Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländska Indien (Nederlandsch Indië), Nederländernas kolonialbesittningar uti Indiska arkipelagen - Nederländska Lejonorden. Se Lejonorden 2. - Nederländska literaturen. Se Holländska literaturen - Nederländska språket. Se Holländska språket - Neder-rhenskap kretsen (Kur-rhenska kretsen), en af det forna Tyska rikets 10 kretsar - Neder-Sachsen, den norra, framåt Nordsjön sig sträckande, lågt liggande delen af de gamle sachsernas land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
delade i 23 provinser (gewesten, residentskap), hvar och
en förvaltad af en resident, som har under sig flere
biträdande residenter och ett antal underordnade
tjenstemän, med titeln kontrollörer. »Yttre
besittningarna» äro organiserade på liknande
sätt, men flere delar af dem, såsom vestkusten
af Sumatra, Celebes och Atjeh, bilda guvernement,
fördelade i residentskap. Generalguvernören, som
residerar i Batavia, har en vicekonungs myndighet,
dock inom vissa bestämda gränser. Han biträdes
af ett råd, bestående af vicepresidenten och 4
af konungen utnämnda medlemmar. Det är endast en
rådgifvande myndighet, men om generalguvernören
är af annan mening i lagstiftningsfrågor, måste
han vädja till konungen. Guvernören har derjämte
ett kabinett, kalladt generalsekretariatet, med en
generalsekreterare i spetsen. Dessutom finnes en
allmän räkningekammare. Förvaltningen är fördelad
på 5 departement, hvart och ett under en direktor:
civil-, justitie-, finans- samt departementen för
allmänna arbeten och för undervisning, kult och
industri. Under högsta domstolen i Batavia sorterar
en mängd lägre domstolar med såväl europeiska som
infödda domare. Militärstyrkan i kolonierna räknade
1885 30,420 man, deraf ungefär hälften européer. Ingen
del af moderlandets reguliera armé får sändas till
kolonierna, men enskilda soldater få med officerarnas
tillstånd låta värfva sig, och dessa bilda kärnan
i kolonialarmén. Deremot tillhör krigsflottan dels
kolonierna, dels moderlandet, hvarför utgifterna
delas. 1885 räknade den kungliga flottan 26 fartyg,
bemannade med 2,729 européer och 908 infödingar, och
kolonialflottan 60 fartyg, med 101 européer och 1,099
infödingar. I allmänhet har moderlandet hittills
föga uträttat för utbredande af kristendom och
europeisk odling i kolonierna. Undervisningsärendena
äro delade på två afdelningar: en europeisk och en
infödd, men det är först på de senare åren som den
sistnämnde ådragit sig regeringens uppmärksamhet. För
den sekundära undervisningen för européer sörja
gymnasiet Willem III i Batavia (grundadt 1860)
samt 6 högre borgareskolor (i Batavia, Samarang
och Surabaja), deraf 2 för flickor. 1885 funnos 97
folkskolor för européer på Java och Madura samt 33
i »Yttre besittningarna», med tillsammans 10,322
barn (oberäknadt enskilda skolor). För lärares
utbildning finnes en normalskola i Batavia. Med
undantag af vissa medicinska skolor voro alla
för infödingarna afsedda skolor primärskolor. 1882
funnos 593 sådana (dels regeringens, dels enskilda),
9 normalskolor samt 4 skolor för söner af furstar,
höfdingar etc. Dessutom finnas flere enskilda skolor,
såsom missionsskolor. – De protestantiska kyrkorna
bilda ett gemensamt kyrkosamfund, förvaltadt i
stor öfverensstämmelse med det presbyterianska
bruket. Antalet predikanter bestämmes af regeringen
och uppgick 1885 till 113. Katolikerna lyda under en
apostolisk vikarie, tillika biskop af Batavia; 33 af
deras prester aflönades 1885 af staten. Kristendomen
har ännu icke gjort stora framsteg bland infödingarna,
enär antalet kristna bland infödingar
och andra orientaler 1884 uppgick till endast
229,382, deraf 10,237 på Java och Madura. Islam
räknar de fleste bekännarna och vinner betydligt
mera insteg bland hedningarna än kristendomen. –
Handelsomsättningen är störst med moderlandet
och jämförelsevis liten med andra europeiska
land. Importen hade åren 1882–84 ett medelvärde af
157 mill. fl. ock exporten 197 mill. fl. Omkr. 2/3
af importen, kommo från Nederländerna och
nära 3/4 af exporten gingo dit. Förnämsta
exportartiklarna, äro socker, kaffe, te, ris,
indigo och tobak. Med undantag af ris, hvaraf
hälften utskeppas till Borneo och Kina, gå nära 4/5
af dessa varor till Nederländerna. Hela exporten
af varor till moderlandet, hvilka der säljas för
regeringens räkning, ombesörjes af Nederlandsche
handelmaatschappij, ett handelsbolag, som grundades
i Amsterdam 1824 med ett kapital af 37 mill. fl. (som
sedan reducerats till 24 mill.). Konungen, som sjelf
var en af de störste aktieegarna, garanterade 4 1/2
proc. ränta och måste ur egen kassa betala denna ända
till 1832, då införandet af kultursystemet på Java
lade grunden till bolagets framgång. 1884 inlupo i
koloniernas hamnar 9,374 fartyg om 1,805,250 tons
och utlupo 9,734 om 1,839,000 tons. Vid slutet af
1885 hade jernvägarna en längd af 938 km., deraf 677
km. tillhörde staten. – Statsinkomsterna upptogos i
budgeten för 1881 till 133 mill. fl. och utgifterna
till nära 137 mill. fl., utvisande ett deficit
af nära 4 mill. fl. De sista åren hafva medfört en
brist, men i allmänhet har öfverskottet varit mycket
stort. Af inkomsterna beräknades 28 mill. fl. komma
från Nederländerna (deraf 21,36 mill. fl. från
försäljningen af kaffe, 263,340 fl. af kinabark,
4,8 mill. fl. af tenn, 1 mill. fl. från jernvägarna)
samt 105 mill. fl. från kolonierna, deraf 21,77
mill. af opiehandeln (odling af vallmo är absolut
förbjuden, och opiumbehofvet fylles genoms import från
Indien och Levanten, hvarefter regeringen till högt
pris afyttrar åt leverantörer), 10 mill. af tullar,
19,35 mill. grundskatt, 7,2 mill. från försäljningen
af kaffe på Java m. fl. öar, 7,2 mill. från salthandeln
o. s. v. Armén, och flottan kräfva omkr. 1/3 af
utgifterna, förvaltningen omkr. 1/3.
Nederländska Lejonorden. Se Lejonorden 2.
Nederländska literaturen. Se Holländska literaturen.
Nederländska språket. Se Holländska språket.
Neder-rhenska kretsen (Kur-rhenska kretsen), en af
det forna Tyska rikets 10 kretsar, upprättades 1512
och omfattade ett oregelbundet område på ömse sidor
om Rhen, nämligen ärkestiftet Mainz, staden Erfurt
med område; samt Eichsfeld, ärkestiften Trier och
Köln, Rhenpfalz, furstendömet Arenberg samt Koblenz
m. m.
Neder-Sachsen, den norra, framåt Nordsjön sig
sträckande, lågt liggande delen af de gamle
sachsernas land, bildade 1500–1806 hufvuddelen af
den nedersachsiska kretsen inom Tyska riket. Den
omfattade följande områden: ärkestiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
