Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkhushållning, den gren af ladugårdsnäringen, som afser att vinna mjölk af största möjliga myckenhet och godhet - Mjölkhämmande medel (antigalactica), med., medel, som hämma mjölkafsöndringen i brösten hos en förlöst qvinna - Mjölkjäst, kumys (se d. o.) - Mjölkkastning, ett oegentligt och fordom mycket missbrukadt ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betor. Se vidare Fodermedel, Mäsk). Vill man
åter öka mjölkmängden med bibehållande af
mjölkens näringsvärde, så kan detta ske endast
genom att öka den genom rikligare utfodring
med ägghviteämnen, hvarigenom både ostämne- och
fettmängden förstoras. Sålunda kan man modifiera
förhållandet emellan vatten och torrsubstans i
mjölken. Deremot lyckas det endast undantagsvis och i
ringa mån att genom ändring i födoämnenas blandning
förändra den inbördes relationen af mjölkens fasta
beståndsdelar. Om vissa fodermedel (palmfrö-,
jordnöt-, linfrö-, bomullsfrö-kakor, maltgrodd,
rågkli m. fl.) uppgifves det emellertid, att de förmå
ensidigt öka fetthalten. Djurens måttliga rörelse
ute i det fria främjar mjölkafsöndringen, men å andra
sidan kan en rationel utfodring svårligen genomföras
annat än i ladugården. Vanligen mjölkas korna morgon
och afton; och sker detta med 12 timmars mellantid,
skall icke någon synnerlig olikhet emellan morgon- och
aftonmjölken kunna påvisas. Men så snart mellantiderna
ej äro alldeles lika, uppträda äfven bestämda
olikheter emellan de erhållna mjölkprofven. Efter
längre dröjsmål med mjölkningen erhålles något mera
mjölk, men med mindre halt både af torrsubstans
i allmänhet och af fett. Det är fördelaktigt att
mjölka 3 gånger om dygnet, ty då erhålles fetare
och på samma gång ymnigare mjölk till följd af den
oftare upprepade retning, som jufret underkastas. Af
stor vigt är att utmjölka jufret fullständigt, till
sista droppen, särskildt emedan under mjölkningen
fetthalten stiger kontinuerligt och mjölkfettet icke
i större mängd lossnar från mjölkådrornas väggar,
förr än mjölkvätskan nedflutit. Liksom vid mjölkningen
den största renlighet är af nöden, måste äfven efteråt
mjölken noga aktas för dam, smuts och osund luft, som
kunna tillföra den mikrober. Oeftergifliga vilkor
för mejerihushållningen äro derför rena mjölkkärl
(hälst af bleck), ren, torr luft och ljus i alla rum,
der mjölk förvaras och behandlas, samt i allt den
fullständigaste renlighet. – Oskummad mjölks direkta
försäljning är den enklaste och mest inbringande
form af mjölkhushållning. Fördelaktigast drifves en
sådan affär genom inköp af ny burna kor och dessas
användande endast under 1/2 år efter kalfningen
(under hvilken tid de kunna antagas lemna 70–80
proc. af sin mjölk). För städernas befolkningar är
det högeligen maktpåliggande att från mejerier i sin
omedelbara närhet erhålla oförfalskad mjölk. Der,
hvarest mjölken icke kan dagligen säljas färsk,
måste den användas till smör- och ostberedning. Till
smör åtgår den ojämförligt största mängden grädde,
som framställes. Vid gräddens vinnande i stor skala
sträfvar man efter att dels erhålla så mycket
fett som möjligt ur mjölken, dels få grädden
att afskilja sig fort, så att surnandet så vidt
möjligt förekommes. Erfarenheten har visat, att
gräddsättningen i allmänhet går fortare vid högre
temperatur än vid lägre, så vida ej värmegraden
sjunker till några få grader öfver fryspunkten,
då grädden afsättes jämförelsevis hastigt. På grund
deraf måste såväl det s. k. holsteinska förfaringssättet
(mjölken slås direkt i flata kärl och får långsamt
afsvalna till 10° à 15°) som ock det holländska
(mjölken afkyles raskt till 15°, omfylles på flata
kärl och får stå vid 10° à 15°) anses underlägset
de i Sverige brukliga gussanderska, och swartziska
metoderna (benämnda efter uppfinnarna). Vid den
förra får mjölken stå i flata kärl vid 20° à 25°
temperatur, hvarvid den dock begripligtvis lätt
surnar; vid den svartziska åter, äfven kallad is-
l. isvatten-metoden, som nästan h. o. h. undanträngt
de förenämnda, uppsilas mjölken i djupa bleckkärl,
hvilka ställas i särskilda kar eller behållare med
städse iskyldt vatten, hvarigenom temperaturen
hastigt nedbringas till 3° à 4°. Fördelarna deraf
ära att gräddsättningen går dubbelt snabbare (på
18–24 timmar, medan eljest 36–48 åtgå) och att
mjölken ej surnar. På de senaste åren har en helt
annan metod uppstått, hvilken, då den tillåter att
vida fullständigare afskilja fettet, hastigt fått en
storartad användning, nämligen centrifugeringen. Bland
de apparater, som konstruerats enligt denna idé,
bör i främsta rummet nämnas svensken G. de
Lavals separator (se d. o.), medelst hvilken på 1
timme 300 l. mjölk, uppvärmd till 25° à 30°, kunna
afskummas så grundligt, att grädden innehåller 90–92
proc. af mjölkens ursprungliga fetthalt. Den skummade
mjölkens fetthalt nedgår dervid till 0,3 proc. (Till
jämförelse må anmärkas, att vanlig skummjölk
innehåller O,8 proc.). Denna, genom separatorn
framställda, ytterst fetthaltiga (»blåskuinmade»)
mjölk, som hopas i stora massor, är emellertid svår
att tillgodogöra. Man använder den till beredning
af skummjölksost (med eller utan tillsats af fett),
till kalf- och svingödning (med eller utan blandning
med fettrika fodermedel) o. s. v. Försök att medelst
särskilda apparater (de Lavals emulsor) i denna
skummjölk återinföra billigare fett (oleomargarin
m. fl. sorter) och derigenom höja dess värde
såsom födoämne kunna ej sägas hafva krönts med
framgång. Visserligen har man erhållit en produkt,
som till utseendet ej ens under mikroskopet kan
skiljas från vanlig oskummad mjölk, men lukt och smak
lemna deremot mycket öfrigt att önska. I förening
med rationel mjölkhushållning drifves numera nästan
alltid svingödning. Se vidare Mjölk, Ost och Smör.
Mjölkhämmande medel (antigalactica) med., medel,
som hämma mjölkafsöndringen i brösten hos
en förlöst qvinna, äro företrädesvis jod och
jodkalium samt, minst farliga, tryckförband
eller kalla omslag på brösten och lindriga
laxermedel. Jfr Galactagoga och Galaktorré.
F. B.
Mjölkjäst, kumys (se d. o.).
Mjölkkastning, ett oegentligt och fordom mycket
missbrukadt ord, som skulle betyda, att qvinnomjölken
genom sinnesrörelser, förkylningar, upphörd digifning
o. dyl. hastigt skulle upphöra att afsöndras och
i stället »kasta sig» på inre organ, förorsakande
inflammationer, yrsel, galenskap o. dyl. Detta får
dock ej tagas efter bokstafven; ty det är ej mjölken,
som sålunda går åt annat håll, utan på sin höjd den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
