Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preyer, Johann Wilhelm - Preyer, Thierry William - Priamos, sagokonung i Troja, son af Laomedon - Priapela, titeln på en samling latinska dikter af obscent innehåll - Priapos (Lat. Priapus), en från Asien härstammande, men sedan hos både greker och romare upptagen gudomlighet - Pribram l. Przibram, bergstad i Böhmen - Price, Richard - Price, Bonamy - Price, Juliette Elisa Christine - Prichard, James Cowles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nått en fulländning, som knappt någon målare i
vår tid hunnit. Af hans arbeten finnas 6 i Berlins
Nationalgalleri.
Preyer [pra’jer], Thierry William, tysk fysiolog, f. i
England 1841, studerade i Tyskland, blef med. doktor
1866 och var 1869–88 professor i fysiologi i Jena. Han
har utgifvit en stor mängd skrifter, bland hvilka
märkas Die blutkrystalle (1871), Die seele des kindes
(1882) och Specielle physiologie der embryo (1884).
Priamos (Lat. Priamus), sagokonung i Troja, son
af Laomedon, säges förr hafva hetat Podarkes och
erhållit namnet P. (af Grek. priastai, köpa),
emedan han af sin syster Hesione blifvit friköpt
ur Herakles’ våld, sedan denne dödat alla hans
bröder. Han var förmäld med Hekabe (Hecuba), Dymas’
dotter, och sagan tillerkänner honom 50 söner (hvaraf
19 med Hekabe) och lika många döttrar. Vid trojanska
krigets utbrott var han redan ålderstigen och deltog
icke i striderna. Men väl infann han sig på slagfältet
för att afsluta ett fördrag och sedermera i grekernas
läger för att hos Achillevs bönfalla om utlemnandet
af sin son Hektors lik. Om hans död nämner Homeros
intet. Yngre sagor låta honom vid Trojas förstöring
nedhuggas af Neoptolemos vid Zevs Herkeios’ altare.
A. M. A.
Priapeia, titeln på en samling latinska dikter af
obscent innehåll (de äro nämligen egnade guden
Priapus). De äro till antalet 87, affattade i
olikartade versmått. De bästa af dem tillskrifvas
Catullus, Virgilius, Ovidius och Tibullus. Större
delen innehåller deremot senare efterbildningar af
grekiska och latinska epigram, i det hela smaklösa
och grofva. De priapeiska qvädena finnas vanligen
bifogade »Anthologia latina» samt Catullus’ dikter.
R. Tdh.
Priapos (Lat. Priapus), en från Asien härstammande,
men sedan hos både greker och romare upptagen
gudomlighet, hvilken representerade naturlifvets
alstringskraft inom såväl djur- som växtverld och
derför sinnebildligt framställdes med en kolossal
manslem. Han brukar uppgifvas såsom son af Dionysos
(Bacchus) och Afrodite. Hos Homeros och Hesiodos
nämnes P. ännu icke. Priaposkultens egentliga
hemort var Lampsakos samt de öfriga städerna
utmed Hellesponten och Propontis, bland hvilka en
t. o. m. bar namnet P. Dessa trakters utomordentliga
fruktbarhet i förening med befolkningens yppiga
fantasi hade der gifvit upphof åt denna för oss
anstötliga, men hos de gamle mycket populära
gudagestalt. Man brukade uppställa hans ofta
groft tillformade bild i trädgårdarna, för hvilka
den gällde såsom skyddsgud (custos hortorum),
och der den äfven tjenade att bortskrämma
foglar och frukttjufvar. Dessutom tillskref
man den förmåga att afvända »det onda ögat».
A. M. A.
Pribram [prsjibram] l. Przibram, bergstad i Böhmen, 50
km. s. v. om Prag. 11,171 innev. (1880). Bergsakademi
och lägre bergsskola, lärareseminarium och
realgymnasium. Bergverken vid P., som drifvits i
mer än 500 år, lemna silfverhaltig blyglans (årligen
omkr. 7 mill. kg. malm, hvaraf erhållas omkr. 22,000
kg. silfver och 3,7 mill. kg. bly och
blyglete). Grufvorna tillhöra staten och sysselsätta
omkr. 5,000 pers. – Omedelbart ofvanför staden ligger
Heiligberg, Böhmens ryktbaraste vallfartsort,
som årligen besökes af omkr. 100,000 pers.
Price [prejs], Richard, engelsk tänkare,
f. i Wales 1723, d. 1791 såsom predikant i en
dissenter-församling, utmärkte sig på det filosofiska
området genom skriften A review of the principal
questions in morals (1757; 3:dje uppl. 1787), hvars
grundtankar i mycket likna dem, som Kant senare
framställde, i synnerhet genom häfdandet af det
rättas ovilkorligt bjudande makt och viljans frihet,
upphöjandet af förnuftet på känslans bekostnad
samt särskiljandet af teoretiskt och praktiskt
förnuft. P. inlade äfven förtjenst genom ett par
afhandlingar, som blottade bristfälligheten i de
dåtida lifförsäkringsbolagens grundläggande kalkyler,
samt skref om medlen för nationalskuldens nedbringande
och knöt sitt namn vid det nordamerikanska
frihetskriget genom sin ströskrift Observations on
civil liberty and the justice and policy of the
war with America (1776); som vann ovanligt stor
spridning och på andra sidan Atlanten mottogs med
förtjusning. Äfven franska revolutionens utbrott
helsades af P. med de gladaste förhoppningar. Han
var en ifrig förkämpe för tankefriheten. I teologiskt
afseende företrädde han en ariansk riktning.
Price [prejs], Bonamy, engelsk nationalekonom, f. 1807
på Guernsey, vardt 1830 lärare vid Rugby skola och
1868 professor i politisk ekonomi vid universitetet i
Oxford. Förutom tidskriftsuppsatser har han författat
The principles of currency (1869), Of currency and
banking (1876), Practical political economy (1878)
m. m. P:s vetenskapliga åsigter afvika i mycket från
de vedertagna. Emellertid hålles han för en auktoritet
i landtbruks-ekonomiska spörsmål.
Price [prise], Juliette Elisa Christine, dansk dansös,
född d. 13 Aug. 1831, debuterade 1849 på k. teatern
och blef solodansös 1851. Hon hade de vigtigaste
partierna i många af Bournonvilles balletter och
utmärkte sig lika mycket genom sin konstnärliga dans
som genom sitt behagfulla uppträdande. Såväl i Wien
(1855) som i Sverige och Norge skördade hon rikt
bifall, och danska balletten led en stor förlust, då
hon efter ett fall på scenen nödgades taga afsked år
1865. – Hennes broder, Adolph Friedrich Valdemar P.,
f. 1836 i Köpenhamn, blef dansör vid k. teatern 1856
samt har utmärkt sig i hjelte- och älskareroller
genom sin kraftiga dans och ypperliga mimik.
E. Ebg.
Prichard [pri’ttjerd], James Cowles, engelsk
etnolog, f. 1785, blef medicine doktor 1808,
praktiserade i Bristol, men fann dock tid att, trots
sin vidsträckta praktik, egna sig åt antropologiska
studier, hvilkas vigtigaste resultat han framlade
i det betydande verket Researches on the physical
history of man (1813; 4:de uppl. 1847, 5 bd). Äfven
inom medicinen utgaf han flere arbeten. 1845
öfverflyttade P. till London och dog 1848.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
