Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lista, socken i Södermanlands län - Lista y Aragon, Alberto - Lister, härad i Blekinge län - Lister, Sir Joseph - Listera R. Br., bot. - Listerby, socken i Blekinge län - Listerlandet, halfö i Lister og Mandals amt (Norge) - Lister og Mandals amt, Norges sydligaste amt - Listerska förbandet, den af engelske läkaren J. Lister (se d. o.) upptäckta antiseptiska sårbehandlingsmetoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1884). Annex till Gillberga, Strengnäs stift,
Vester-Rekarne kontrakt.
Lista y Aragon [i -gån], Alberto, spansk lärd,
publicist och skald, f. 1775, d. 1848, innehade
från mycket unga år lärarebeställningar i skilda
ämnen. Såsom franskvänlig måste han 1813 lemna
sitt fädernesland, återkom väl 1817, men nödgades
1823 å nyo vandra i landsflykt till följd af
sina oppositionella artiklar, bl. a. i "Gazeta de
Madrid", hvars redaktör han var. 1833 återvände
han till Spanien och verkade åter någon tid såsom
tidningsman, senare såsom lärare i Madrid, Cadiz och
Sevilla. L. var en framstående lyriker och sättes,
i synnerhet i formelt afseende, högt bland nyare
tidens spanska skalder. Särdeles berömdt är ett
hans ode öfver Frälsarens död. L:s Poesias utkommo
första gången 1822. Bland hans vetenskapliga arbeten,
hvilka behandla matematik, politisk historia och
literaturhistoria, märkes ett supplementband till
Marianas "Historia general de España".
Lister, härad i Blekinge län, ingår i Bräkne
och Listers härads fögderi (som fr. o. m. 1886
skall kallas Blekinge vestra fögderi) och utgör
Listers härads domsaga. Areal 65,995 har. 26,084
innev. (1884). Häradet omfattar socknarna Mörrum,
Elleholm, Jemshög, Kyrkhult, Gammalstorp, Ysane,
Mellby och länsdelen af Sölvesborgs landsförsamling.
Lister, Sir Joseph, engelsk kirurg, född d. 5 April
1827 i Upton, är son af J. J. Lister, som utmärkt sig
i den vetenskapliga verlden bl. a. genom att upptäcka
den princip, hvarpå det akromatiska mikroskopet
hvilar. L. gjorde sina studier vid University college
och tog den medicinska graden vid universitetet i
London 1852, men fortsatte sina studier i kirurgi
i Edinburgh under prof. Syme. 1855 öppnade han en
enskild kurs i kirurgi i Edinburgh, utnämndes 1860
till kirurgie professor vid universitetet i Glasgow
och kallades 1869 till professor i klinisk kirurgi vid
universitetet i Edinburgh, sedan han blifvit berömd
såsom den antiseptiska sårbehandlingens upptäckare,
hvarom hans första meddelande publicerades i
Londontidskriften "The lancet" 1867. År 1877 kallades
L. att öfvertaga den genom Fergussons död lediga
kirurgiska lärostolen vid King’s college i London, en
befattning, hvilken han ännu innehar. Han utnämndes
till "baronet of the United kingdom" 1883. L. är i
hvarje hänseende en mycket framstående kirurg, men
hans stordåd är den förnämsta upptäckt, som hittills
skett på hela kirurgiens område (den af eterns och
kloroformens söfvande egenskaper icke undantagen),
nämligen den antiseptiska sårbehandlingsmetoden,
eller det s. k. listerska förbandet (se d. o.).
Rsr.
Listera R. Br., bot., ett litet örtslägte hörande
till orkidéernas ("nosseväxternas") familj och
kl. Gynandria L. Slägtet, som i Europa eger blott 2
arter, hvilka förekomma äfven i Sverige, igenkännes
derpå att blomkalkens läpp icke har inskärningar å
sidorna, men i spetsen är djupt tvåflikig, helt smal,
nedhängande, utan sporre och längre än de öfriga fem
kalkbladen. Könpelaren är helt kort, men stödlikt
utdragen bakom den oskaftade knoppen. Det korta och
tjocka fruktämnet är icke vridet, men hvilar på ett
skaft, som är vridet och förlänges under fruktens
utbildning. Stjelken har blott 2 motsatta blad,
hvarför örten i folkspråket kallas tvåblad. Hos
L. ovata L., som har gröngulbruna blommor i långt ax i
den enkla stjelkens topp, äro bladen stora, vanligast
bredt ovala, men hos L. cordata L. hjertlika. Den
senare, som har bruna till rödbruna blommor, växer
i fuktiga skogars mossa. Den förra tillhör ängar
och lundar. O. T. S.
Listerby, socken i Blekinge län, Medelstads
härad. Areal 4,178 har. 2,574 innev. (1884). L. bildar
med Förkärla ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Lunds stift, Medelstads kontrakt.
Listerlandet, halfö i Lister og Mandals amt
(Norge), är genom List-eidet förbundet med
fastlandet samt omgifves af Listerfjorden,
Eidsfjorden, Farsundsfjorden, Helvigfjorden och
Framvaren. Areal 220 qvkm. Landet är lågt och flackt.
O. A. Ö.
Lister og Mandals amt, Norges sydligaste amt,
omgifves i n. och ö. af Nedenäs amt, i s. af
Nordsjön och i v. af Stavanger amt. Areal 6,273
qvkm. 77,059 innev. (1875). Inom amtet, som hör
till Norges mera lågt liggande trakter, finnas inga
betydande fjällpartier. Det genomskäres från n. till
s. af flere dalgångar, som vattnas af delvis icke
obetydliga elfvar, såsom Otteren och Mandalselven. De
vigtigaste fjordarna äro Topdalsfjorden, Grönfjorden
och Mandalsfjorden. Boskapsskötsel, åkerbruk,
sjöfart och fiske äro de förnämsta näringskällorna. I
judicielt hänseende är amtet indeladt i 2 fogderier
(Mandal och Lister), 4 sorenskriverier och 22
härad. I ecklesiastikt afseende är det deladt i 18
pastorat och hör till Kristiansands stift. Der
finnas 4 städer: Kristiansand (amtmannens
residens), Mandal, Farsund och Flekkefjord.
O. A. Ö.
Listerska förbandet, den af engelske läkaren
J. Lister (se d. o.) upptäckta antiseptiska
sårbehandlingsmetoden. Så länge kirurgi funnits till,
har man iakttagit, att varbildning, suppuration, i
sår – dessa må nu vara tillfälliga eller med afsigt
tillfogade (och med hvad slags vapen som hälst)
eller hafva uppstått efter kirurgiska operationer –
utgör en af de svåraste tillstötande omständigheter,
emedan den alltid förhindrar en omedelbar läkning
samt ofta åstadkommer feber hos patienterna,
"sårfeber", och ej sällan, genom blodförgiftning,
dödlig utgång. Man var förr så fullkomligt oförmögen
att förhindra denna varbildning, att man vande sig
att anse den såsom en fullt naturlig process, och man
tröstade sig, om varet endast såg någorlunda "friskt"
ut och icke luktade alltför afskyvärdt. Sårfebern
betraktades såsom en naturlig reaktion af organismen,
den förgörande blodförgiftningen såsom en olycka,
hvilken man lika litet kunde undvika som "kallbrand"
i såren, difteri, ros och andra infektioner. Allt
detta antogs bero på epidemiska inflytelser eller
"dålig konstitution" å sjukhusen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
