Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Potter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En af dem, Jerusalems förstöring, finnes nu i
replik i Wiens museum. Efter en sjukdom, under
hvilken han sköttes af en landsman Dughet, gifte
han sig med dennes dotter och upptog hans söner,
af hvilka en var landskapsmålaren Gaspard P. (se
nästa art.), till sina lärjungar. Af hans arbeten
under det följande fruktbara årtiondet må nämnas den
berömda bilden Filistéerna slagna af pesten (1630;
i Louvre), S. Erasmus’ martyrskap (förr i S. Peter,
nu i Vatikanens galleri), Konungarnas tillbedjan
(1633; nu i Dresden), Neptuns triumf (i Petersburgs
Eremitage), Israeliterna plocka manna i öcknen (i
Louvre) och De sju sakramenten, ett af hans bästa verk
(6 i enskild ego i England, den 7:de uppbränd). I
början af 1640-talet kallades han till Paris, och
1641 inträffade han der, mottogs på det utmärktaste
sätt såsom »premier peintre ordinaire de Sa Majesté»
och fick bostad i Tuileriesträdgården samt utförde
flere beställningar, ovanligt nog med figurer i
kroppsstorlek (Nattvarden och Fr. Xavier väcker en
japanska till lif). Men han blef också föremål för
intriger från konstnärernas sida, hvarför han begärde
afsked och reste tillbaka till Rom 1642, der han ännu
lefde nära ett fjerdedels sekel ett arbetsamt lif,
dock med en pension af franska staten, som tryggade
hans uppehälle. De arbeten, som han utförde under den
första tiden efter återkomsten till Rom, höra till
hans bästa. Några af dem må nämnas: en ny följd af
De sju sakramenten (1644–48; i Bridgewater gallery,
London), det berömda Landskapet med Diogenes (1648;
i Louvre), hans sjelfporträtt (1650; i Louvre) och
Skräcklandskapet (»Le paysage de la peur», 1652, kändt
endast genom ett stick). Bland de till de senare åren
hörande påminna vi endast om Evdamidas testamente,
verldsbekant genom stick, medan originalet af somliga
anses försvunnet, af andra befintligt i grefve Moltkes
samling i Köpenhamn, mytologiska scener, med Bacchus,
satyrer och nymfer, och herdescener, såsom de unge
herdarna, hvilka funnit en graf med inskriften Et
ego in Arcadia (bäst i Louvre). Under sin sista
lefnadstid egnade P. sig mest åt landskapsmåleriet,
alltid försedt med staffage af mytologiska eller
bibliska figurer. Sådana bilder finnas många och
på många håll. C. R. N.
Poussin [-sä’ng], Gaspard,
fransk målare, f. 1613 i Rom af franska föräldrar,
d. derst. 1675, hette egentl. G. Dughet, men kallades
vanligen Gaspard Poussin, efter Nicolas Poussin,
som var hans svåger och lärare, eller ock Le
Guaspre. Han uppfostrades hufvudsakligen till
landskapsmålare och är i detta fack sin lärares
efterföljare. Han fick massor af beställningar och
studerade för sina arbeten under oupphörliga resor
till aflägsnare trakter af Italien samt i synnerhet
under utflykter till omgifningarna kring Rom, som
mest återkomma i hans taflor. Af dessa sammanplockade
studier komponerade han sina bilder, hvilka ej sällan
synas konventionella i hållning, men få lif och
naturlighet genom särskilda af honom iakttagna fenomen
och förhållanden i luft och naturformer. Stilen i
hans landskap är klassisk
som hos läraren, och staffaget, hvilket ofta
ditsattes af konstnärsvänner, är i öfverensstämmelse
dermed oftast af kristlig eller mytologisk art. Men
ibland saknas deri hvarje hänsyftning, ehuru figurerna
alltid bibehålla den antika drägten eller äro
nakna. Märkvärdigt är, att han målat landskapsfresker,
dels i romerska palats, såsom i Pal. Colonna, dels
äfven i kyrkan S. Martino ai Monti i Rom. Dessa
senare sträcka sig öfver sidoskeppens väggar mellan
altarena och framställa som staffage profeten Elias’
lif, efter uppgift af Nicolas Poussin. Han målade
vidare taflor med temperafärger i stora cykler,
som nu finnas i Pal. Colonna och Pal. Doria,
ypperliga framställningar af bergslandskap,
mestadels af väldigt omfång, med staffage utfördt
af andra målare. Slutligen finnes af honom äfven en
cykel dekorativa landskap i oljefärg i Pal. Doria,
ej mindre än 25 jättestora taflor, samt likaledes
vackra bilder i Pal. Corsini. Norr om Alperna möter
man honom i Londons, Petersburgs, Wiens och Dresdens
gallerier samt i enskilda samlingar i England. Han
igenkännes på sin grönska, som mörknat med tiden, och
karakteristiskt för honom är hans sätt att återgifva
löfverket på träden och visa huru dessa böja sig för
vinden. C. R. N.
Pouyer-Quertier [pouje’kärtie’], Augustin Thomas,
fransk statsman, f. 1820, förvärfvade stor
förmögenhet som fabrikant, valdes 1857 af Rouen
till ledamot af Lagstiftande kåren och omvaldes
1863. Ifrig anhängare af kejsaredömet för öfrigt,
uppträdde han likväl häftigt mot den af Napoleon
III och Rouher följda frihandelspolitiken och i
synnerhet mot engelsk-franska handelstraktaten. Vid
de allmänna valen 1869 föll han igenom, men valdes
d. 8 Febr. 1871 af depart. Seine-Inférieure till
ledamot af Nationalförsamlingen och kallades af
Thiers d. 25 Febr. s. å. till finansminister. Han
deltog i fredsunderhandlingarna i Frankfurt och
ledde de derefter följande underhandlingarna
i Berlin om krigskostnadsersättningen till
Tyskland. Vid afslutandet af det stora statslånet
å 2 1/2 milliarder visade han mycken skicklighet och
förmådde äfven Nationalförsamlingen att antaga många
af honom föreslagna nya eller höjda skatter. Trots
dessa framgångar måste han afgå d. 5 Mars 1872,
emedan han väckt allmän ovilja genom att uppträda
till försvar för f. d. prefekten Janvier de la
Motte, som anklagats för underslef under sin
ämbetsförvaltning. P.-Q. fortfor emellertid att
tillhöra Nationalförsamlingen och valdes 1876 till
senator af depart. Seine-Inférieure samt omvaldes
1882. Äfven i senaten har han uppträdt som ifrig och
skicklig försvarare af protektionismen. E. W.
Powalky, Karl Rudolf, tysk astronom, f. 1817,
d. 1881, biträdde vid Hansens beräkning af sol-
och måntabeller, sedermera vid räkneinstitutet för
utgifvande af »Berliner jahrbuch» i Berlin.
Povel Vendekåbe. Se Eliesen, P.
Powers [pa’uörs], Preston, amerikansk bildhuggare,
f. 1843 i Florens, son och lärjunge af bildhuggaren
Hiram P. (d. 1873), hvars verkstad i Florens han
efter någon vistelse i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
