Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
M. ett lycée, ett landtbruksinstitut, en högre
flickskola, normalskola, högre friskolor för
handelsvetenskaper och industri, målare- och
bildhuggarekonst, arkitektur och musik, flere
museer samt åtskilliga föreningar för vetenskap och
konst. Förnämsta industrigrenarna äro tillverkning af
stearin- och vaxljus, såpa, kemikalier, bränvin och
likörer. Hufvudföremål för handeln äro stadens egna
fabrikat, spanska produkter, sydfrukter och vin. Ån
Lez har fördjupats, så att staden har segelbar
förbindelse med Canal du Midi och Medelhafvet. –
M. skall hafva uppstått efter Maguelones förstöring
genom Karl Martel (J37), men uppblomstrade först
i början af 12:te årh., då dess medicinska skola
började blifva ryktbar. 1162–1258 höllos der fem
koncilier. Under Henrik III (1574–89) blef M. en af
hugenotfcernas vigtigaste platser och utgjorde ett
slags sjelfständig republik, tills det 1622 intogs
efter en lång belägring af Ludvig XIII, som uppförde
ett citadell för att beherska staden. I M. afled
d. 12 Dec. 1803 svenske prinsen Fredrik Adolf.
Montpensier [mångpangsie], fransk ätt, en gren
af huset Bourbon, som härstammar från Ludvig I af
Bourbon, grefve af M. (d. 1486), och har sitt namn
efter nuv. byn M., hufvudort i det forna grefskapet
M. (dep. Puy-de Dôme). 1608 kom grefskapet M. genom
gifte till huset Orléans. Titeln hertig af M. bäres
f. n. af konung Ludvig Filips yngste son, Antoine
(se M. 4).
1. Catherine-Marie de Lorraine, hertiginna af M.,
f. 1552, d. 1596, var dotter af François de Lorraine,
hertig af Guise, och förmäldes 1570 med Louis II de
Bourbon, hertig af M. Vid brytningen emellan hennes
broder Henrik och konung Henrik III 1587 spelade hon
en vigtig rol. Bl. a. lyckades hon förmå hufvudstadens
innevånare till uppror, hvarigenom konungen nödgades
lemna Paris. Sedan Henrik III låtit mörda hennes båda
äldre bröder (1588), dref hon sin tredje, hertigen
af Mayenne, till ett energiskt uppträdande och hade
troligen sin hand med i mordet på Henrik III. I den
följande striden emellan Henrik IV och hertigen af
Mayenne spelade hon en bullersam rol, men förlikte
sig omsider med Henrik IV. – 2. Anne Marie Louise
d’Orléans, hertiginna af M., känd under namnet
Mademoiselle, f. i Paris 1627, var dotter af Gaston af
Orléans, Ludvig XIII:s broder, och Maria af Bourbon,
arftagerska till huset Montpensier. Såsom den rikaste
arftagerska i Europa var hon ett eftersökt parti,
men ingen af de många ifrågasatta förbindelserna gick
i verkställighet. Det tillärnade äktenskapet med
Ludvig XIV omöjliggjordes derigenom att hon deltog
i frond-upproret mot det kungl. partiet. Hon vann
staden Orléans för sitt parti och räddade den af den
kunglige generalen Turenne d. 2 Juli 1652 i förstaden
S:t Antoine hårdt ansatte Condé derigenom att hon
lät för honom öppna portarna till Paris och rikta
Bastiljens kanoner mot de kungliga trupperna. Sedan
fronden s. å. besegrats, måste hon ända till 1657
hålla sig aflägsnad från hofvet. Intagen af lidelse för en gardeskapten,
grefve du Lauzun (se d. o.), ville hertiginnan 1670
äkta honom, men hofvet satte sig deremot. 1681 köpte
hon hans befrielse ur en tioårig fångenskap genom
att till Ludvig XIV:s son, hertigen af Maine, afstå
grefskapet Eu, hertigdömet Aumale och furstendömet
Dombes. Ett hemligt äktenskap tyckes hafva blifvit
slutet emellan Lauzun och M., men oenighet skilde dem
snart från hvarandra. M. dog d. 5 April 1693. Hennes
Mémoires trycktes 1735 och senast i en af Cheruel
korrigerad uppl. 1856–59. – 3. Antoine Philippe
d’Orléans, hertig af M., född d. 3 Juli 1775, yngre
broder till sedermera konung Ludvig Filip, utmärkte
sig under revolutionskrigen vid Valmy (1792), der han
tjenstgjorde såsom sin broders adjutant, och Jemappes
(s. å.) samt uti Italien, men hölls 1793–96 fängslad
af den republikanska regeringen till följd af broderns
affall. Derefter vistades han i Amerika till 1800,
då han bosatte sig i England (Twickenham), der han
afled 1807. – 4. Antoine Marie Philippe Louis,
hertig af M., född i Neuilly d. 31 Juli 1824,
konung Ludvig Filips yngste son, förmäldes d. 10
Okt. 1846 med infantinnan Maria Luisa Ferdinanda, en
syster till drottning Isabella II, bosatte sig 1848,
då hans fader störtades från tronen, i Sevilla och
blef 1859 infant af Spanien. Han stämplade flere
gånger mot sin svägerskas regering och blef derför
1868 landsförvist. Efter Isabella II:s afsättning
(s. å.) återvände M. till Spanien och uppträdde som
tronkandidat, men erhöll vid konungavalet d. 16
Nov. 1870 blott 25 röster. Efter prins Amadeos
tronbestigning (Jan. 1871) försonade M. sig med sin
svägerska och stämplade med framgång till fördel för
infanten Alfonso. Hans tredje dotter, Maria de las
Mercedes (d. 1878), var Alfons XII:s första gemål.
A. B. B.
Mont Perdu (mång perdy), näst Maladetta högsta toppen
i Pyrenéerna, ligger på spanskt område emellan Pic
du Midi d’Ossau i v. och Maladetta i ö. samt tillhör
gruppen »Las tres sorores» (de tre systrarna): Tour
de Marboré (3,253 m.), Cylindre de Marboré (3,327
m.) och M. (3,352 m.). Vester om gruppen förer passet
Rolandsbreschen (2,804 m.) öfver bergskedjan.
Montre [må’ngtör], Fr. (af montrer, visa),
glastäckt låda (skåp) för utställda varor eller
smärre, dyrbara museiföremål; benämning på öfverklädda
träställningar, afsedda att uppbära smakfullt ordnade
expositionsartiklar.
Montreal [mångrea’l; eng. uttal, måntrial], största
staden och vigtigaste handelsplatsen i Britiska
Nord-Amerika, ligger i prov. Quebec på en omkr. 50
km. lång och 11 km. bred ö vid föreningen af floderna
Ottawa och S:t Lawrence, 250 km. ofvanför Quebec
och omkr. 1,600 km. från Atlantiska hafvet, nedanför
Lachinefallen, som lemna en ofantlig vattenkraft åt
stadens industriella verk, men hindra oceanångare
att gå längre uppför S:t Lawrence. Den nedre
staden, utmed S:t Lawrence, tillhör företrädesvis
affärslifvet, hvaremot den öfre, på sluttningen
af Mont Royal (Eng. Mount Royal), efter hvilket
staden fått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
