- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
859-860

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natronsjöarna (Arab. Wadi natrún) äro belägna ungefärligen under 30° 30' n. br. och 30° 20' ö. l. (från Greenwich) - Natronvattenglas. Se Vattenglas - Natt. Se Dag och Dygn - Natt, Nord. mytol., jätten Narfves dotter - Natta, sjöv., lätt öfvergjuta däcket med vatten, för att i heta klimat afkyla det samt förhindra plankorna att spricka och becket i nåten att smälta - Nattaporna, Nyctipithecus, zool., höra till underfamiljen slaksvansapor (Aneturæ) inom de brednäsiga apornas familj - Nattblacka, zool., benämning på arterna af tunnörade fladdermusslägtet (Vespertilio) och på nattskärran - Nattblindhet. Se Hemeralopi - Nattbåge, astron. Se Dagbåge - Nattens drottning, bot. Se Cereus - Natter, Johann Lorenz - Natterers apparat, fys., en apparat för gasers kompression - Nattfackla, bot., benämning på Dictamnus albus (se d. o.) - Nattfalken. Se Nattskärrorna - Nattfare. Se Dagfare - Nattfly. Se Noctuæ - Nattier, Jean Marc - Nattman. Se Natmandsfolk - Natt och dag, bot. Se Melampyrum - Natt och Dag, en bland de äldsta af nu lefvande svenska adliga ätter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och enstaka växter träffas, och dit öcknens djur
stundom sträcka sina ströftåg. K. P.

Natronvattenglas. Se Vattenglas.

Natt. Se Dag och Dygn.

Natt, Nord. mytol., jätten Narfves dotter, var
först gift med Nagelfare, derefter med Andre
l. Onar, med hvilken hon hade dottern Jord, som
blef Odens hustru. Slutligen blef hon gift med
Delling, som var af åsaslägt, och med hvilken
hon hade sonen Dag. Allfader gaf Natt och hennes
son hvar sin häst och satte dem upp på himlen,
för att de skulle köra omkring jorden hvar
sitt halfva dygn. Natten kör främst med hästen
Rimfaxe eller Fjärsvartne. – Se vidare Nyx.
Th. W.

Natta, sjöv., lätt öfvergjuta däcket med vatten,
för att i heta klimat afkyla det samt förhindra
plankorna att spricka och becket i nåten att smälta.
R. N.

Nattaporna, Nyctipithecus, zool., höra till
underfamiljen slaksvansapor (Anetnrae) inom de
brednäsiga apornas familj, de fyrhändtas ordning och
däggdjurens klass. Hufvudet är litet och afrundadt,
ögonen stora. Näsborrarna öppna sig nedåt och hafva
smal skiljevägg; öronen äro små och hårbevuxna,
med stor öppning. Kroppen är långsträckt, med mjuk
hårbeklädnad; svansen är längre än kroppen och
tämligen långhårig. Naglarna äro sammantryckta
och böjda. Främre händerna kunna icke utsträckas
fullkomligt. Nattaporna lefva parvis, klättra och
springa väl, sofva om dagen i ihåliga träd, enär
de bländas af solljuset, och gå endast om natten
ut att söka sin föda, som utgöres af frukter,
insekter, småfoglar och deras ägg. I Brasilien
finnes mirikinan l. durukulin, N. trivirgatus,
som är gråbrun, med inblandadt hvitt. På hjessän
stå tre svarta, parallella streck. Från nacken
till svansroten går ett bredt, gulbrunt band, och
svansen är i spetsen svart. Kroppen håller 35 och
svansen 50 cm. i längd. Denna apa förekommer utefter
Paraguayflodens högra strand ned till 25° sydlig
bredd. Fångad som ung, kan hon lätteligen tämjas.
C. R. S.

Nattblacka, zool., benämning på arterna af tunnörade
fladdermusslägtet
(Vespertilio) och på nattskärran.

Nattblindhet. Se Hemeralopi.

Nattbåge, astron. Se Dagbåge.

Nattens drottning, bot. Se Cereus.

