Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen. 1. Genom det för 6 år afslutade stilleståndsfördraget i Altmark - Preussen. 2. Under Karl X Gustafs polska krig kom ifrån Okt. 1655 till Mars 1656 - Preussisch-Eylau. Se Eylau 1 - Preussiska språket, vanligen kalladt fornpreussiskan - Prevenera, egentl. förekomma; i förväg underrätta, förbereda; förut intala - Preventer, sjöv., nyttjas i sammansättningar - Preventiva medel l. profylaktiska medel, med., hygien - Preveza, vigtigaste turkiska hamnen vid Joniska hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Axel Oxenstierna, och han var också besluten
att icke låta dem gå ur Sveriges ego; men trots
hans råd ansåg sig regeringen böra lemna dem, i
betraktande af de svårigheter, som voro förenade
med deras bibehållande. Till allt annat kom, att
Sverige, om det ville behålla det preussiska
guvernementet, hade att vänta nytt krig icke blott
med Polen, utan äfven med Danmark, hvilket liksom
sjömakterna var mycket besväradt af preussiska
tullarna. Genom stilleståndsfördraget i Stuhmsdorf
d. 12 Sept. (n. st.) 1635 afstod Sverige sina
besittningar i Preussen. Tullarna blefvo i Sveriges
våld till årets slut; landet utrymdes efter hand. dock
Elbing och Pillau först i Jan. 1636. H. H-n.
2. Under Karl X Gustafs polska krig kom ifrån
Okt. 1655 till Mars 1656 småningom hela det
område, som sedan gammalt innefattats under namnet
Vestpreussen l. Polska Preussen (vojevodskapen
Kulm, Marienburg och Pommerellen), under Sverige,
med undantag af Danzig och biskopsstiftet
Ermeland, hvilket visserligen innehades
några veckor af svenskarna, men sedermera
(d. 7 Jan. 1656) öfverlemnades åt kurfursten
af Brandenburg. Rikskansleren Erik Oxenstierna
utnämndes d. 10 Dec. 1655 till generalguvernör öfver
Preussen. Under honom skulle stå guvernörerna
i Kulm, Marienburg och Pommerellen. Förslag
uppgjordes att organisera regeringen i Preussen
i öfverensstämmelse med den i öfriga svenska
provinser. Det ständiga krigstillståndet, de knappa
penningetillgångarna och Oxenstiernas frånfälle
(d. 23 Okt. 1656) hindrade det fullständiga
genomförandet af dessa planer. Tillsättandet af
en superintendent, inrättandet af en öfverdomstol,
ordnandet af postväsendet, flere städers befästande
m. m. vittnade emellertid om de svenske ämbetsmännens
verksamhet. En garnison af 6,000–8,000 man underhölls
inom guvernementet. Tullarna skulle ordnas såsom
uti Gustaf II Adolfs tid, men enligt fördraget i
Königsberg (d. 7 Jan. 1656) kunde ej detta genomföras
utan kurfurstens af Brandenburg medverkan. En
kommission af svenskar och brandenburgare nedsattes,
men dess arbete afslutades aldrig. Tidtals upptogo
svenskarna tull utanför Danzig. Efter Oxenstiernas
död tillsattes först ingen generalguvernör, men
d. 25 Juni 1657 fick generalissimus hertig Adolf
Johan »generaldirektionen» öfver Preussen. Svenskarna
öfvergåfvo redan i Sept. 1657 flere smärre områden,
men behöllo Thorn, Marienburg, Elbing, Danziger
Haupt, Graudentz, Strasburg, Montauer Spitz och
Stuhm samt några mindre slott, från hvilka de
kringliggande landområdena beherskades. Den 13
Dec. 1658 kapitulerade Thorn. I slutet af 1659
återstodo endast Marienburg och Elbing, hvilka
utrymdes i Maj 1660. E. F.
Preussisch-Eylau [pröjs’-]. Se Eylau 1.
