Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nisams rike ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nisjnij-Tjirskaja (»nedre T.»), kosakby (stanitsa)
i donska kosakernas land, på högra stranden
af Don, vid dess förening med Tjir. Omkr. 3,000
innev. (Tillsammans med Verchnij Tjirskaia, »öfre T.»,
3 km. n. derom, har N. T. en befolkning af 14,000
pers.) Innevånarna sysselsätta sig företrädesvis
med jordbruk och boskapsskötsel. Liflig handel med
spanmål och linfrö.
Nisos, en son af Ares (eller Deïon eller Pandion),
sagokonung i Megara, hvars hamnstad Nisaia sades
vara anlagd af honom. Öfverfallen och belägrad af
konung Minos från Kreta, omkom han genom förräderi
af sin dotter Skylla, hvilken, för att vinna Minos’
kärlek, bortryckte från sin faders hufvud, medan
han sof, ett purpurfärgadt eller gyllene hår, af
hvars bibehållande hans lif var beroende. Staden
blef eröfrad och N. dödad, men den trolösa Skylla
straffades af Minos med att störtas i hafvet. A. M. A.
Niss, Thorvald Simeon, dansk målare, född i Assens
d. 7 Maj 1842, genomgick konstakademien i Köpenhamn
och uppehöll sig derefter en tid med blomstermålning
vid k. porslinsfabriken. Först 1870 framträdde han
såsom landskapsmålare och vann snart ett namn genom
sina stämningsfulla höststycken, i hvilka han hyllade
den moderna friska och måleriska framställningen. År
1882 vann han en medalj i Wien och 1883 Thorvaldsens
utställningsmedalj för ett landskapsstycke, som
inköptes af k. tafvelgalleriet, samt erhöll 1885–86
akademiens stipendium för större utländska resor.
Ph. W.
Nissa l. Nisj, Serbiens näst största stad, ligger vid
östra änden af den bördiga dardaniska högslätten vid
Moravas biflod Nisjava. 16,178 innev. (1884). Staden
är säte för en biskop samt har ett gymnasium och
ett lärareseminarium. Redan i forntiden var den
föreningspunkt för flere i militäriskt och kommersielt
hänseende vigtiga vägar och är nu såsom station
vid jernvägslinierna N.–Vranja och Belgrad–Pirot af
största vigt för Serbiens handel. – I forntiden bar
N. namnet Naissus och var en blomstrande stad i Öfre
Mesien. I dess närhet besegrade kejsar Claudius II år
269 goterna. Staden förskönades af kejsar Konstantin
den store, som sannolikt föddes der år 274. Förstörd
af Attila, återuppbyggdes den af Justinianus
(527–565), som var bördig från trakten. I slutet af
12:te årh. eröfrades staden af serbiske tsaren Stefan
Nemanja, och sedan dess tillhörde N. serberna till
1389, då den intogs af turkarna. Nära 2 km. n. ö. om
staden ligger höjden Vinik, der markgrefven Ludvig af
Baden 1689 med blott 17,000 man slog en turkisk här
på 40,000 man. Vid Tsjeger, 5 km. n. om N., erinrar
ett 1878 rest monument om serbernas hjeltemod 1809,
då Stefan Sindjelitj d. 19 Maj i de der uppförda
skansarna sprängde sig och de stormande turkarna
i luften.
Nissafors, bruksegendom i Öreryds socken,
Jönköpings län, vid Nissaåns utlopp ur den lilla
Hammarsjön. Egendomen, som är ett fideikommiss,
omfattar 16 1/6 mtl i Öreryds, Hestra, Stengårdshults,
Källeryds, Valdshults, Bonstorps, Asenhöga och Byarums
socknar jämte N. jernbruk, såg och qvarn samt Rasjö masugn, taxeradt till
omkr. 380,000 kr. Till fideikommisset höra jämväl
hus och tomt i Jönköping samt 1 5/8 mtl i Mossebo
socken af Elfsborgs län. N. bruk anlades 1725 på
hemmanet Bjersveds egor af brukspatron Camitz. Efter
hans död bildades den nuv. egendomen genom köp under
åren 1775–84 af H. A. Löfvenskiöld, hvilken stiftade
fideikommisset. Den nuv. innehafvåren är hofmarskalken
S. Löfvensköld.
Nissan, flod i sydvestra Sverige, upprinner vid
närmare 300 m. höjd ur Tubbebo mosse i norra delen
af Bonstorps socken, Jönköpings län, nära den punkt,
der Tveta, Mo och Östbo härad sammanstöta. N. flyter
först mot n., sedan åt n. v. och antager nära Jära
gästgifvaregård sydsydvestlig riktning, hvilken
floden sedermera bibehåller under nästan hela sitt
återstående lopp. Det första större tillflödet
är Gunillabergsån från Komosse fr. h. Dock är ån
vattenfattig, tills den längre ned från v. upptager
Svanån (27 km.) med dess tillopp Radaån, af
hvilka den förra har sina källor ej långt från
hufvudflodens. Med hastigt lopp, men få och obetydliga
fall fortsätter floden genom fattiga skogstrakter i
Mö härad, bildar vid och i närheten af gränsen till
Vestbo i en kuperad trakt, en rad af sjöar. Gusjön
(163 m.), hvilken från vester upptager Vesterån
(30 km.), och Hammarsjön samt nedanför fallet
vid Nissafors bruk Algustorps-, Vik- och Gusjöarna
(153 m.). Nedanför den sistnämnda får N. ett lugnare
lopp. I många krökar slingrar sig floden fram genom
ett magert och enformigt slättland, upptagande korta
tillopp från de omgifvande stora mossarna. Endast
sällan afbrytes lugnet af små forsar. I granskapet
af Färgaryd (132 m.) upptages från v. afloppet för
en mängd sjöar, Stora, Mellan- och Södra Färgen,
Yaberg-sjön, Fjellen, Jällunden m. fl. Nu blifva
stränderna högre; floden vänder sig åt v. och har
snabbt med forsande lopp till gränsen mot Halland (71
m.). På andra sidan denna gräns upptages från h.
Kilaån, Nissans största biflod, hvilken 8 km. ofvanför
sitt utlopp bildas af Vesterån (62 km.) och Österån
(48 km.), hvarefter N. återtager sin sydsydvestliga
riktning och flyter fram till en början i en djup
dalgång, omgifven af ödsliga, fordom skogbevuxna
berg, sedermera genom ett öppnare, bättre odladt
och tätare bebygdt land, tills floden utfaller i
Kattegatt vid staden Halmstad, hvars hamn bildas af
flodmynningen. – N. är i allmänhet vattenfattig. Få
industriella anläggningar finnas vid densamma;
deremot flottas mycket virke utför floden, och nära
dess utlopp idkas laxfiske (»Halmstadlax»). Längs
N. går Njudungens urgamla väg till hafvet, den
s. k. Nissastigen. Flodens längd är nära 200 km. Dess
flodområde, som till största delen tillhör Småland,
till 1/5 Halland och till mindre delar Vestergötland,
uppskattas till omkr. 2,600 qvkm. A. G.
Nisse, tomtenisse, tomtegubbe l. tomtevätte
(T. kobolde l. heinzelmännchen; Eng. Puck l. Robin
goodfellow), är enligt folktron en varelse, som
uppehåller sig i eller vid menniskors boningar och,
om han bemötes väl, främjar husets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
