurfursten af
Brandenburg. Enligt riksdeputationshufvudbeslutet 1803
sekulariserades stiftet och förenades med Preussen
till en början som furstendöme. De sista abbedissorna
voro prinsessan Anna Amalia, Fredrik den stores syster
(1755–87), och prinsessan Sofia Albertina, Fredrik
den stores systerdotter, dotter till konung Adolf
Fredrik i Sverige (1787–1803). Sofia Albertina hade
redan 1767 valts till koadjutorinna, ett ämbete,
hvartill äfven hennes moder Lovisa Ulrika (1738)
kallats, men som hon icke tillträdde.
Queen [koin], Eng., drottning.
Queen’s bench [koins bentj]. Se King’s bench.
Queen’s counsel [koins kaunsöl]. Se Counsel.
Queen’s county [koins kaunti], »Drottningens
grefskap», grefskap i irländska prov. Leinster. Areal
1,719 qvkm. 73,121 innev. (1881). Grefskapet är
ett svagt kuperadt slättland, utom i n. v., der
Slieve Bloom mountains nå en höjd af 528 m.,
och i s. ö., der Dysart Mils nå 328 m. höjd. I
midten finnas stora torfmossar. Hufvudfloder äro
Nore samt Barrow, hvilken bildar en del af norra
och östra gränsen. Jordbruk och ladugårdsskötsel
bilda hufvudnäringar, och endast något ylle- och
bomullsvaror tillverkas. Hufvudstad är Maryborough,
2,872 innev. (1881).
Queensland [koinsländ], britisk koloni, omfattande
nordöstra delen af Australien jämte närliggande
mindre öar. I ö. gränsar kolonien till Stilla hafvet
(Korallhafvet), i s. till kolonien Nya Syd-Wales
(29:de breddgraden är till större delen gräns), i
v. till Syd-Australien (gräns 141:sta meridianen)
och Alexandra-land (gräns 138:de meridianen)
och i n. till Carpentariaviken och Torres’ sund
(omkr. 9° s. br.). Arealen beräknas till 1,730,630
qvkm. Kolonien har i sina många bukter och vikar en
mängd förträffliga och skyddade hamnar. En bred platå,
Main range, af 600–1,500 m. höjd sträcker sig från
s. till n. på 35–1,600 km. afstånd från kusten och
utgör en fortsättning af den bergskedja, som längre
söderut kallas »the great dividing range». Denna trakt
har nu en liflig grufdrift, men kommer i framtiden
att blifva ett rikt jordbruksdistrikt. Mot v. utgår
en platå, som skiljer Carpentariavikens vattendrag
från de södra floderna. Main range
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
