Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mikroskopi, konsten att använda mikroskop (se d. o.) - Mikroskopisk. Se Makroskopisk och Mikroskop - Mikroskopisk anatomi. Se Histologi - Mikrosporer och makrosporer, bot., benämnas de båda slag af sporer, hvilka förekomma hos en del kryptogamer - Mikrostruktur, geol. Se Makrostruktur - Mikrozoosporer. Se Chlorozoosporaceæ - Mil, längdmått för större afstånd, vägmått - Mila, kolmila. Se Kolning - Miladinov, bröderna Demetrius och Konstantin, bulgariska folklorister och martyrer för sitt folks sak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mikroskopi, konsten att använda mikroskopet (se
d. o.).
Mikroskopisk. Se Makroskopisk och Mikroskop. –
Mikroskopisk anatomi. Se Histologi.
Mikrosporer (af Grek. mikros, liten) och makrosporer
(af Grek. makros, stor), bot., benämnas de båda
olika slag af sporer, hvilka förekomma hos en del
kryptogamer, såsom Rhizocarpeae (Salvinieae,
Marsileaceae), Selaginelleae och Isoëteae. De
egentliga ormbunkarna och Lycopodium hafva likasom
mossorna blott ett slags sporer. Mikrosporerna
bildas i större antal inom hvarje sporgömme
genom fyrdelning af många moderceller. De
frigöras genom sporgömmenas uppsprängning eller
ock förruttnelse. Det första utvecklingsstadiet
(1:sta generationen, proembryo, prothallium), som
uppstår vid groningen af en mikrospor, är mycket
mindre utveckladt än hos andra kärlkryptogamer. Hos
fanerogamer får mikrosporen namn af frömjölskorn
och mikrosporangierna af frömjölssäckar. Dessa
organ äro nämligen homologa. Makrosporer bildas
i särskilda makrosporangier (»storsporgömmen»),
hvilka till en början utvecklas på samma sätt som
mikrosporangierna, genom anläggandet af moderceller
och genom dessas fyrdelning. I många af dessa
fyrtalsceller utdanas alla cellerna såsom hos Isoëtes
till makrosporer, likaså hos Selaginella; men hos
Salvinia och Marsilea kommer vanligen blott en cell
i fyrtalsgruppen till utveckling, så att blott en
makrospor bildas. Makrosporangiet är homologt med
fanerogamernas äggkärna (nucellus). Denna har
samma ställning som sporgömmet i förhållande till
bladet, hvilket bär dessa organ. Då en makrospor
gror, uppkommer genom celldelning en förbrodd
(»1:sta generationen», proembryo, prothallium),
som bär honorgan (arkegonier), hvilka befruktas
genom den eller de hanorgan (antheridier,
»sädeskroppar»), som utvecklas från det genom
mikrosporens groende uppkomna hanliga prothalliet.
O. T. S.
Mikrostruktur (af Grek. mikros, liten), geol. Se
Makrostruktur.
Mikrozoosporer (af Grek. mikros, liten). Se
Chlorozoosporaceae.