Preussiska språket [pröjs’-], vanligen kalladt
fornpreussiskan, är ett till lettiska språkgrenen
(se Lettiska språk) hörande, numera utdödt språk,
som talades af de gamle preussarna, och hvars område
ännu i 13:de seklet utgjordes af kustlandet mellan
Weichsels och Memels nedersta lopp. Korsriddarna af
Tyska orden arbetade på dess undertryckande,
och redan i 16:de årh. var det inskränkt till det
lilla Samland (landet mellan Pregel och Kurisches
haff). Ordens siste högmästare, sedermera hertig
Albrekt af Preussen, sökte deremot använda det till
spridning af den evangeliska läran, och honom har man
att tacka för de ännu i behåll varande katekeserna
af 1545 och 1561. Sannolikt utdog språket i slutet
af 17:de årh., emedan år 1679 blott några få bönder
i Samland funnos, hvilka kunde tala preussiska. I
formelt hänseende står preussiska språket så nära
litaviskan, att det nästan kan anses såsom en
dialekt deraf, men det erbjuder dock några ännu
ålderdomligare drag än litaviskan. För öfrigt äro
de till oss komna texterna så obetydliga (utom de
nämnda katekeserna egentligen blott en ordförteckning)
och deras ortografi så regellös, att blott i enstaka
punkter en noggrann och fruktbringande jämförelse
är möjlig. – Jfr Bopp: »Über die sprache der
alten preussen in ihren venvandtschaft. beziehungen»,
Nesselmann: »Die sprache der alten preussen» (1845),
»Ein deutsch-preussisches vocabularium aus dem
. . . 15:ten jahrhund.» (1868), »Thesaurus linguae
prussiae» (1873). H. A.
Prevenera (Lat. praevenire), egentl. förekomma;
i förväg underrätta, förbereda; förut intala.
Preventer (Eng., af prevent, förekomma), sjöv.,
nyttjas i sammansättningar, t. ex. preventer-stag,
i samma betydelse som borg- (se d. o.).
R. N.
Preventiva medel (af Lat. praevenire, förekomma,
förebygga) l. profylaktiska medel (se Profylax),
med., hygien, benämnas alla de medel eller åtgärder,
hvilka användas i afsigt att förekomma eller
förebygga en sjukdoms uppkomst eller införande
vare sig hos individen eller hos samhället. Denna
afsigt vinnes antingen derigenom att (såsom
vid kokoppympning mot smittkoppor, ympning mot
mjeltbrand o. s. v.) skyddsmedlet, så vidt möjligt
är, tillintetgör anlaget för en sjukdom eller
möjligheten för densamma att utvecklas i en organism
eller derigenom att den sjukdomsväckande orsaken,
de »pathogena» (sjukdomsalstrande) bakterierna,
förstöras genom användning af ämnen, som döda dem
(såsom desinfektionsmedlen sublimat, karbol, tymol,
borsyra, jodoform m. fl.) eller slutligen derigenom
att man, så vidt sådant låter sig göra, hindrar en
smittsam sjukdom att inkomma och sprida sig i ett
samhälle genom noggranna afspärrningsåtgärder mot de
sjuke och fullständig desinfektion (t. ex. genom stark
upphettning i särskilda s. k. desinfektionsugnar;
jfr Desinfektion) af de sjukes kläder och andra
tillhörigheter, om de icke kunna rengöras genom
omsorgsfull tvättning med desinfektionsmedel. Genom
sådana i tid och med kraft vidtagna åtgärder hafva
hotande epidemier af tyfus, smittkoppor och kolera
kunnat qväfvas i sin linda. – Om preventiva medel i
en annan betydelse se Malthus. O. T. S.
Preveza, vigtigaste turkiska hamnen vid Joniska
hafvet, ligger i vilajetet Janina vid det smala
inloppet till Artaviken, midt emot udden Actium och
5 km. s. om det af Augustus till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