Natter, Johann Lorenz, tysk stenskärare och
medaljgravör, f. 1705, utvecklade sig först nästan
på egen hand, lefde sedan en tid i Rom, var 1732–35
i tjenst hos storhertigen af Toscana och arbetade
derefter för flere andra europeiska hof. Så var han
först verksam i England, der hans bästa arbete var
en medalj öfver Sir R. Walpole, sedan i Köpenhamn
och Stockholm samt sist i Petersburg, der han
dog 1763. N. åtnjöt rykte som sin tids ypperste
stensnidare. Hans uppfattning och förmåga i utförandet
prisas af Göthe, ehuru han icke så mycket följde
antika som franska förebilder. Han utgaf den ännu
värderade afhandlingen Traité de la méthode
antique de graver en pierres fines
etc. (på franska
och engelska. 1754, forts. 1764: ny uppl. 1781).

Natterers apparat, fys., en apparat för gasers
kompression, konstruerades af Natterer i Wien
(1844) och tjenar företrädesvis tillberedning af
fast kolsyra. Den utgöres af en tryckpump, hvars
pistonstång får en upp- och nedgående rörelse i en
vertikal pumpcylinder, hvaruti tillströmningsröret
för gasen inmynnar. Detta rör förbindes med
gasometern, hvari kolsyregasen förvaras. Ofvanpå
pumpröret är inskrufvad en upptill vidare bössa eller
kolf af smidt jern, som tål flere hundra atmosferers
tryck inifrån, och hvilken, så länge pumpningen pågår,
är omgifven med snö eller någon köldblandning. R. R.

Nattfackla, bot., benämning på Dictamnus albus
(se d. o.).

Nattfalken. Se Nattskärrorna.

Nattfare. Se Dagfare.

Nattfly. Se Noctuae.

Nattier [-tie], Jean Marc, fransk målare, f. i Paris
1685, d. derst. 1766, son till porträttmålaren Marc
N
. (d. 1705), eröfrade redan vid 15 år första priset i
målning vid akademien. Under Peter den stores vistelse
i Amsterdam (1716) målade N. flere ryssars porträtt
samt en skildring af slaget vid Poltava, hvarefter han
fick utföra både kejsarens och kejsarinnan Katarinas
porträtt. Han vägrade dock att följa med till
Petersburg. År 1718 blef han ledamot af akademien
i Paris. Då han 1720 förlorat sin förmögenhet,
fattade han det beslutet att egna sig ensamt åt
porträttmålningen, hvari han redan förvärfvat sig ett
namn. Han målade derefter Ludvig XV:s hela hof och
de mest framstående personligheter på den tiden. I
Louvre finnes af honom en Magdalena, i Sveriges
Nationalmuseum tre porträtt af förnäma franska damer.
C. R. N.

Nattman. Se Natmandsfolk.

Natt och dag, bot. Se Melampyrum.

Natt och Dag, en bland de äldsta af nu lefvande
svenska adliga ätter, hvars förste med säkerhet kände
medlem var Nils Sigriteson (riddare 1280, lagman i
Värend 1286–99, konungens råd 1288). Ätten stod
på höjden af sin makt från början af 1300-talet
till medeltidens slut. Bland sina medlemmar räknar
den 21 riksråd, 1 biskop, 1 ärkedjäkne. Först på
1600-talet blef denna slägt af genealoger kallad Natt
och Dag efter sitt vapen, som är en delad sköld,
hvars öfre fält är af guld och nedre blått,
belagdt med spjälverk. Medlemmarna fortforo dock
längst (ända till 1723) af alla svenska adliga
ätter att enligt gammalt bruk kalla sig med endast
fadersnamnet som tillnamn. En afkomling i 5:te
led af ofvannämnde Nils Sigriteson, Nils Bosson
(d. 1494), upptog sin moders, namn, Sture, och blef
stamfader för den yngre, 1561 grefliga ätten Sture
(utdöd på svärdssidan 1610). Riksrådet Åke Axelsson
(se N. 11), hans brorson Ture Turesson och broders
sonson Karl Axelsson fingo 1652 friherrlig värdighet,
men friherrliga ätten Natt och Dag utslocknade 1676
på svärdssidan. Vice presidenten i Svea hofrätt Arvid
Ivarsson
(f. 1633, d. 1683) blef 1678 friherre, men
tog ej introduktion. Dennes son, Sten Arvidsson,
erhöll 1720 friherrlig värdighet och upptog vid sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free