- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
499-500

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pålkompass, sjöv., normalkompass, fäst vid öfre änden af en påle - Pållare, sjöv., se art. Pollare, vid hvilken må tilläggas, att - Pålok, fast stöd för en brobana - Pålstav. Se Celt - Pålstek, sjöv. Se Stek - Pålverk, befästningsk., träförskansning - Påmark (F. Poomarkku), kapell i Åbo och Björneborgs län - Påminnelser, jur., kallas i allmänhet den skrift, hvilken en part, som ingifvit ansökan eller besvär, hvaröfver förklaring infordras, till förklaringens bemötande ingifver hos den myndighet, som har att pröfva målet - Påmönstra. Se Inmönstra - Pånyttfödelsen. Se Nya födelsen - Påsenot, snörpevad (Eng. purse-seine), ett amerikanskt fiskeredskap - Påsk, D. paaske, Isl. páskar, páskir, Fr. pâque, pâques, Lat., Grek. och Aram. pascha, Hebr. pesach, egentl. förskoning, af pasach, skonande gå förbi - Påsk. 1. Judarnas påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fartygets däck. Man har genom denna placering velat,
så vidt möjligt, undandraga kompassen inverkan från
flyttbara jernmassor i fartyget, hufvudsakligen
jernlaster, hvilka, om kompassen står på sin vanliga
plats å däcket, åstadkomma stora förändringar
i deviationen (magnetnålens afvikning från dess
normala riktning). R. N.

Pållare, sjöv., se art. Pollare, vid hvilken
må tilläggas, att pållare, d. v. s. korta,
upprättstående pålar eller pelare af trä, jern eller
sten anbringas äfven å kajer, bryggor o. s. v. till
trossars och kettingars fastsättande vid fartygs
förhalning, förtöjning m. m. R. N.

Pålok, fast stöd för en brobana, utgöres af
en vinkelrätt mot brolinien nedslagen rad af
pålar, vanligen lika många, som brobanan har
underslag. Ofvanpå pålarna påtappas ett hammarband,
på hvilket underslagen fästas. På hvardera sidan om
pålarna spikas en snedsträfva. Pålok kan användas
äfven vid fältbryggor på grundt vatten och lös botten.
O. A. B.

Pålstav. Se Celt.

Pålstek, sjöv. Se Stek.

Pålverk, befästningsk., träförskansning, som
utgöres af en eller två rader lodrätt ställda
pålar. De nedgräfvs omkr. 1 m. och nå 2,2
m. öfver marken. Skottgluggar uthuggas på manshöjd
öfver marken, på det att fienden icke utifrån
må kunna begagna sig af dem för att skjuta in i
verket. För skyttarna anlägges på inre sidan en
skyttbank. Pålverk erbjuda en god stormfrihet,
men motstå icke artillerielden och kunna derför
användas, endast der de stå dolda och skyddade för
fiendens eld, t. ex. i ryggsidan på större fälverk.
O. A. B.

Påmark (F. Poomarkku), kapell i Åbo och
Björneborgs län, Finland, lyder under Norrmarks
pastorat. Areal 223 qvkm. Befolkningen finsktalande,
3,350 pers. (1885). A. G. F.

Påminnelser, jur., kallas i allmänhet den skrift,
hvilken en part, som ingifvit ansökan eller besvär,
hvaröfver förklaring infordras, till förklaringens
bemötande ingifver hos den myndighet, som har att
pröfva målet. I saker, som genom revision fullföljas
till konungen i Högsta domstolen, är »påminnelser»
den skrift, hvilken sökanden ingifver till
utvecklande af sin talan. Se vidare Anmärkningsmål.
I. Afz.

Påmönstra. Se Inmönstra.

Pånyttfödelsen. Se Nya födelsen.