Mil, längdmått för större afstånd, vägmått. Namnet
(liksom T. meile, Eng. mile, Fr. mille, Sp. milla,
Port. milha, It. miglio) härstammar från det latinska
ordet milia (plur. af mille, tusen). Romarna angåfvo
afstånd i milia passuum (d. v. s. efter tusental
steg), och en sådan fornromersk mil (senare kallad
milliarium, egentl. milsten) mätte 1,000 steg af
5 rom. fots längd och motsvarade således 1,478,7
m. Efter Roms fall begagnades det romerska milmåttet,
om ock med flere olikheter, af Vesterlandets folk,
men jämte detta kom redan i början af medeltiden ett
annat, större, i bruk, hvilket härledde sig från den
galliska milen, leuca l. leuga (1,500 passus), hvilken
ock gifvit upphof till de moderna namnformerna:
Fr. lieue, Sp. legua, Port. legoa, It. lega och
Eng. league. I stater, hvilka, såsom England,
Frankrike, Spanien och Portugal, begagnade båda
slagen milmått, räknades 3 mil på 1 lieue, legua
o. s. v. Dessutom funnos jämte de allmänna milmåtten
sådana för särskilda ändamål, såsom postmil,
polismil, sjömil o. s. v. I Frankrike mätte man
före metersystemets antagande väglängder i lieues,
af hvilka de allmännaste voro: lieue commune = 1/25
eqvatorsgrad = 4,452,26 m. = 3/5 geografisk mil,
lieue marine = 1/20 eqvatorsgrad = 5,565,33 m. =
3/4 geografisk mil, och lieue de poste = 2,000 toises
= 3,898 m. Derjämte hade man flere afvikande lieues
i provinserna. I Spanien var legua regular antigua
= 5,572,7 m., legua nueva l. legua real = 6,687,24
m. (16,645 leguas = 1 eqvatorsgrad) och legua maritima
l. legua legal = 5,565,33 m. (således = 1 lieue
marine). Den portugisiska milha var = 2,065,653
m.; 3 milhas utgjorde 1 legoa. Af äldre italienska
mil var den venezianska miglio = 1,738,675 m., den
lombardiska = 1,784,8 m., den piemontesiska = 2,466
m., den romerska = 1,487,9 m., den neapolitanska =
1,855,11 m. I alla dessa land användes nu kilometern,
liksom äfven i Nederländerna (der den kallas mijl),
Belgien, Schweiz och Grekland (kilometern kallas der
stadion). Den vanliga engelska milen (English mile,
London mile) är = 5,000 eng. f. = 1,523,986 m., den
lagliga britiska milen (statute mile, british mile)
= 5,280 eng. f. = 1,609,3295 m. (69,158 statute
miles = 1 eqvatorsgrad och 1 square mile = 2,59
qvkm.), sjömilen (sea mile, geographical mile),
alla civiliserade nationers längdmått till sjös =
1,855,11 m. = 1/60 eqvatorsgrad = 1/4 geografisk
mil. Tre miles af dessa olika slag räknas = 1
league. I Nord-Amerikas Förenta stater gäller den
engelska statute mile. I Tyskland räknade man till
1872 i allmänhet efter tyska l. geografiska mil (till
skilnad från den engelska geografiska l. sjömilen
äfven kallade tyska geografiska mil), af hvilka 15
gå på en eqvatorsgrad; en tysk mil utgjorde 7,420,44
m. (1 qv.-mil således = 55,0629 qvkm. och 1 qvkm. =
0,01816 qv.-mil). Den preussiska milen var = 24,000
preuss. f. = 7,532,48 m., och med denna öfverensstämde
den danska milen. Den österrikiska postmilen var
till 1876 (nu räknas liksom i Tyskland i kilometer) =
24,000 wiener fuss = 7,585,94 m. (14,65 österr. mil
således = 1 eqvatorsgrad). Den gamla svenska milen
är = 36,000 f. = 10,688,54 m.; nymilen deremot =
10 km. = 33,680,932 f. Den gamla norska milen var =
36,000 norska f. = 11,294,73 m. Vägmåttet i Ryssland
är verst, hvars längd, bestämd genom ukasen af d. 11
Okt. 1835, är = 3,500 ryska (engelska) fot = 1,066,79
m.; 104,3297 verst således = 1 eqvatorsgrad. Äfven i
Finland mätas afstånd i verst, men en finsk verst är =
1/10 svensk mil = 1,068,85 m. Se vidare Parasang,
Sabbatsresa, Sjömil, Stadion.
Mila, kolmila. Se Kolning.
Miladinov, bröderna Demetrius och Konstantin,
bulgariska folklorister och martyrer för sitt
folks sak, föddes i Struga i Macedonien. Den äldre
brodern, Demetrius, en af de ifrigaste agitatorerna
i Macedonien, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
