Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
isländska samt fick 1837 anställning som prest vid domkyrkan
i Ribe. 1842–50 var han seminarieföreståndare och
derefter prest i Starup vid Haderslev. Död d. 5
Juni 1851. Hans vigtigaste skrifter äro en ypperligt
berättad Danmarks historie (till 1523, 3 bd 1835–40),
Ansgars levnet (1842) och Udtog af den bibelske
historie (1848–51; 3:dje uppl. 1878). E. Ebg.
Müller, Karl Filip Friedemann Maximilian (vanligen
kallad Max), dansk general, född i Fredericia
d. 22 Okt. 1808, deltog såsom kompanichef med
utmärkelse i slaget vid Slesvig 1848, på Als 1849
och vid Isted 1850. Under 1864 års fälttåg anförde
M., då öfverstelöjtnant, med heder en brigad vid
Sankelmark d. 6 Febr., på återtåget från Dannevirke,
och vid Vejle d. 8 Mars, hvarigenom han vann största
popularitet både hos hären och hos folket. 1866
var han medlem af försvarskomitén och blef 1867
general samt chef för den själlandska brigaden, vid
hvilken han qvarstod till 1878. Död d. 28 Okt. 1884.
E. Ebg.
Müller, Frederik Paludan-. Se Paludan-Müller.
Müller, Johann Heinrich Jakob, tysk fysiker, f. 1809,
d. 1875, var sedan 1844 professor i fysik i Freiburg
im Breisgau. Han skref Lehrbuch der physik und
meteorologie (2 bd, 1842–44; 8:de uppl., utg. af Pfaundler,
3 bd, 1876–81; »Fysikens grunder», öfvers. och bearb.
af A. Wiemer, 1851–52, 2:dra uppl. 1859–60), hvilket
utförliga samt med en mängd goda träsnitt utrustade
arbete ursprungligen var en bearbetning af Pouillets
»Elements de physique», samt Lehrbuch der kosmischen
physik (med atlas, 1856; 4:de uppl. 1875).
Müller, Adam August, dansk målare, född
i Köpenhamn d. 16 Aug. 1811, fick sin
utbildning vid konstakademien derstädes och hos
C. V. Eckersberg. Hans första arbeten, porträtt,
historiska kompositioner och altartaflor, väckte
mycken uppmärksamhet genom en inom den danska skolan
ovanlig blick för färgen, ehuru de ledo af en viss
stelhet. Efter att hafva vunnit stora guldmedaljen
1838 målade han före sin resa till Italien Luther
på riksdagen i Worms, hvilken tafla både med hänsyn
till ämnets behandling, teckning samt koloritens
skönhet och styrka intager främsta rummet bland
alla hans arbeten. Uti Italien uppehöll M. sig
i fyra år och studerade der den äldre kyrkliga
konsten, särskildt Rafael. Hans förnämsta arbete
under denna tid var Kristus och evangelisterna, en
efter äldre mönster utförd tafla af stor färgverkan,
hvilken af Thorvaldsen sjelf inköptes för dennes
museum. Den medförde också M:s kallande till agré
af akademien 1842 och skaffade honom följande år
utställningsmedaljen. M., som med bruten helsa
återvändt från Italien, fullbordade efter sin
hemkomst bl. a. Den förlorade sonen. Men hans tynande
krafter tilläto honom icke att lösa den uppgift,
med hvilken akademien velat kalla honom till sin
medlem, innan döden träffade honom, d. 15 Mars 1844.
Ph. W.
Müller. 1. Andreas Johann Jakob Heinrich, tysk
historiemålare af den äldre
Düsseldorfskolan, f. i Kassel 1811, son af målaren,
kopparstickaren och konstskriftställaren Franz
Hubert M. (f. 1784, d. 1835), studerade under
Schnorr och Cornelius i München samt under Sohn
och Schadow i Düsseldorf. 1837 reste han till
Italien, återkom 1842 och utförde då en del fresker
i Apollinariskyrkan i Remagen (framställningar ur
den hel. Apollinaris lif). Dessutom har han målat i
olja madonnor, evangelister och helgon. – Hans son
Franz M., historiemålare, f. 1843, hvilken liksom
fadern hälst målar religiösa bilder i sträng stil,
var honom behjelplig vid utförandet af väggmålningar
i konstsalen å slottet i Sigmaringen. – 2. Karl M.,
tysk historiemålare, den föregåendes broder, f. 1818,
studerade under Sohn och Schadow vid akademien i
Düsseldorf, der han, liksom brodern, egnade sig åt
det religiösa måleriet i strängt kyrklig riktning,
med hvilken han förenar en fin känsla för skönhet
och qvinligt behag (Marias besök, 1837, Tobias
och ängeln, 1838, Caritas, 1839, m. fl.). Han
vistades 1839–43 uti Italien och målade efter sin
hemkomst scener i Apollinariskyrkan (1844). Dessutom
har han målat många heligtaflor i olja, bland hvilka
särskildt Marie bebådelse (1852) berömmes.
Müller, Daniel Andreas Joakim, trädgårdsodlare,
författare, född i Stralsund d. 9 Juli 1812, blef
elev vid botaniska trädgården i Greifswald och 1839
orangör vid Upsala universitets botaniska trädgård
samt kallades 1841 till trädgårdsmästare vid Svenska
trädgårdsföreningen i Stockholm. »Under M:s ledning
utvecklades denna anstalt för trädgårdsodling
till något i sitt slag ganska utmärkt, och den
tioåriga period, då M. innehade sin befattning der,
har blifvit kallad föreningens blomstringsperiod. I
Svenska trädgårdsföreningen uppammades en skola
af trädgårdselever, som öfver hela landet kunnat
utbreda håg och sinne för denna vackra konst,
som dittills i vårt land varit nästan förbisedd.»
1846 företog M. på konungens bekostnad en resa
till Petersburg och stod för öfrigt i vidsträckta
förbindelser med yrkesbröder, äfven såsom flitig
medarbetare i tidskrifter. Sin författarebana började
han med en samling Gedichte (1844) gemensamt med
sin fru, Clarissa Louise Nernst. Sedan utvecklade
han en betydande verksamhet såsom författare i sitt
hufvudämne och utgaf bl. a. Trädgårdsskötsel (3 d.:
Trädgårdskonst, 1848, Frukt- och köksträdgården,
1850, Blomsterskötsel, 1853; 3:dje uppl., omarb. af
A. Sundius, började utgifvas 1886) samt de populärt
hållna Taflor ur naturlifvet (1854), Trädgårdsvännen
(1856; 3:dje uppl. 1866), Skogsvännen (1857;
2:dra uppl. 1864) m. fl., alla alster af en rik
erfarenhet och varmt skrifna. Sedan M. lemnat sin
befattning vid trädgårdsföreningen, ämnade han
blifva »handelsgartner», men kallades i Dec. 1851
till örtagårdsmästare vid Upsala botaniska trädgård
och flyttade då till denna stad. »Äfven på denna plats
verkade M. med sin vanliga hängifvenhet för sitt yrke,
och Upsala botaniska trädgård inträdde under hans
vård i en ny period af sin utveckling. Flere tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
