Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novatianer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han 1769 med en satirisk tidskrift, Truten
(Drönaren). Denna följdes af den satirisk-moraliska
veckoskriften Zjivopisets (Målaren) och Kozelók
(Pungen). Den förra blef för lång tid
älsklingslektyr i alla samhällsklasser;
den senare var riktad hufvudsakligen mot den
franska smaken och väckte mycken förargelse.
Under sin Petersburgstid utgaf N. en hel rad af
betydande historiska samlingar, bl. a. ett ryskt
författarelexikon, det första i sitt slag
(1772), och ett »Fornryskt bibliotek» i 10
delar (1773–84) och samtidigt en mängd periodiska
publikationer, t. ex. en daglig tidning (för
literatur och kritik). Under större delen af
1770-talet var han den ende private tidnings- och
tidskriftsutgifvare i Ryssland. N. gynnades
på många sätt af Katarina II. 1780 flyttade han
till Moskva, der han på arrende öfvertagit
universitetets tryckeri och dess tidning,
»Moskovskija vjedomosti». Han utvidgade och
förbättrade tryckeriet samt uppdref tidningens
afsättning högst betydligt. Utom tidningen utgaf
N. samtidigt eller efter hvarandra åtskilliga
tidskrifter och samlade kring sig en krets
af literatörer. Han öppnade flere boklådor,
inrättade det första offentliga biblioteket till
fritt begagnande af allmänheten och skänkte bort
massor af böcker. Djupt religiös och kontemplativt
anlagd, råkade han småningom in på en mystisk
riktning, som äfven tog sig uttryck i hans
förlagsverksamhet. I denna riktning öfvade en
tysk professor Schwartz på honom starkt inflytande.
Både N. och Schwartz voro ifriga frimurare.
Tillsammans stiftade de 1782 »Vännernas
sällskap» med hufvudsakligt syfte att verka för
folkets upplysning. 1783 anlade N. (jämte Lopuchin)
ytterligare två tryckerier och stiftade följande året
ett »Typografiskt sällskap», som inrättade ännu flere
sådana. Det utgaf uppbyggelseskrifter med mystisk
tendens jämte läroböcker och vetenskapliga arbeten.
Emellertid öfvergick kejsarinnan småningom till en
ny regim. Frimurarna hade hon länge betraktat
med misstroende. N. underkastades (1785) förhör,
och metropoliten i Moskva fick i uppdrag att granska
de af N. utgifna skrifterna. Bland 455 sådana
fann han likväl blott 6, som borde förbjudas, och
uttalade sig för kejsarinnan synnerligen gynsamt
om N. Icke dess mindre blef N. 1792 fängslad
»för förbindelser med utländska hemliga sällskap».
Hans egendom konfiskerades, och han sjelf fördes
till Schlüsselburgs fästning. Först efter Pauls
tronbestigning blef han, 1796, frigifven, fysiskt
och andligt nedbruten af ett hårdt fängelselif.
Sina återstående år framlefde han i sin födelseby,
som familjen fått behålla, och dog der 1818.
N. kan anses såsom grundläggare af en (relativt)
oberoende press som uttryck för den allmänna meningen
i Ryssland, och han är en bland den ryska literaturens
mest betydande personligheter från förra
århundradet. Lll.
Novipazar. Se Novibazar.
Novis (Fr. novice,
af Lat. novicius, nyblifven) kallas den man eller
qvinna, som före afläggandet af klosterlöftena i
vederbörande kloster genomgår en proftid (noviciat,
novitiat), hvars längd
omfattar minst ett år. Under denna tid stå noviserna
under ledning och uppsigt af en novismästare
(magister noviciorum). Under och efter proftiden
står det novisen fritt att utträda ur klostret, liksom
detta äfven eger rätt att, om så finnes nödigt, utstöta
honom. Klosterlöftena få näml. sedan påfven Alexander
III:s (1159–81) tid afläggas endast af till myndig
ålder komna personer (numera för män efter fyllda 19
och för qvinnor efter fyllda 16 år, undantagsvis 12
år). Dock tillåter den kanoniska rätten, att qvinnor
under vissa omständigheter äfven mot sin vilja föras
i kloster. Novisinrättningens ursprung ledes vanligen
tillbaka till 6:te årh.
Novitet (Lat. novitas), nyhet, likbetydande
med nouveauté (se d. o.).
Novitiat. Se Novis.
Novius, romersk atellandiktare (se Atellaner)
på Sullas tid. Af hans alster finnas endast spridda
lemningar och titlar (omkr. 40 st.) i behåll.
R. Tdh.
Novo Georgievsk. 1. (Fordom Modlin) Rysk fästning
af första klassen i polska guvern. Plock vid Narevs
förening med Weichsel och vid jernvägen mellan
Danzig och Varsjav. Karl XII var den, som först insåg
platsens vigt i strategiskt och taktiskt hänseende,
och han lät befästa den der liggande köpingen
Modlin. Napoleon I började bygga den egentliga
fästningen, men arbetet var ej fullbordadt, då
ryssarna inneslöto fästningen och tvingade franske
generalen Daendels att kapitulera, 1813. Lika tappert
försvarade sig under polska revolutionen den polske
generalen Ledrchowsky, tills denne efter Varsjavs
fall måste d. 7 Okt. 1831 gifva sig fången jämte
hela besättningen. Derefter förstärktes N. betydligt
af ryssarna, så att det med Varsjav, Ivangorod och
Brest-Litowsky bildar den polska fästningsfyrkanten,
inom hvilken den ryska operationsarmén kan samlas vid
ett krig mot Tyskland eller Österrike. N. har stora
defensionskaserner, ett starkt citadell och en stor
arsenal. Oberäknadt garnisonen har fästningen endast
omkr. 1,200 innev. För sitt försvar kräfver fästningen
12,000 man, och den kan lemna skydd åt 50,000
man. – 2. (Krylov.) Stad i ryska guvern. Cherson,
vid Tjasminas förening med Dnjepr. Omkr. 10,500
innev. Handel med nötkreatur, spanmål och trävaror.
Novogrudok (Novgorod Litovskij, Novyj
Gorodok), stad i ryska guvern. Minsk, ej långt från
Njemen. Omkr. 8,500 innev. N. var fordom hufvudort i
ett mäktigt slaviskt furstendöme och har ännu ruiner
från början af 1400-talet.
Novo Moskovsk [-maskå’vsk], stad i ryska
guvern. Jekaterinoslav, vid Dnjeprs biflod
Samara. Omkr. 11,000 innev. Talgsjuderier,
garfverier. Stor kreatursmarknad.
Novosilsov, Nikolaj Nikolajevitj, grefve, rysk
statsman, f. 1770, d. 1838, fattade under en
fyraårig vistelse i England förkärlek för britiska
institutioner, men greps äfven af torypartiets
hat mot Frankrike. Han vardt derför en nagel i ögat
på det gammalryska partiet och Frankrikes vänner i
Ryssland. Sedan Juni 1805 till utbrottet af tredje
koalitionens krig s. å. var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
