Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Propionsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spörjande kallas framställande af proposition på
förslag till beslut. Proposition skall alltid besvaras
med endast ja eller nej, och talman framställer
sålunda proposition på det ena efter det andra af de
framställda förslagen, till dess han tillkännager
sin uppfattning af hvilket förslag, som vunnit
församlingens bifall. Dervid skall bero, så vida
ej omröstning (se d. o.) begäres. Ordförande har
att tillse, att ej andra förslag göras till föremål
för proposition, än de i laga ordning väckta. Han
bör äfven tillse, att det väckta förslaget ej
kommer i strid med lag. Inträffar detta, bör han
fästa församlingens uppmärksamhet derpå och tillika
angifva, att enligt hans uppfattning en sådan fråga
ej må göras till föremål för proposition. I alla
andra församlingar är dock ordförande skyldig att,
derest flertalet är af annan mening, framställa
proposition, men den svenska riksdagens talmän ega att
vägra proposition, der de finna väckt fråga strida
mot grundlagens lydelse. I församlingar i allmänhet
behöfves ej någon sådan makt för ordförande, enär ett
lagstridigt beslut ej kan gå i verkställighet. Inom
ett lands representation deremot är af vigt, att
lagstridiga beslut förekommas. Talmannen i svenska
riksdagen äro derför förlänade med denna makt.
1. G. E. 2. H. L. R.
Propreté. Se Proper.
Propretor (Lat. propraetor), romersk ämbetsman med
pretors rang; ståthållare i en provins. Se Pretor
och Prokonsul.
Propria causa, Lat., i egen sak. – Propria manu,
Lat., med egen hand, egenhändigt.
Proprieborgen (af Lat. proprius, egen), borgen såsom
för egen skuld (se Borgen). – Propriehandel,
handel, som drifves för egen räkning, i motsats till
kommissionshandel.
Proprietär (af Lat. proprietas, egendom), godsegare,
egendomsherre.
Pro primo, Lat., för det första.
Proprio motu. Se Motu proprio.
Proprium (med underförstådt nomen), Lat., egennamn. Se
Namn och Nomen.
Propylé (Lat. propylaeum, Grek. propylaion, af pro,
framför, och pyle, port), egentl. en byggnad framför
en port, särskildt en praktfullare ingångsbyggnad
till ett tempel- eller palatsområde. Sådana
propylé-byggnader ledde t. ex. in till tempelområdet
i Elevsis och till tempelområdet på Akropolis
i det forna Athen. Det är denna senare byggnad,
som företrädesvis plägar kallas propyléerna (ta
propylaia). Den uppfördes af Mnesikles (437–432
f. Kr.) och hade utseendet af ett doriskt tempel
med sex kolonner i fronten och med något bredare
afstånd mellan de två midtkolonnerna än mellan de
öfriga. Hufvudbyggnaden flankerades till h. och
v. af framspringande, slutna flyglar, mellan hvilka
den stora trappan ledde upp till borgkullen från
staden. Det inre af den på sluttningen uppförda
byggnaden delades genom en trappafsats i två plan,
ett djupare nedre och ett smalare öfre. Det nedre
planet åter delades genom inställda joniska kolonner i
ett smalare midtskepp och två bredare sidoskepp. Uppåt
borgkullen visade propylébyggnaden likaledes en
dorisk gafvelfasad. Byggnaden förenade på ett lyckligt
sätt karakteren af fästning, ingång och tempel (jfr
Akropolis). – Bland moderna byggnader af detta slag
må nämnas den praktport (die propyläen) i München,
som leder in till Königsplatz och anlades under
konung Ludvig I af Klenze samt invigdes 1862. Äfven
den af Langhans uppförda Brandenburgerthor i Berlin
grundar sig på propyléernas motiv.
Upk.
Pro rata parte (ofta förk. till pro rata), Lat., för
sin (uträknade eller) bestämda andel (af skuldsumman),
i bestämd proportion.
Prorektor (af Lat. pro, i stället för),
universitetsrektors ställföreträdare.
Prorogera (Lat. prorogare), uppskjuta, framflytta,
ställa på framtiden. Subst. Prorogation.
Prosa (Lat., urspr. prorsa l. proversa, näml. oratio,
»rätt fram gående tal»). 1. Det af metrikens skrankor
och tonvigtsflyttningar icke hämmade samt mera
af förståndet än af fantasien formade språkliga
uttryckssättet, obundet tal, obunden stil, det i
dagliga lifvet talade och skrifna språket, hvilket
derjämte brukas för vetenskapens och vältalighetens
ändamål samt inom de diktarter, hvilka (såsom romanen,
dramen och flere arter af lustspelet) sträfva att
noga återgifva verkligheten (mots. bunden stil, vers,
poesi); hvardaglighet, hvardagsbestyr. – I de
flesta folks literatur uppträder poesien före prosan,
helt naturligt till följd deraf att i mensklighetens
barndom fantasien utvecklas förr än förståndet,
liksom ock myten föregår den naturvetenskapliga och
historiska uppfattningen. – Prosaiker l. prosaist,
skriftställare på prosa, prosaförfattare. – Prosaisk,
i obunden stil, på prosa; förståndsmässig, nykter
i sin lifsåskådning; alldaglig; saknande ideel
lyftning; torr, platt, trög, ledsam; opoetisk, alls
icke romantisk. – 2. Musikt. Se Seqvens.
Prosaiska krönikan l. Sveriges krönika från Gog
t. o. m. Karl Knutsson kallas det äldsta försöket
till en svensk rikshistoria. Nämnda krönika är
af mycket ringa historiskt värde, men har det
oaktadt länge utöfvat inverkan på den svenska
historieskrifningen, särskildt hvad beträffar den
uppdiktade konungalängden. Krönikans författare
är ej känd, men med stor sannolikhet kan antagas,
att han varit en minoritbroder i Gråmunkeklostret
på Riddarholmen i Stockholm (han har bl. a. såsom
källor begagnat tre af denna ordens kalendarier,
af hvilka åtminstone ett var klostrets officiella
anteckningsbok). Tiden för krönikans nedskrifvande
infaller på något af åren 1450–57. Utom sin fantasi
har författaren såsom källor användt Jordanes,
Rodericus Toletanus, Adam af Bremen (»Gesta
Hammaburgensis ecclesiae pontificum»), den
norska Didrikssagan, Registrum Upsalense af år
1344 (handskrift i Kungl. Bibl. i Stockholm),
Annales Esromenses, Saxos historia, Chronicon
regum Norvegiae, de ofvannämnda minorit-annalerna
m. fl. Af Prosaiska krönikan finnas numera i behåll 8
handskrifter, af hvilka 5 tillhöra Kungl. Biblioteket
i Stockholm. Ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
