Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misstagit sig om sin kallelse, hvarför han tog afsked
från sin befattning samt begynte fortsätta sina
för en tid afbrutna studier vid universitetet. År
1870 tog han filos. kandidatexamen och 1871 juris
utriusque kandidatexamen samt utnämndes 1874
till justitierådman i Borgå, hvilken befattning
han fortfarande innehar. Samma år L. lemnade
sekreteraretjensten i forststyrelsen framträdde han
som lyrisk skald med ett häfte Dikter (1862) och som
öfversättare med Hebreiska melodier af lord Byron
(s. å.). Samtidig med den olycklige J. J. Wecksell,
tillhörde L. den närmaste generationen efter Runeberg,
af hvilken hans diktning hade förmånen att blifva
uppmärksammad och med välvilja omfattad. Ur förordet
till den i Stockholm 1875 utkomna 2:dra upplagan
af L:s "Dikter" framgår, att Runeberg ansåg L. som
en af de allra främste af Finlands yngre diktare,
hvars sant poetiska åskådning och vackra vers han
särskildt betonade. Också är L. en ansedd lyriker i
Finland, der flere af hans vackra sånger äro välkända
och populära. Bland sådana må nämnas Min är du,
En gammal tjenarinna, Den lilla visan, Mitt förakt,
Vår rätt och En man för mig. Det går en fosterländsk
och manlig ton genom hans dikter, och man igenkänner
i dem flere stämningar från den väckelserika tid,
då det sista motståndet mot återupplifvandet af
Finlands konstitutionella statsskick bröts. Det
var också vid denna tidpunkt L:s första dikthäfte
framträdde. En alsterrik författare är han dock
ej. Utom den andra upplagan af sina lyriska
dikter, som hufvudsakligen är tillökad blott med
öfversättningar, har han utgifvit endast tvänne
sorgspel: Konung Birger och hans bröder (1864)
och Maria af Skottland (1865). De tillhöra bägge
den historiska riktning, hvartill J. Börjesson gaf
uppslaget med sina Shakspeare-imiterande dramer, men
L. har föga begåfning åt det hållet. Hans sorgspel äro
mindre lyckade och redan tämligen bortglömda. Bland
hans lyriska dikter finnes äfven en liten dramatisk
enaktspjes, Tassos festdag. Några af L:s lyriska
dikter äro öfversatta till italienskan af Solone
Ambrosoli i Como och Tommaso Cannizzaro i Messina.
A. H.
1. Lindhagen, Daniel Georg, astronom, föddes i Askeby
församling, Östergötlands län, d. 27 Juli 1819,
blef student i Upsala 1837, var 1843–46 amanuens
vid observatorium derstädes och promoverades 1848
till filos. doktor. 1847 erhöll L. en provisorisk
anställning och år 1849 en ord. adjunktsbefattning vid
ryska centralobservatoriet Pulkova, hvilken befattning
han, samtidigt med att han, sedan 1850, innehade
docentur i astronomi vid Upsala universitet, behöll
till 1855, då han af svenska vetenskapsakademien
utnämndes till biträdande astronom vid hennes
observatorium i Stockholm. 1859 kallades han till
ledamot af nämnda akademi och blef 1866 hennes
ständige sekreterare. L. är derjämte ledamot af
Vetenskapssocieteten i Upsala (1859), Fysiografiska
sällskapet i Lund (1869) m. fl. lärda samfund. Sedan
1863 har han varit af
Vetenskapsakademien utsedd till ledamot af Direktionen öfver
Stockholms stads undervisningsverk. 1866–76 var han af
K. M:t förordnad ledamot af direktionen för Seminariet
för bildande af lärarinnor i Stockholm samt 1879–84
af Justeringsstyrelsen. L. är inspektor för Högre
realläroverket i Stockholm och har professors titel.
På uppdrag af vetenskapsakademien i Petersburg besökte
L. 1849 Kristiania för att träffa öfverenskommelse
om fullbordande af de i sammanhang med den
stora skandinavisk-ryska gradmätningen stående
gradmätningsoperationerna i Finmarken samt utförde
1850 för detta ändamål, enligt uppdrag af norska
regeringen, dels astronomiska bestämningar af polhöjd
och azimut i närheten af Hammerfest, dels, gemensamt
med norske dåv. premierlöjtnanten F. L. Klouman,
geodetiska arbeten i närheten af Alten. 1851 utförde
han på uppdrag af vetenskapsakademien i Petersburg,
för afslutande af de ryska gradmätningsoperationerna i
norden, dels astronomiska bestämningar af polhöjd och
azimut i Tornio, dels en trigonometrisk förbindning
af det ryska triangelnätet med det svenska, dels
gemensamt med svenska geodeter en basmätning i trakten
af Öfver-Tornio. 1860 gjorde han en resa till norra
Spanien för iakttagande af den totala solförmörkelsen
d. 18 Juli s. å. (Berättelse om denna resa finnes
införd i Vet. akad:s "Öfversigt", 1860.) Med biträde
af flere svenska geometrer utförde han åren 1863,
64, 67 och 69 geodetiska och astronomiska arbeten
inom landet för Sveriges deltagande i den europeiska
gradmätningen samt verkställde 1865 gemensamt
med professorerna Fearnley och Schjellerup
longitudsbestämningar emellan de astronomiska
observatorierna i Stockholm, Köpenhamn och Kristiania.
L. har författat dels smärre uppsatser i tidskrifter
och almanacken, dels åtskilliga större arbeten. Bland
dessa må nämnas de i Petersburgs vetenskapsakademis
publikationer intagna: Über die genauigkeit der
sternörter in Lalande’s catalog ("Bulletin", 1848);
De numero constante aberrationis et parallaxi annua
stellae polaris, ex ascensionibus rectis hujus
stellae, quae in specula pulcovensi annis 1842–44
observatae sunt, deductis ("Mémoires". t. V);
Bericht an den Herrn Director der Hauptsternwarte
öfver hans ofvannämnda vetenskapliga expeditioner
till norska Finmarken ("Bulletin", 1851) och Lappland
("Bulletin", 1852), bägge i fransk öfvers. införda
i W. Struves "Arc du méridien entré le Danube et
la Mer glaciale"; Über den geodätischen theil der
norwegischen gradmessungsoperationen (i Struves
"Arc du méridien etc."), vidare hans uppsats i "The
astronomical journal", vol. IV, Comparisonstars
of Bielas comet, observed at Pulkowa with the Repsold
meridian-circle, hvilken stjernförteckning är grundad
på observationer af G. Sabler och L. samt beräknad och
sammanställd af den senare, samt följande i svenska
Vet. akad:s publikationer förekommande skrifter: Om
terrestra refraktionens theori ("Handlingar", 1857),
Comparationer mellan Struve’s dubbeltoise och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
