Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motor (Lat.: som sätter något i rörelse), mek., kallas vanligen en maskin, med hvars tillhjelp mekaniskt arbete förrättas af en naturkraft - Motorisk (se Motor), som frambringar rörelse, som har med rörelsen att skaffa, t. ex. motoriska muskler, motoriska nerver - Motort, bergsv. Se Ort - Motreformationen, en stundom använd benämning på den rörelse inom katolska kyrkan, som vanligen kallas Katolska reaktionen (se d. o.) - Motril, stadi spanska prov. Granada, vid foten af Sierra Nevada - Motrörelse, musikt. Se Imitation och Motus - Motsapp. Se Fästningskrig, sp. 634 - Motsats. 1. Log., tvänne bestämningars egenskap att upphäfva hvarandra - Motsats. 2. Musikt. Se Fuga - Motskymning. Se Aftonrodnad och Anticrepusculum - Motsol, meteor. 1. Detsamma som antheli (se d. o.) - Motsol. 2. Det af den tyske meteorologen Kämtz med ordet gegensonne betecknade fenomen att färgade ringar visa sig för en person omkring skuggan af hans eget hufvud - Motsols, i riktning motsatt solens, från vester till öster - Motstånd, mek. Inom mekaniken nyttjas uttrycket motstånd i flere olika betydelser - Motståndsenhet, fys., är i det absoluta systemet motståndet mot den elektriska strömmen i en ledare - Motståndsetalon l. motståndslikare, fys., är en metalltråd, hvars ledningsmotstånd är lika med motståndsenheten (se Ledningsmotstånd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnämligast på en genom den mekaniska värmeteorien
närmare utredd naturlag, till följd hvaraf,
på samma gång värme förvandlas till mekaniskt
arbete, en annan värmemängd, som oftast är vida
större än den förra, öfvergår från högre till lägre
temperatur. Kan man tillgodogöra äfven den sistnämnda
värmemängden, hvilket stundom är verkställbart,
så blir verkningsgraden vida högre än eljest.
G. R. D.
Motorisk (se Motor), som frambringar rörelse, som har
med rörelsen att skaffa, t. ex. motoriska muskler,
motoriska nerver.
Motort, bergsv. Se Ort.
Motreformationen, en stundom använd benämning på den
rörelse inom katolska kyrkan, som vanligen kallas
Katolska reaktionen (se d. o.).
Motril, stad i spanska prov. Granada, vid foten
af Sierra Nevada, 2 km. från hafvet. 16,665
innev. (1878). Odling af bomull och sockerrör,
tillverkning af socker samt bergsbruk (bly-, zink-
och koppargrufvor).
Motrörelse, musikt. Se Imitation och Motus.
Motsapp. Se Fästningskrig, sp. 634.
Motsats. 1. Log., tvänne bestämningars egenskap att
upphäfva hvarandra och att följaktligen ej kunna vara
predikat hos samma logiska subjekt. Motsatsen kan
vara antingen kontradiktorisk, då den ena bestämningen
endast upphäfver den andra (t. ex. röd och icke-röd),
eller konträr, då den ena bestämningen innehåller
något annat och mer än endast upphäfvandet af den
andra (t. ex. röd och blå, röd och andlig). Se vidare
Kontradiktorisk och Konträr.
– 2. Musikt. Se Fuga.
Motskymning. Se Aftonrodnad och Anticrepusculum.
Motsol, meteor. 1. Detsamma som antheli (se d. o.). –
2. Det af den tyske meteorologen Kämtz med ordet
gegensonne betecknade fenomen att färgade ringar
visa sig för en person omkring skuggan af hans
eget hufvud, när denna skugga faller på en af solen
belyst dimma. Fenomenet är ett böjningsfenomen (se
Diffraktion) och förklaras af Kämtz sålunda. Då
ljuset passerar genom de dimblåsor, som närmast
omgifva åskådarens hufvud, undergår det en böjning,
och vid fortsatt gång genom andra dylika blåsor
blifver en del af detta ljus, nämligen den, som gått
genom dessas medelpunkter, reflekterad tillbaka
till åskådaren. Som nu solljusets färger skiljas
åt genom böjningen och förhållandena äro enahanda
på alla sidor om åskådarens hufvud, måste denne se
färgade ringar omkring den skugga hans eget hufvud
kastar, men aldrig omkring skuggan af en annan persons
hufvud. Hvar observatör ser således sin egen »motsol».
