Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notblomster ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nottalje-skäcklingen, som sedan fästes till krampor
i hvalfvet och skeppssidan, lemnande tillräcklig bukt
för rodrets vridande åt sidorna. Skulle rorpinnen
springa sönder eller styrinrättningen inombords
blifva obrukbar, hugges i skäcklingens främre ände
de s. k. nottaljorna, hvarmed fartyget kan nöjaktigt
styras. Denna anordning är äfven afsedd för rodrets
bergande och bogsering, i fall det vid grundstötning
eller af annan anledning skulle hoppa af hakarna.
R. N.
Nottebohm, Martin Gustav, tysk musikskriftställare,
f. 1817, d. 1882, gjorde sig sedan 1846 i Wien
bekant såsom solid tonsättare samt skicklig piano-
och kompositionslärare, men framförallt såsom
grundlig musikvetenskaplig forskare, särskildt
öfver Beethoven. Han utgaf kritiska tematiska
förteckningar öfver Beethovens tryckta arbeten (1868)
och Schuberts (1874), vidare två skissböcker af
Beethoven (1865, 1880), Beethoveniana (1872, 1875),
Beethovens Studien (1873) och Mozartiana (1880). A. L.
Nottebäck med Granhult, socken i Kronobergs
län, Uppvidinge härad. Areal 21,123 har. 1,981
innev. (1886). N. med Granhult (två kommuner och
egentligen två socknar) utgör ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl, Vexiö stift, Uppvidinge
kontrakt.
Nottingham [-tingäm]. 1. N. l. Notts, grefskap
i mellersta England, omgifvet af grefskapen
Lincoln, York, Derby och Leicester. Areal 2,135
qvkm. 391,815 innev. (1881). Med undantag af norra
delen, som är ett marskland, samt de jämna Trent-
och Idle-dalarna företer N., ehuru till större delen
lågt, en behaglig vexling af höjder och dalar. I
v. äro dessa höjder ganska betydande (vid Mansfield
ända till 180 m.), och der ligger den förr stora,
nu obetydliga Sherwood forest, som enligt sägnen
var ett tillhåll för Robin Hood. Hufvudfloden är
Trent. Med undantag af Sherwood forest är jorden
mycket bördig. Omkr. 86 proc. voro 1883 odlad jord,
5 proc. skogbevuxna. Vigtigaste industrigrenarna
äro strump- och spetsfabrikation. – 2. Hufvudstad i
nämnda grefskap, vid Trent och Grandtrunk-kanalen samt
flere jernvägslinier. 186,575 innev. (1881). Staden
ligger på sluttningen och vid foten af en
bergshöjd. Säte för en katolsk biskop och sedan
1870 för en anglikansk suffraganbiskop i stiftet
Lincoln. Bland undervisnings- och bildningsanstalter
må nämnas University college, »grammar school»
(sedan 1513), en »high school» för flickor,
en »blue-coat school» (sedan 1723), slöjdskola,
missionsskola, ett arbetareinstitut (People’s
college), ett stort offentligt bibliotek,
naturhistoriskt museum och konstgalleri. I mer än
600 år har N. varit en fabriksstad och blef mot
slutet af 1700-talet en hufvudort för den engelska
strumpfabrikationen. Der uppsatte Arkwright 1769 sina
första spinnmaskiner. J. Hargreaves hade året förut
flyttat dit sin jennymaskin, sedan pöbeln förstört
den i Blackburn, och 1808 uppfann J. Heathcoat der
bobbinet-(spetsnäts-)maskinen, som invigde en ny era
i spetsfabrikationen. Medan Leicester är centrum för
fabrikationen af yllestrumpor, tillverkas i N. och trakten deromkring
strumpvaror mest af bomull, silke och merinos. –
N. (Angelsachs. Snotingham) förmodas vara anlagdt
redan af kelterna. Under någon tid efter Alfreds
nederlag 878 tillhörde staden Danelagen, men återtogs
af Alfreds son, Edvard. 1013 föll staden i Sven
Tveskäggs händer.
Nottingham [-tingäm], engelsk earl-titel. 1. Charles
Howard, engelsk amiral, f. 1536, blef 1573 efter
sin fader medlem af öfverhuset såsom lord Howard
of Effingham och 1585 storamiral. I denna egenskap
mötte han Filip II:s af Spanien »oöfvervinneliga»
armada (se d. o.), när denna 1588 företog angreppet
mot England. Biträdd af underbefälhafvare, sådana
som Drake, Hawkins och Frobisher, mäktade han med
sina lättrörligare skepp så verksamt oroa den af
stormar illa tilltygade fiendens fartygskolosser,
att invasionsplanen måste uppgifvas och armadan
återvända hem. 1596 anförde han en expedition till
spanska kusten samt antände Cadiz och slopade dess
befästningar. Vid hemkomsten upphöjdes han till earl
of N., men drog sig ifrån hofvet af afundsjuka mot
Essex. Vid dennes uppror (1601) verkställde N. hans
tillfångatagande. På sin höga ålderdom undanträngdes
han 1619 från storamiralsämbetet af George
Villiers, sedermera hertig af Buckinghain. N. dog
1624. – 2. Heneage Finch, engelsk jurist f. 1621,
d. 1682, blef 1673 storsigillbevarare och 1675
tillika lordkansler. 1674 utnämndes han till peer
(baron Finch of Daventry) och 1681 till earl
of N. Han var berömd för sin vältalighet och
rättrådighet samt inlade sådana förtjenster om
utbildningen af den engelska »billighets»-rätten
(»equity»), att man kallat honom dess fader. I
politiken framstod han öfver hufvud såsom Karl II:s
foglige tjenare. – 3. Daniel Finch, den föregåendes
son, f. 1647, d. 1730, efterträdde 1682 fadern
såsom earl of N. och fick 1729 genom arf äfven
titeln earl of Winchelsea. Han blef under Karl II:s
tid medlem af hemliga rådet, var 1689–93 och 1702–04
statssekreterare och fungerade 1714–16 såsom president
i nämnda råd.
Notturno. Se Nocturne.
Notviken, gård i Neder-Luleå socken, Norrbottens
län, 7 km. n. v. om Luleå. Mötesplats för en del af
Norrbottens fältjägarekår.
Nouart [-ar], by i franska depart. Ardennes, vid
vägen från Busancy till Stenay, var under franska
Ohâlons-arméns afmarsch mot Sedan d. 29 Aug. 1870
skådeplats för en strid mellan delar af 5:te franska
armékåren Failly och teten af 12:te tyska (sachsiska)
armékåren. Den förra, som icke fått meddelande om
den mot norr ändrade marschriktningen, drog sig snart
undan. Den senare stannade på platsen. C. O. N.
Noumenon (numenon), filos., ett ord, som bildats af
Grek. nus (kunskapsförmåga), och som Kant använder
för att beteckna en osinlig verklighet, i motsats till
den sinliga såsom »fenomen» (Grek. fainomenon). Denna
osinliga verklighet kan emellertid enligt Kant ej
blifva föremål för mensklig kunskap, ty menniskans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
