Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nornan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vintergränsen för polarisen går deremot längre mot
s., omkring Labrador, södra Grönland, norra delen
af Island och södra Novaja Zemlja. Dock finnas
alltid i polarisen äfven om vintern öppna ställen
(polinjer), genom hvilka enstaka polarfarare
lyckats att framtränga ganska långt. Att det högsta
polarhafvet ständigt är täckt med ogenomträngliga,
brutna eller sammanhängande, ismassor har betviflats
af flere polarfarare och geografer, såsom Wood
(på 1600-talet), D. Barrington, F. v. Wrangel,
Aug. Petermann, ja en så stor kännare af
isförhållandena i polarhafvet som A. E. Nordenskiöld
anser, på grund af de erfarenheter han gjort, att
hafvet knappast någonsin varaktigt tillfryser på
betydligt djup och långt ifrån land. Såsom skäl derför
anför han, att det salta vattnet icke har något öfver
fryspunkten beläget täthetsmaximum, att is är en dålig
värmeledare och att, om ett tunnare islager under
klart och stilla väder bildat sig, detta snart täckes
med ett snölager, som hindrar utstrålning, hvarför
istäcket på djupa, öppet belägna ställen ej kan hinna
blifva så tjockt, att det ej upprifves redan af en
lindrig storm. De stora ismassor, s. k. isberg (se
d. o.), som man anträffar drifvande äfven på ganska
sydliga breddgrader (t. o. m. ända nere vid Azorerna),
utgöra afskilda delar af sönderbrutna isströmmar,
som från polarlandens inlandsis nedskjuta i hafvet,
och bestå icke af på hafvet bildad is.
Rörande strömmarna i Norra ishafvet känner man ännu
föga. Genom Berings sund flyter en liten ström in
från Stora oceanen. Mellan Island och Skotland går
mot n. ö. en mäktig ström, hvilken betraktas som en
fortsättning af Golfströmmen, men bredvid densamma
flyta tvänne strömmar från ishafvet och föra den af
norra Europas och Sibiriens floder utgjutna stora
vattenmassan dels längs vestra Europas kust söderut,
dels längs östkusten af Grönland till den stora
arktiska ström, som från Baffins vik går utmed
Labradors kust till Newfoundland. Genom Danmarks
sund kommer äfven från s. en på djupet gående varm
ström, som derefter n. om Island flyter mot ö. till
polarhafvet. Det på salt fattigare kalla vattnet
flyter der öfver det saltrika varma. Men en del af
det sibiriska vattnet tyckes strömma äfven till
det amerikanska polarhafvet. Sibiriska ishafvets
vattenförråd förklaras genom den stora vattenmängden
från de sibiriska floderna. Men den vattenmassa dessa
floder tillföra ishafvet är ringa i jämförelse med den
arktiska strömmens vatten, hvilket ersättes genom en
submarin, från Atlantiska hafvet kommande varm ström.
Norra Kedum är numera namnet å Kedums socken i
Skaraborgs län, Kållands härad. Se Kedum 2.
Norra kontraktet af Visby stift omfattar de femton
pastoraten Visby stad med landsförsamlingen; Källunge
med Vallstena; Fole med Lokrume; Barlingbo med Ekeby;
Follingbo med Akebäck; Endre med Hejdeby; Vestkinde
med Bro; Martebo med Lummelunda; Stenkyrka med
Tingstäde; Hangvar med Hall; Fårö; Rute med Fleringe
och Bunge; Lärbro med Hellvi; Othem
med Boge; Hejnum med Bäl. Areal 1,170 qvkm. 21,137
innev. (1886).
Norra Kyrketorp är numera namnet å Kyrketorps socken
i Skaraborgs län, Kåkinds härad. Se Kyrketorp 2.
Norrala, socken i Gefleborgs län, Södra
Helsinglands östra tingslag. Areal 16,413 har. 2,853
innev. (1886). N. bildar med Trönö ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Helsinglands
östra kontrakt.
Norra Ljunga. Se Ljunga.
Norra Lundby. Se Lundby 3.
Norra Mellby. Se Mellby 3.
Norra Möckleby. Se Möckleby 1.
Norra Möre. 1. Härad i Kalmar län, ingår i Norra
Möre och Stranda domsaga och dessa härads fögderi
samt omfattar socknarna Dörby, Kläckeberga, Kalmar
landsförsamling, Förlösa. Kristvalla, Aby, Bäckebo och
Ryssby. Areal 77,195 har. 15,443 innev. (1886). –
2. Kontrakt i Kalmar stift, omfattar de sex
pastoraten Kalmar stad med landsförsamlingen; Dörby
med Kläckeberga; Ryssby; Åby med Bäckebo; Förlösa;
Kristvalla. Areal 77,966 har. 27,317 innev. (1886).
Norra Ny, (nytt namn å en) socken i Värmlands län,
Elfdals härad. Se Ny.
Norra Nöbbelöf. Se Nöbbelöf.
Norra Ryr. 1. Socken i Elfsborgs län, benämnes numera
Valbo-Ryr. – 2. Socken i Göteborgs och Bohus län,
benämnes numera Lane-Ryr. Se Ryr.
Norra Råda. Se Råda.
Norra Rörum. Se Rörum.
Norra Sandby. Se Sandby.
Norra Sandsjö (förut Sandsjö), socken i Jönköpings
län, Vestra härad. Areal 16,854 har. 3,087
innev. (1886). N. S. bildar med Vallsjö ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexjö stift,
Vestra härads kontrakt.
Norra Skreflinge (förut Skreflinge), socken
i Malmöhus län, Onsjö härad. Areal 760 har. 520
innev. (1886). Annex till Torrlösa, Lunds stift,
Onsjö kontrakt.
Norra skånska infanteriregementet (n:r 24) är roteradt
i norra delen af Skåne med 522 nummer i Kristianstads
och 462 i Malmöhus län. (Om roteringens genomförande
se Skåne.) Regementets verkliga styrka utgör 39
officerare, 48 underofficerare och musikanter
med underofficers värdighet, 10 civilmilitärer
och 984 man. Dess mötesplats är Ljungby hed, nära
Klippans station vid Helsingborg–Hessleholm-banan.
C. O. N.
Norra skånska kavalleriregementet kallades intill
1801 det nuvarande Skånska husarregementet (se d. o.).
Norra Solberga. Se Solberga.
Norra stambanan utgår från Stockholm öfver Upsala
(bandelen, 65 km., fullbordad 1866) och Storvik
(153 km., fullb. 1875) till Ånge (167 km.,
fullb. 1881). Vid Ånge vidtager den s. k.
Tvärbanan genom Jämtland (264 km., fullb. 1882),
som vid Storlien mötes af den till Trondhjem gående
norska Meraker-banan. Från Bräcke station på linien
Ånge–Storlien fortsätter Norra stambanan till
Sollefteå vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
