Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nagel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nagu (F. Navo), skärgårdssocken i Åbo och
Björneborgs län, Virmo domsaga och härad,
Finland, utgör ett imperielt pastorat af 2:dra
kl., Åbo ärkestift och domprosteri. Areal
222 qvkm. Befolkningen, till största delen
svensktalande, 3,291 personer (1883). Inom socknen
finnes Sjählö hospital för obotligt sinnessjuka,
inrättadt 1619 af Gustaf II Adolf för spetälska,
men sedermera ändradt till dårvårdsanstalt.
A. G. F.
Nagy [nådj], Magyar., stor.
Nagy-Bánya [nådj-banja], stad i ungerska
komitatet Szatmár. 8,632 innev. (1880), vid
nordöstjernvägen. Bergshandtering (guld, silfver,
koppar, bly, jern och alun), lergodstillverkning.
Nagy-Becskerek [nådj-]. Se Becskerek.
Nagy-Kanisza [nådj-]. Se Kanisza, Nagy.
Nagy-Károly [nådj-kärålj], köping i ungerska
komitatet Szatmár, vid ungerska nordöstbanan
(till Debreczen). 12,523 innev. (1880), magyarer,
tyskar, rumaner och rutener. Stora spanmåls- och
kreatursmarknader.
Nagy-Kikinda [nådj-], köping i ungerska komitatet
Torontál, vid jernvägen emellan Szegedin och
Temesvár. 19,845 innev. (1880), deraf mer än hälften
serber.
Nagy-Körös [nådj-kö’rösj], stad i ungerska komitatet
Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun, vid jernvägslinien
Budapest–Szegedin. 22,769 innev. (1880), mest
magyarer.
Nagy-Lak [nådj-], köping i ungerska komitatet Csanád,
vid Maros. 10,646 innev. (1880), magyarer, slovaker
och rumaner.
Nagy-Szeben [nådj-se’bben]. Se Hermannstadt 2.
Nagy-Szent-Miklós [nådj-sent-mi’klåsj], köping i
ungerska komitatet Torontál, vid Maros’ biflod Aranka
och jernvägen till Szegedin. Omkr. 5,000 innev.,
mest tyskar.
Nagy-Várad [nådj-]. Se Grosswardein.
Naharro, Bartolomé de Torres, en af de tidigaste
spanske dramatikerna, f. omkr. 1480, vardt
efter ett skeppsbrott fånge i Algeriet och kom
derifrån till Leo X:s hof i Rom, men föll i onåd
och måste fly till Neapel. Hans dödsår är ej
kändt. Förutom satirer, epistlar och romanser samt
de historisk-fantastiska dramerna Trofea och Himenea
författade N. sex intrig-lustspel (La serafina,
La soldatesca, La tinelaria o. s. v.), i hvilka
tonen var så oförbehållsam, att de förbjödos
af inkvisitionen. Redan i dessa alster användas
versformen »redondillas», indelningen i »jornadas»
(akter), prologen (intróito) samt betjenttypen
Gracioso (se d. o.). N. utgaf sina arbeten under
titeln Propaladia (1517; flere uppl.).
Nahas l. Nachas. 1. Ammonitisk konung, blef slagen
af Saul, då han belägrade staden Jabes i Gilead (1
Sam. B. 11: 11). – 2. Davids moders man i första giftet,
fader till Abigajil. L. L.
Nahe, biflod från v. till Rhen, upprinner i
oldenburgska furstendömet Birkenfeld, flyter
igenom regeringsområdet Koblenz, bildar derefter
gräns emellan detta å ena sidan samt Rhenpfalz och
Rhenhessen å den andra samt faller ut i Rhen vid
Bingen. Längd 112 km. Floden
är ej segelbar. I floddalen idkas vinodling på en
yta af 1,600 har, och afkastningen uppgår årligen
till omkr. 48,000 hl.
Nahl, tysk konstnärsslägt. 1. Johann Samuel N.,
f. 1664, d. 1727, var hofbildhuggare i Berlin och
rektor vid dervarande akademi. Hans förnämsta verk
är piedestalen till den store kurfurstens stod af
Schlüter. – 2. Johann August N. d. ä., bildhuggare,
den förres son, f. 1710, d. 1781, studerade under
Schlüter samt utbildade sig vidare i Frankrike och
Italien. I Berlin prydde han slott och praktbyggnader
med skulpturverk af alla slag, likasom äfven i
Charlottenburg, Sanssouci och Potsdam. År 1746 flyttade
han till Bern, och 1755 fick han anställning i Kassel,
der han efterlemnat sitt bästa verk, en bildstod
af landtgrefven Fredrik II af Hessen-Kassel. Men
han utförde endast modellen; verket fullbordades
efter hans död af hans son Samuel N. – 3. Samuel N.,
bildhuggare, f. 1748, d. 1813, den föregåendes son,
studerade först hos sin fader, sedan vid akademien
i Wien, hvarifrån han 1772 for till Paris och
två år senare till Rom. Derifrån begaf han sig
till Kassel, hvarest han blef professor och 1808
akademidirektör. Hans arbeten bestå af genregrupper,
reliefer och grafmonument. – 4. Johann August d. y.,
den föregåendes broder, f. 1752, var först ämnad
till bildhuggare, men studerade sedan måleri och
fick sin talang egentligen utvecklad i Paris och Rom,
der han studerade dels antiken, dels Rafael och Guido
Reni. Först efter en resa till norra Europa kom han
genom Hackerts inflytande (1788) att egna sig åt
landskapsmåleriet. Hans landskap utfördes alltid med
antikt staffage. N. återvände till Kassel 1792, blef
der professor och 1815 direktör för målareklassen,
hvarjämte han utförde många uppdrag för hofvet i
Weimar. Död i Kassel 1825.
Nahr [kort a och hörbart h], Arab., flod.
Nahuatl (spansk form för den riktigare Nawatl),
i Europa ofta kalladt aztekiska eller mejikanska
språket, är det förnämsta af de tungomål, som talas
af aztekernas nuvarande ättlingar i Mejico. Fonetiskt
karakteriseras det af fattigdom på konsonanter. Dess
ljudsystem upptager nämligen jämte de fem vokalerna
(a, e, i, o, u) blott k, t, p; j, l, m, n; s, s
(sj), w (Eng.), affrikatorna ts, ts och tl (t med
tonlöst l). Utom aftrikatorna och kw förekomma
ingå dubbelkonsonanter, i ordslutet finnes blott
k, tl, n och vokal. Ordbildningen sker dels med
suffix, dels, i betydlig grad, med sammansättning,
hvarvid orden hafva samma ordning som i svenskan,
t. ex. totol-tetl, »höns-sten» (ägg), sotsi-kali,
»blom-spis» (frukt). Genus saknas, men vid nomen
göres skilnad emellan lefvande och dödt samt
förnuftigt och förnuftslöst. Ting hafva ingen
egentlig pluralform, men för lefvande väsenden
bildas plural på flerehanda sätt, ofta blott genom
bortkastande af »individualiserings-suffixet» -tl
(närmast motsv. svenskans sing. obestämd form),
t. ex. mesika-tl, mejikaner, plur. mesika. Kasus
saknas. Nomin. och ackus. betecknas genom ordets
ställning före (nomin.) och efter (ackus.) verbet;
genit. uttryckes derigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
