Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen, konungarike i norra Europa, största staten i Tyska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nämnda år annekterade områdena d. 1 Okt. 1867,
är P. en konstitutionel monarki, i hvilken den
lagstiftande makten utöfvas gemensamt af konungen
och representationen. Konungen blir myndig vid 18
år; under hans minderårighet, eller när han eljest
för en längre tid är förhindrad att regera, föres
styrelsen af närmast arfsberättigade prins (om
sådan ej finnes, väljer landtdagen regent). Kronan
är ärftlig på manslinien efter förstfödslorätt. Det
kungliga huset Hohenzollern tillhör den evangeliska
läran. Konungens ställning till regeringen är
densamma, som vanligen tillkommer en konstitutionel
monark. Han utöfvar sina regeringshandlingar genom ett
statsministerium, som består af ministerpresidenten
(f. n. furst Bismarck), hvilken efter Tyska rikets
bildande varit dess rikskansler, statsministrarna
samt Tyska rikets statssekreterare för inrikes
ärenden, ehuru han i denna befattning ej är
preussisk ämbetsman. Ministerpresidenten är alltid
äfven chef för något ministerium (f. n. för två:
utrikesministeriet samt ministeriet för handel
och näringar). Ministerierna äro nio, nämligen
utrikesministeriet, som sammanfaller med Tyska
rikets, finansministeriet, ministeriet för kyrkliga,
undervisnings- och medicinalfrågor, ministeriet för
handel och näringar, ministeriet för offentliga
arbeten, ministeriet för jordbruk, domäner
och skogar, inrikesministeriet, som omfattar
hela lokalförvaltningen, justitieministeriet
och krigsministeriet. Konungen bestämmer
ärendenas fördelning mellan de olika
ministerierna. Författningen stadgar, att en
minister kan anklagas af en af kamrarna för brott
mot författningen, bestickning eller förräderi,
och att han skall dömas af landets högsta domstol;
men närmare bestämmelser rörande ansvarigheten,
rättegångsförfarandet och straffen hafva aldrig
utfärdats, hvarför i verkligheten en juridisk
ministeransvarighet icke existerar i P. Som
högsta rådgifvande myndighet fungerar statsrådet
(staatsrath) som inrättades 1817, men som efter
det konstitutionella statsskickets införande
sällan anlitas. Det består af myndiga prinsar
af det kungliga huset, generalfältmarskalkarna,
statsministrarna, statssekreteraren, presidenten i
öfverräkningekammaren, cheferna för konungens civila
och militära geheimekabinett samt några af konungen
särskildt inkallade ämbetsmän, och det har att afgifva
utlåtande öfver lagförslag, som regeringen remitterar
till detsamma. Oberoende af statsministeriet äro
öfverräkningekammaren i Potsdam, som granskar och
fastställer statsräkenskaperna, det evangeliska
öfverkyrkorådet samt statsskuldkommissionen (3
medlemmar från hvardera af landtdagens kammare samt
presidenten i öfverräkningekammaren), som kontrollerar
hufvudförvaltningens för statsskulden göromål. Skilda
från statsministeriet äro äfven ministeriet för det
kungliga huset samt konungens hemliga kabinett för
civila och militära ärenden.
Representationen, kallad Landtag, består af
två kamrar: das Herrenhaus och das Haus der
abgeordneten. Lagstiftningsmakten utöfvas gemensamt
af konungen och bägge kamrarna, och
initiativ i lagstiftningsfrågor tillkommer såväl
konungen som hvardera kammaren. Landtdagen
har beskattningsrätt och kontroll öfver
statsregleringen. Finansfrågor behandlas först i
»Abgeordnetenhaus» och derefter i »Herrenhaus»,
hvilket endast eger att antaga eller afslå
statsregleringen i dess helhet. Alla beslut fattas
genom absolut majoritet, men författningsfrågor
måste genomgå en andra votering efter en tid af
minst 21 dagar. Medlemmarna kunna ej ställas till
ansvar för sina yttranden i kammaren utom af den
kammare, i hvilken de äro ledamöter. Ministrarna hafva
tillträde till båda kamrarna och kunna yttra sig när
som hälst, men få ej deltaga i omröstningen, om de ej
äro verkliga medlemmar af kamrarna. Styrelsesättet är
ej i egentlig mening parlamentariskt, enär ministrarna
äro oberoende af partierna och icke med nödvändighet
behöfva representera landtdagsmajoritetens åsigter. –
Das Herrenhaus består af 1) de kungliga prinsar,
hvilka efter uppnådda myndiga år inkallas af
konungen (hittills ingen); 2) ärftliga medlemmar:
hufvudmannen för furstliga huset Hohenzollern,
hufvudmännen för forna tyska riksomedelbara slägter
i de preussiska landen, hufvudmännen för vissa
andra förnäma slägter samt sådana slägter konungen
förlänat ärftlig representationsrätt; 3) af konungen
för lifstid utsedda, dels utan förslag, dels efter
förslag (»presentation») af vissa stift, af vissa
korporationer af adelsmän (med riddaregods bofasta
grefvar inom en provins, med presentationsrätt
särskildt benådade familjer med vidsträckta
besittningar, landskapsvis förenade innehafvare
af gammal jordegendom), af universiteten och af
vissa med presentationsrätt benådade städer. Hela
antalet utgör öfver 300. – Das Abgeordnetenhaus
består af 433 medlemmar, valda för en tid af 5
år genom medelbara klassval. Rösträtt har hvarje
myndig, välfrejdad medborgare, som fyllt 24 år,
icke mottager fattigunderstöd och minst 1/2 år bott
i kommunen. Inom hvar och en af de 256 valkretsarna
delas valmännen i 3 klasser efter storleken af
deras direkta skatter, så att på hvarje klass kommer
1/3 af de skatter, som samtliga valmän utgöra. De
högst beskattade, så många som tillsammans erlägga
1/3 af valkretsens skattebelopp, utgöra en klass,
de derefter närmast kommande på skattelängden på
samma sätt en annan och alla de öfrige med liten
eller ingen skatt den tredje. Hvarje klass utser
1/3 af de elektorer, som skola utse deputerad; för
hvarje 250-tal innev. utses en elektor. Valbar är
den, som har rösträtt och fyllt 30 år samt minst
1 år varit preussisk medborgare. Valbarheten är
ej bunden vid valkretsen. Valet sker genom öppen
omröstning. Kamrarna inkallas af konungen hvarje
år i Nov. och dessutom så ofta omständigheterna
det fordra. Upplöses Abgeordnetenhaus, måste den
nyvalda kammaren samlas inom 90 dagar. Sessionerna
äro offentliga. Herrenhaus är beslutmässigt, när 60
medlemmar äro närvarande, Abgeordnetenhaus, när öfver
hälften är närvarande. Medlemmarna af sistnämnda
kammare åtnjuta reseersättning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
