Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York, den folkrikaste staden i Nord-Amerikas Förenta stater och näst London den största handelsstad på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riktning från n. till s. äro dragna tolf parallelt
löpande breda avenues, som äro numrerade (1–11)
från ö. till v. (mellan 3:dje och 4:de avenyen
ligger Lexington ayenue). Tvärgatorna benämnas
streets (gator) och numreras från s. till n. samt
delas af 5:te avenyen i ungefär två lika långa
delar, en östra och en vestra. Stadens förnämsta
gata, Broadway, sträcker sig från the Battery,
sydligaste punkten af ön, 4,5 km. i rak riktning
till 10:de gatan, men skär derifrån avenyerna i
diagonal riktning mot v. Trängseln af åkande och
gående på Broadway kan förliknas endast med rörelsen
på de lifligaste gatorna i London. Avenyerna äro
nästan uteslutande upptagna af affärslokaler och
offentliga byggnader, tvärgatorna åter af privata
bostäder. Den fashionablaste gatan är den omkr. 5
km. långa Fifth avenue (5:te av.), der aristokratien,
»shoddyaristokratien», bygger och bor. Den är
från sin södra ände, vid Washington square, till
Central park omgifven af ytterst dyrbara, men i
arkitektoniskt afseende obetydliga hus. N. Y:s
förnämsta affärsqvarter ligga på ömse sidor om
nedre Broadway, företrädesvis på östra sidan, i
den trånga och oregelbundna stadsdelen, det gamla
Nieuw-Amsterdam. Der ligga den 2 km. långa Pearl
street, med sina detaljaffärer och jernhandel,
Water street och Front street, mellan Pearl street
och East river, medelpunkten för grosshandeln,
medan Wall street, som går från Broadway till East
river, upptages nästan fullständigt af banker,
försäkringsbolag, mäklare, tidningsbyråer samt
tullhuset och fondbörsen. De förnämsta importörernas
hufvudmagasin och kontor ligga vid South street,
som går från the Battery längs East river. Staden har
omkr. 30 öppna platser och promenader. The Battery på
öns sydspets, fordom platsen för en fästning, är nu en
park, och der ligger Castle Garden, förr ett operahus
(der Jenny Lind först uppträdde i Amerika), nu
mottagningslokal för immigranterna. Vid södra Broadway
ligga City Hall park, omgifven af offentliga byggnader
(rådhuset, posthuset m. fl.), samt Printinghouse
square, der stadens förnämsta tidningars lokaler äro
samlade, högre upp Washington square (vid hvars östra
sida universitetet ligger), Union square (med statyer
af Washington, Lincoln och Lafayette) samt Madison
square (beläget vid skärningspunkten för Broadway och
Fifth avenue). En staden värdig offentlig anläggning
eger N. Y. sedan 1858 i Central park (340 har), der
stadsmuseet och vattenreservoarerna ligga samt flere
statyer (af Shakespeare, Humboldt m. fl.) och den ena
af »Kleopatras nålar» äro resta. Få af de offentliga
byggnaderna hafva något framstående arkitektoniskt
värde. De förnämsta äro rådhuset, posthuset och
tullhuset, byggda med ett öfverdådigt slöseri med
kommunens medel.
N. Y:s befolkning växte under första århundradet
ganska långsamt trots stadens fördelaktiga
handelsläge. I senare hälften af 1700-talet hade den
ännu icke 22,000 innev, och stod i betydenhet vida
efter Boston och Filadelfia. Derefter tillväxte den
mera, snabbt, men hade ej 100,000 innev, förr än
1815. År 1840 hade
den 312,710, 1850 515,547 och 1880 1,206,299
innev., ehuru ett stort antal personer, som har
sin affär i N. Y., är bosatt i de omgifvande
städerna och derför ej medräknats i stadens
befolkningssiffra. Af sistnämnda antal voro 478,670
pers. af främmande börd (bland dem 163,482 tyskar
och 198,595 irländare). Medräknar man Long Island
City (17,117 innev.), Brooklyn (566,663), Jersey
City (120,722) och Hoboken (30,999 innev.), hvilka
i kommersielt hänseende böra räknas som en enda
stad med N. Y., uppgår folkmängden f. n. (1887)
till mer än 2 mill. Någon statistik öfver de
olika bekännelsernas anhängare finnes ej. Antalet
gudstjenstlokaler (inberäknadt kapell och missionshus)
uppgafs 1884 till 489, af hvilka 349 voro egentliga
kyrkor med fast församling och aflönad prest. Af
dessa hade episkopalerna 72, rom. katolikerna 57,
metodist-episkopalerna 48, presbyterianerna 41,
baptisterna 38, judarna 25, lutheranerna 21,
holl. reformerta 20. Katolska kyrkan uppgifver
antalet af sina bekännare, sannolikt öfverdrifvet,
till 1/2 mill., nästan uteslutande tillhörande
den främmande befolkningen (irländare, tyskar,
fransmän och italienare). Genom en bulla af d. 19
Juli 1850 blef N. Y. säte för en ärkebiskop,
med biskoparna af Boston, Hartford, Albany och
Buffalo som suffraganbiskopar. Till de förnämsta
kyrkobyggnaderna höra den nya katolska katedralen S:t
Patrick vid Fifth avenue, Trinity church vid Broadway,
den äldsta och rikaste i staden, S:t Paul i närheten
af City Hall park samt Grace church vid Broadway. I
förening med kyrkorna stå öfver 400 söndagsskolor,
besökta af 116,000 barn. I staden finnas öfver 300
enskilda välgörenhetsinrättningar, hvilka årligen
utgifva omkr. 4 mill. doll. Den märkligaste och
framgångsrikaste af dessa är utan tvifvel Children’s
Aid society, som grundades 1853 i ändamål att hjelpa
vanvårdade barn genom att sända dem till vestern eller
gifva dem undervisning och bostad i staden. 1853–82
hafva genom föreningens försorg 67,287 barn sändts
från staden till tjenliga hem på landet. Kommunens
barmhertighetsanstalter (sjukhus, fattighus,
hospital, arbetshus) lyda under en särskild nämnd
(en del af stadsstyrelsen) och ligga nästan alla på
holmar i East river (Black-well’s, Ward’s, Randall’s och
Hart’s islands). House of refuge på Randall’s island
samt Juvenile asylum äro enskilda inrättningar
med understöd af staten. Enär vid besättande af
tjenster vid stadens inrättningar partiinflytanden
alltför mycket plägat göra sig gällande till skada
för anstalterna, har bildats, företrädesvis af
damer, en frivillig förening (»State charities
aid association»), som af lagstiftningsmakten
fått rätt att inspektera inrättningarna. För att
skydda och hjelpa anländande emigranter tillhandagå
»Commissioners of emigration», hvilka derjämte hafva
till åliggande att qvarhålla och återsända ankomna
brottslingar samt fattiga, krymplingar, vansinniga
och andra, som anses kunna komma att ligga staten till
last. De hafva sin lokal i ofvannämnda Castle Garden.
För den kostnadsfria folkundervisningen är väl
sörjdt. Sedan 1875 måste hvarje barn af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
