- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1081-1082

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicolini ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och dömd till galérstraff på lifstid, men befriades
1860 af Garibaldi, under hvilken han derefter
tjenade i fält såväl 1860 och 1861 som 1866 och
1867, då han vid Garibaldis angrepp på Rom förde en
kolonn frivilliga till Velletri. I det italienska
parlamentet, der han regelmässigt varit ombud för
Salerno, slöt han sig till framstegspartiet och
väckte uppseende genom sin glänsande vältalighet. Mars
1876–Dec. 1877 var han inrikesminister i kabinettet
Depretis samt vidtog bl. a., ehuru förgäfves,
energiska åtgärder att tillintetgöra maffian på
Sicilien.

Nicotiana. Se Tobak.

Nidafjällen, Nord. mytol., omtalas i eddan såsom
ett berg, från hvilket draken Nidhugg flyger
ned. På Nidafjällen står en gyllene sal, som
tillhör Sindres ätt och tyckes vara fattad såsom
dvärgarnas uppehållsort i den tillkommande verlden.
Th. W.

Nidarholm. Se Munkholmen.

Niðarós, d. v. s. Nid-åns mynning, det gamla namnet
på Trondhjem.

Niðarós á Ögðum. Se Arendal.

Nidelfven. 1. (Äfven benämnd Nisserelfven) ansenligt
vattendrag i Bratsbergs och Nedenäs amt i Norge,
har sina källor i fjälltrakten mellan Thelemarken och
Saetersdalen samt går under namn af Verkselfven förbi
Aamdals kopparverk till sjön Skraevand (250 m. öfver
hafvet), nedanför hvilken den bildar forsen Lille
Rjukan,
och faller derpå ut i Vraavandet. Derifrån
är elfven kanaliserad fram till det 36 km. långa
Nisservandet och bildar tillsammans med dessa båda
sjöar en ganska ansenlig trafikled, som befares
af ångbåtar. Efter sitt utlopp ur Nisservandet gör
elfven det 32 m. höga fallet Högfos och upptager sedan
Fyrris- och Gjevedalselfvarna samt faller ut i det
stora Nelaugvandet. Dess återstående lopp är fullt
af forsar, af hvilka de betydligaste äro Böilefos
och Rygendefos. Nedanför den sistnämnda gör elfven
en svängning åt ö. och utfaller med tvänne armar,
hvilka omsluta Hisön, i närheten af Arendal. Elfvens
längd är 181 km., dess vattenområde 3,970 qvkm. Fastän
N. går genom stora skogsbygder, har den dock på grund
af sina många forsar och bristen på reglering icke den
betydelse för skogshandteringen man kunnat vänta. Vid
dess stränder lefver ett icke ringa antal bäfrar. –
2. Elf i Söndre Trondhjems amt, uppstår genom
föreningen af flere vattendrag, af hvilka Tya, det
största, upprinner på Skarsdörsfjället och under sitt
lopp upptager Nea från Öisandsjön samt Ledolidelfven
från fjället Hammarkleppen. Den sålunda förstärkta
floden rinner derpå genom Tydalen ut i Selbusjön
(se d. o.) och lemnar densamma under namn af N. Dess
strömfåra hoptränges straxt derefter af klipporna
till Trangfosen för att längre ned förena sig
med Klebusjön. Dess återstående väg utmärkes af
tvänne präktiga vattenfall, Store och Lille Lerfos,
hvarefter den rinner ned till Trondhjemsfjorden. I
sitt nedersta S-formigt slingrande lopp bildar den
Trondhjems inre hamn. Längd 160 km. Vattenområde 3,230
qvkm. (hvaraf 170 qvkm. ligga inom Sverige). Y. N.

Nidhugg, Nord. mytol. Se Hvergelme och Nidafjällen.

Nidingen, en liten, låg ö i Kattegatt, s. v. om
Kungsbackafjorden. På ön finnas sedan 1832 två
sexhörniga, gråa fyrtorn af sten, hvartdera vid
20,2 m. höjd öfver hafvet försedt med en fast,
hvit fyr med linsapparat af 3:dje ordningen. På
platsen finnes ångmistsiren. Omkr. en nautisk minut
s. v. om fyrplatsen ligger en klockboj såsom varning
för det från Nidingen utskjutande Klockfotsrefvet. –
Skeppsbrott härstädes, förr mycket vanliga, äro numera
sällsynta. A. G.

Nidingsstång. Se Nidstång.

Nidingsstöld, jur., betecknade i Missgerningsbalken
af 1734 års lag vissa mycket grofva fall af
stöld. Framförallt räknades dit stöld vid
eldsvåda, skeppsbrott eller annat likartadt
tillfälle. Straffet för sådan stöld var
hängning. Äfven i nu gällande strafflag hänföras
dessa fall till det svåraste slaget af stöld,
hvarför straffet är straffarbete fr. o. m. sex
månader t. o. m. fyra år. I händelse af återfall
blir straffet strängare. För fjerde resan sådan
stöld kan t. o. m. dömas till lifstids straffarbete.
J. H-r.

Nidingsverk, jur., kallades i några af de gamla
svenska lagarna vissa grofva brott, som ansågos
utvisa en särskild nedrighet och skändlighet hos den
skyldige. I Vestgötalagen hade begreppet nidingsverk
ett mycket vidsträckt omfång. Denna lag hänförde
dit ungefär detsamma, som i andra lagar benämndes
högmålsbrott (se d. o.). Missgerningsbalken i 1734
års lag betecknar såsom nidingsverk misshandel
å barn under tolf år eller å sofvande, simmande,
badande eller annan, som är i sådan belägenhet,
att han ej kan värja sig, äfvensom det fall, då man
»tager annan fast med våld, rifver ut ögon eller
slår ut tänder, skär af tungan, näsan eller annan
lem». Straffet för sistnämnda brott var lifvets
förlust. J. H-r.

Nidstång (Isl. niðstöng) kallades i forntiden
en stör, som på spetsen bar ett hästhufvud och
restes såsom tecken till hån (nið) och förakt för
en ovän. Den fästes i marken under besvärjelser,
och stundom ristades runor å densamma.
Y. N.

Nidud, Nord. mytol., en konung, som enligt eddan
fängslade och lemlästade den namnkunnige konstsmeden
Valund (Völund).

Nidvisa (af Isl. nið, smälek, skymf, hån, bittert
tadel), smädedikt, hvass skämtdikt, satir öfver någon
viss person. Detta slag af skaldekonst idkades med
stor förkärlek af forntidens nordbor och är äfven
ganska uppdrifvet bland isländarna i nyare tid.

Niebuhr [nibour]. 1. Karsten N., tysk resande, född
1733 i Hannover, antogs 1758 af danska regeringen
till medlem af en tillärnad vetenskaplig expedition
till Arabien. Såsom dansk ingeniörlöjtnant afreste
han 1761 till Egypten och vistades sedermera ett år
i Jemen (Arabien) samt var den ende af deltagarna,
som utstod resans besvärligheter. 1763 afseglade
han till Bombaj och vände 1764 hem öfver Persien,
Syrien och Turkiet samt återkom 1767

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free