Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Porta, Baccio della - Porta. 1. Giacomo della P. - Porta. 2. Guglielmo della P. - Porta. 3. Giovanni Battista della P. - Porta, Giambattista della - Port Adelaide. Se Adelaide - Portadown, stad i irländska grefskapet Armagh - Portaels, Jean François - Portal, port med tillhörande omgifning, särskildt när denna är af en rikare arkitektonisk hållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
må påpekas lians första tafla efter af
brottet, S. Bernhards vision (i Florens’ akademi)
samt ett par bilder i Lucca, Gud fader inför Maria
Magdalena och Katarina af Siena (i dess galleri)
och Madonna med helgon (i dess döme), bägge målade
1509 under inflytande af resan till Venezia. För
öfrigt skiljas hans verk under denna period i sådana,
som han utförde i kompaniskap med Albertinelli,
ofta signerade med två i hvarandra sammanslingade
ringar jämte korset (ett sådant gemensamt arbete,
men utan signering, är Marias himmelsfärd,
i Berlin), och dem, som han ensam utfört,
såsom S. Katarinas förmälning (1511; i Louvre,
Paris). Till samma tid hör ock en del fresker i
klostret S. Marco. – Den tredje perioden omfattar hans
få återstående lefnadsår, 1512–17, tiden för hans
högsta utveckling, särskildt i altartaflorna. Han
gjorde i början af denna period en resa till Rom,
och inflytandet deraf visar sig dels i hans bild
af S. Marcus, inspirerad af Michelangelo (1514;
nu i Pål. Pitti), dels i en härlig S. Sebastian,
hans enda nakna figur, beundrad af konstnärerna,
men afskydd af munkarna (1515; nu i enskild ego i
Frankrike). För öfrigt härstamma från denna tid tre af
hans mästerligaste verk: Madonna della misericordia
(1515; i Luc-cas galleri), Uppståndelsen (1516;
i Pal. Pitti), samt Kristus nedtagen från korset,
det mest dramatiska af hans arbeten, ädelt och
gripande i all sin enkelhet, med 4 figurer (1516;
i Pal. Pitti). För att uppskatta hans förmåga och
hans outtröttliga flit må man äfven ihågkomma hans
många handteckningar, de flesta i Pal. Uffizi. Äfven
för andaktsbilderna studerade han och tecknade
i de flesta fall sina utkast efter naken modell.
C. R. N.
Porta. 1. Giacomodella P., italiensk arkitekt och
bildhuggare, f. 1541, d. 1604, började studera
bildhuggeri samt öfvergick sedan till arkitektur
under ledning af Vignola, men stod hufvudsakligast
under inflytande af Michelangelo. I Rom ansågs han för
sin tids förnämste arkitekt, och han utförde kyrkor
och palats, dels sjelfständigt, dels efter andras
planer. Af kyrkor må nämnas jesuitkyrkan, San Gesù,
hvars barocka fasad är hans verk (kyrkan sjelf är af
Vignola och en af senrenaissancens inflytelserikaste
skapelser). Den är utförd i den efter 1580 vanliga
fasadtypen, med 2 ordningar pilastrar öfver hvarandra
samt våningarna förmedlade med voluter. I en annan
kyrka, S. Maria de’ monti, har han fullkomligt slutit
sig till Vignolas förebild: »Gesù». Annunziata
i Genua, äfven af honom, är en kolonnbasilika
och en af de bättre från denna tid, ehuru starkt
förgylld och med starka färger. Derjämte byggde han
flere palats, såsom Sapienza (universitetet) i Rom
(efter Michelangelos plan), utförde loggian på
baksidan af Pal. Farnese samt anlade den präktiga
Villa Aldobrandini med palats och trädgård (vid
Frascati). Såsom bildhuggare gaf han utkast till
fontäner och altaren samt utförde bl. a. ett par
grafvårdar i Capella Aldobrandini i Maria sopra
Minerva (Rom). – 2. Guglielmo della P.,
italiensk bildhuggare, slägt med den föregående,
började sin
verksamhet i lombardisk stil och är i detta hänseende
hufvudsakligen representerad i Genua, såsom genom
reliefer af Profeterna, i dômen, Kristus och Thomas,
grupp i S. Tommáso, m. fl. Sedan kom han under
inflytande af Michelangelo, och då uppstod Paul III:s
grafvård i S. Peter (sittande ypperlig bronsbild
af påfven samt på sarkofagens lock 2 qvinliga
allegorier, Rättvisa och Klokhet, anbragta i likhet
med Michelangelos »Dag» och »Natt» på medicéergrafven
i S. Lorenzo i Florens, den förra af dessa figurer
sinligt lysten, den senare mera efter Michelangelos
sinne). P. dog 1577. – 3. Giovanni Battista della P.,
italiensk bildhuggare, den förres son (?), f. 1539,
d. 1594, följde i sin konst delvis Michelangelos
manér, hvilket han i synnerhet visade i flere af
de Sibyllor han utförde å Casa Santa i Loreto. I
öfrigt följde han Andrea Sansovinos uppfattning. I
S. Pudenziana (Rom) finnes af honom en grupp, Kristus
öfverlemnar nycklarna åt Petrus. C. R. N.
Porta, Giambattista della, italiensk fysiker,
f. i Neapel omkr. 1540 inom en rik adelsfamilj,
d. derst. 1615, gjorde under ynglingaåren längre resor
för att samla naturhistoriska kunskaper och utgaf 1558
ett arbete, Magia naturalis (i 4 böcker), hvilket
1589 utkom tillökadt till 20 böcker och öfversattes
på flere språk. En deri förekommande beskrifning
på camera obscura har gjort att P. länge, ehuru med
orätt, gällt för uppfinnare af detta instrument. Bland
öfriga af honom sammanskrifna arbeten märkas De
furtivis litterarum notis (1563; lärda forskningar i
kryptografi), De refractione, optices parte (1583),
Phytognomonica (s. å.; växtfysiologi), De humana
physiognomonia (1586), Villa (1592; om åkerbruk och
boskapsskötsel), De distillatione (1604) samt ett
antal af 14 italienska komedier, (utg. 1596), som för
sin tid ega ett icke ringa värde. P. stiftade 1560
i Neapel Academia secretorum naturae (se Akademi,
sp. 310).
Port Adelaide. Se Adelaide.
Portadown [-daun], stad i irländska grefskapet
Armagh, vid floden Bann, som faller ut i Lough
Neagh, 8 km. nedanför staden, och vid jernvägen till
Belfast. 7,850 innev. (1881).
Portaels [-tals], Jean Francois, belgisk målare,
f. 1818 nära Bruxelles, var lärjunge af Navez i
nämnda stad och af Delaroche i Paris. Sedan han fått
romerska priset, 1841, och studerat i Rom, reste han
i Orienten, Spanien och Ungern. Af revolutionen inom
Belgiens måleri är han oberörd. Hans bilder äro till
uppfattningen klassiska, komponerade med smak, men
kyliga. Till dem höra Flykten till Egypten, Liktåg i
öcknen, Lea och Rakel, Zions döttrar (som anses för
hans bästa verk) och dessutom goda porträtt. Sedan
1878 är han direktör för akademien i Bruxelles.
Portal (Fr. portail, af Lat. porta, port), port med
tillhörande omgifning, särskildt när denna är af en
rikare arkitektonisk hållning. Den romerska konsten,
liksom efter denna renaissancens konst, låter gerna
portöppningen infattas af två kolonner, hvilka i
regeln äro ställda på högapostament och uppbära ett
krönande bjelklag. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