R. R.
Motsols, i riktning motsatt solens, från vester till
öster; meteor., en kroklinig rörelse, som sker längs
med jordytan i motsatt led mot solens förflyttning
på himlahvalfvet under hennes dagliga rörelse. Man
plägar t. ex. säga, att luften rör sig motsols omkring
centrum till en cyklon, d. ä. på norra halfklotet i
riktningen V-S-Ö-N, på södra halfklotet i riktningen
V-N-Ö-S. Den motsatta rörelsen säges ske medsols,
hvilket t. ex. är förhållandet med luftens
rörelse omkring ett anticykloncentrum.
R. R.
Motstånd, mek. Inom mekaniken nyttjas uttrycket
motstånd i flere olika betydelser. Sålunda förstår
man med en kropps motstånd mot utsträckning,
sammantryckning, böjning eller vridning detsamma som
hans hållfasthet eller styrka. Vid en kropps rörelse
uppträda åtskilliga hinder, hvilka äfven benämnas
motstånd, t. ex. friktionen, men framförallt luftens
eller vattnets tryck mot den deruti i rörelse varande
kroppen. Öfver det motstånd, som luften och vattnet
utöfva mot olika formade kroppars rörelse, äro flere
undersökningar anställda. Några fullt allmänna lagar
har man dock ej i detta hänseende kunnat härleda,
utan de formler, som man uppställt för luftens
och vattnets motstånd, äro endast empiriska samt
gälla blott inom vissa gränser och under särskilda
omständigheter. Sålunda växer luftens motstånd nära
proportionelt med kroppens hastighet, då denna
är helt liten, samt nästan lika med qvadraten på
hastigheten, då denna är större. Blir hastigheten
mycket stor (t. ex. en gevärs- eller kanonkulas),
har den ännu större inflytande på motståndet. Detta
växer för öfrigt med luftens täthet och med arean af
kroppens projektion på ett mot rörelsens riktning
vinkelrätt plan. – Vattnets motstånd mot en deruti
nedsänkt kropps rörelse kan antagas vara tämligen
nära proportionelt med hastighetens qvadrat och
med arean af projektionen på ett mot rörelsens
riktning vinkelrätt plan. Motståndet, som utöfvas
af vattnet mot ett fartygs rörelse, är mycket svårt
att med noggranhet beräkna, emedan det beror icke
blott af den kraft, som erfordras för vattnets
undanskjutande samt för öfvervinnande af friktionen
mellan fartygssidan och vattnet, utan jämväl på
dettas uppstigning vid fören och nedsänkning vid
aktern af fartyget. Det är uppenbart, att fartygets
form härvid måste utöfva ett väsentligt inflytande.
G. R. D.
Motståndsenhet, fys., är i det absoluta systemet
motståndet mot den elektriska strömmen i en ledare,
i hvilken elektricitetsenheten, då den deri framgår
med hastighetsenheten, alstrar den värmemängd,
som motsvarar arbetsenheten. Se Ledningsmotstånd.
Motståndsetalon l. motståndslikare, fys., är
en metalltråd, hvars ledningsmotstånd är lika
med motståndsenheten (se Ledningsmotstånd). En
metalltråd, hvars motstånd är lika med en ohm,
är en ohm-etalon; en metalltråd, hvars motstånd
är lika med en siemensenhet, är en siemensetalon
o. s. v. Etalontråden förfärdigas antingen af
nysilfver eller af en legering af silfver och platina
i förhållandet 2 : 1. Båda dessa legeringars motstånd
är mycket konstant, i synnerhet den sistnämndas,
hvars specifika ledningsmotstånd ej undergår någon
permanent förändring, icke ens genom glödning,
samt mellan 0° och 100° C. ökas med endast 3/10000
för hvarje grad. Dessutom är denna legering mycket
tänjbar, oxiderar sig icke i luften och amalgamerar
sig icke lätt. – Etalontråden, som isoleras genom
ett dubbelt omhölje af hvitt silke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