Påsenot, snörpevad (Eng. purse-seine), ett amerikanskt
fiskeredskap, som begagnas äfven i Norge och i Sverige
(i Bohus län). Den utlägges från båt ute i vattnet
och brukas för fiskarter, hvilka förekomma i stora
stim, såsom makrill, sill m. fl. Vid fisket begagnas
tre båtar, och vaden utlägges med tillhjelp af dessa
rundt om stimmet samt hålles genom kaggar och flöten
simmande i vattnet. Den drages icke in som en vanlig
not, utan de undre telnarna äro så inrättade, att de
med särskilda draglinor kunna från den största båten
dragas ihop, så att redskapet derigenom kommer att
bilda liksom en säck, hvaruti fisken är innesluten,
och hvarifrån den inhåfvas i båtarna. R. L.

Påsk, D. paaske, Isl. páskar, páskir, Fr. pâque,
pâques
, Lat., Grek. och Aram. pascha, Hebr.
pesach, egentl. förskoning, af pasach, skonande
gå förbi (se nedan; jfr det engelska namnet på
judarnas påsk: passover). De tyska och engelska
benämningarna för påsken: ostern och easter, höra
samman med namnet på en forngermansk vårgudinna,
Austrô, Angelsachs. Eostra, Eastre, som särskildt
firades i April. - -
1. Judarnas påsk, passa- (pasah-,
passah-) festen, den första af judarnas religiösa
högtider (se Judiska gudstjensten), firas till
minne deraf att mordängeln vid den tionde plågan,
som drabbade Egypten på Moses tid, skonande förbigick
israeliternas hus och ej tillfogade deras förstfödda
någon skada. Enligt bestämmelserna i 2 Mos. 12:
12–14 skulle hvarje husfader slagta ett årsgammalt
lam eller kid (»påskalammet») och med dess blod
bestryka husets dörrträn och dörrposter samt
derefter steka djuret helt och med sitt husfolk
förtära detsamma tillika med osyradt bröd och
bittra örter. Man skulle ock äta på stående fot,
klädd såsom till resa, med fötterna skodda och med
staf i hand, redo att genast bryta upp och lemna
Egypten. Hvart och ett hus, der detta iakttogs, gicks
af mordängeln förbi och skonades. Minnet af denna
händelse skulle nu Israels barn årligen helighålla
genom ett upprepadt iakttagande af nyssnämnda
bestämmelser. Efter bosättningen i Kanaan skulle
dock påskalammet ej mer slagtas och ätas i hvarje
hus, utan allenast vid den gemensamma helgedomen;
och i st. f. att strykas på dörrposterna skulle
dess blod stänkas på altaret (5 Mos. 16: 2 ff. och
2 Kr. 30: 16 och 35: 11). Efterhand gjorde sig hos
judarna en särskild ritus gällande för påskfestens
firande. Före måltidens början iskänktes en bägare
vin, som af husfadern välsignades, och hvaraf en
hvar af husets medlemmar i sin ordning drack. Sedan
man derefter tvagit händerna och smakat af de bittra
örterna, börjades läsningen af påsktexten, eller
den afdelning af lagen, som handlar om den första
påsken och utgången ur Egypten. Derefter fylldes en
andra vinbägare, hvarvid husfadern på tillfrågan af
sin son om den ifrågavarande festens betydelse egde
att svara med innehållet af 2 Mos. 12: 26 ff. Sedan
sjöngos ps. 113 och 114 af Psaltaren eller början af
det s. k. »stora halleluja», såsom psalmerna 113–118
benämnas. Efter det att välsignelsen uttalats öfver de
sönderbrutna osyrade kakorna och det stekta lammet,
vidtog den egentliga måltiden. Sedan denna slutat,
tvådde husfadern å nyo sina händer, tackade och
välsignade den tredje bägaren samt tömde densamma
med sitt husfolk. Sedan så ytterligare en fjerde
bägare ifylts, sjöngs fortsättningen af hallelujapsalmerna
(115–118). Dessa fyra bägare ansågos höra
till en fullständig påskfest. Understundom tillades
ännu en femte bägare jämte afsjungande af ps.
120–137. Omedelbart efter denna fest, den egentliga
påskfesten, hvars firande började på aftonen d. 14
Nisan (judarnas Nisan l. Abib motsvarar slutet af Mars
och början af April), följde den högtid, som kallas
de »osyrade brödens högtid» l. »sötebrödshögtiden»,
som firades i sju dagar, d. 15–21 Nisan, af hvilka den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free