Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Limfärger ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rön finnas för att afgöra tidpunkten, då rötningen
skett lagom, en sak af stor vigt. Efter rötningen
torkas linstjelkarna (t. ex. i badstuga, men ej
i ugn) och utbredas till blekning på en slagen
äng. Genom bråkningen fullföljes på rent mekanisk
väg bastets afskiljande. En metod är bultning med
"bråkhammaren" eller i stampqvarn. Oftare nyttjas
hand-linbråkan, en smal låda, på längden bildad
af tre parallelt löpande hvassa skenor, i hvilkas
mellanrum lockets två skarpa väggar passa in. Det
senare är intappadt vid ena kortänden, så att det
kan upp- och nedfällas. När detta tätt upprepas,
knäckas de tvärs öfver lådan lagda linstjelkarna
och deras vedartade delar sönderbrytas. Faran att
skada bastets sammanhang är mindre vid användandet
af linbråkningsmaskiner, å hvilka linet går emellan
refflade trä- och gjutjernsvalsar. De trädelar
l. "skäfvor", som ej fallit af vid bråkningen,
bortskaffas genom skäktningen, i det att skäfvorna
afstrykas med skäktknifven (af trä) eller "svingeln"
(på skäktstol) eller skäktmaskiner. Sedan tågorna
sålunda renats, gäller det att afskilja de
alltför korta tågorna (s. k. blår) samt sönderdela
de längre, hvilka ännu hänga ihop bandformigt, och
lägga dem parallella bredvid hvarandra. Detta sker
genom häcklingen. Häcklan består af långa jern-
l. ståltaggar, fästa vertikalt i rader på ett
brädstycke sålunda att hvarje tagg täcker en lucka
i föregående och efterföljande raden. Man drager med
handen linet genom dessa taggar, först å grofhäcklan,
derefter å finhäcklor med tätare sittande, finare
nålar. Äfven häcklingsmaskiner äro i bruk. Såsom
resultat af häcklingen fås i medeltal 30 proc. rent
lin, 50 proc. blår och 20 proc. affall. Blår spinnas
endast till mindre höga nummer; det gröfsta blångarnet
kallas blaggarn. Godt häckladt lin bör hafva en
längd af 60–70 cm. Jfr Beklädnadsväxter, sp. 149,
Hampa och Linneindustri.
Lincei [lintjäi], Accademia dei. Se Akademi, sp. 310.
Lincoln [li’ngkön]. 1. Grefskap i östra England,
vid Nordsjön, emellan flodmynningarna Humber och
Wash. Areal 7,154 qvkm. 469,994 innev. (1881). Kusten
är ett flackt marskland, som i södra delen af
grefskapet öfvergår till de vidsträckta, af en
mängd kanaler genomskurna s. k. fens. För öfrigt
är L. i allmänhet ett slättland, afbrutet endast af
tvänne låga kedjor af kalkhöjder, som löpa i n. och
s. genom grefskapet och äro kända under namnen Cliff
och Wolds. Några trakter af L. ligga t. o. m. lägre
än hafsytan. Hufvudfloder äro Trent (till Humber)
samt Witham och Welland (till Wash). Landet är
ytterst fruktbart och lämpar sig synnerligen väl för
boskapsskötsel, som ock nått en hög utveckling. Intet
annat grefskap har vackrare raser af oxar, hästar och
får än L. Köpare från London, Frankrike, Tyskland
och Ryssland besöka hästmarknaderna i Lincoln och
Horncastle för att erhålla utmärkta jagt- och
vagnshästar. Af arealen voro 1881 57,6 proc. åker
och 24,9 proc. ängar och betesmarker. Industrien är i
allmänhet obetydlig; af vigt är endast tillverkningen
af ång- och landtbruksmaskiner. Grefskapet är sedan äldsta tider indeladt
i tre distrikt l. "parts:" Lindsey, Kesteven och
Holland. Hvar och en af dessa delar hade före den
normandiska eröfringen sin egen grefve (gerefa)
och har ännu i dag behållit samma judiciella och
administrativa organisation som ett county, med
särskilda "quarter sessions", ehuru de gemensamt
hafva lord-lieutenant och sheriff samt "court
of assize" i staden Lincoln. Denna indelning
sammanfaller ej med indelningen i Mid, North och
South Lincolnshire för parlamentsvalen. – Det område,
som nu bildar grefskapet L., eröfrades af romarna
omkr. 70 e. Kr. och bildade en del af prov. Flavia
Caesariensis. Senare synes Lindsey, som sannolikt
omfattade hela eller nästan hela nuv. grefskapet,
hafva varit en af konungariket Mercia beroende
stat. 870 landstego danskarna vid Humberstone nära
Grimsby och härjade Lindsey, och omkr. 877 öfvergick
L. för en längre tid i deras händer, såsom en del af
Danelagen. En mängd ortnamn på -by äro bl. a. minnen
från denna tid. – 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, på
en höjd vid floden Witham. 37,312 innev. (1881). L. är
en af de äldsta städer i England och innehåller en
mängd intressanta prof af äldre arkitektur. Förnämsta
byggnaden är katedralen (påbörjad 1086), den äldsta
rent gotiska byggnad i Europa, med ett praktfullt
rosfönster i tvärskeppets fasad. Af de 52 kyrkor
staden egde före reformationen finnas 14 qvar,
hvarjämte finnas 14 gudstjenstlokaler tillhörande
dissenters. Staden är säte för en biskop. Åtskilliga
jerngjuterier och maskinverkstäder äfvensom flere
stora qvarnar äro i verksamhet, och handeln med mjöl
är ganska liflig. – L. fanns redan före romarnas tid
och kallades af dem Lindum Colonia. Bland qvarstående
minnen från den äldre tiden må nämnas den romerska
porten (Newport), genom hvilken den väl bibehållna
romerska vägen, Ermine street, går snörrätt norr ut
till Humber, samt slottet, bygdt af Vilhelm Eröfraren
1086. Vid L. blef Stefan af Blois 1141 besegrad
och tillfångatagen af Matildas parti under Robert
af Gloucester. – 3. Hufvudstad i nordamerikanska
staten Nebraska, ligger på en bördig präri
omkr. 80 km. v. om Missouri, vid föreningen af flere
jernvägslinier, är säte för statens universitet samt
har landtbruksläroverk, fängelse och hospital. 1880
hade staden, ehuru då endast 13 år gammal, redan
13,083 innev. – 4. Stad i nordamerikanska staten
Illinois, nära Salt creek och vid föreningen af
tre jernvägslinier. 5,639 innev. (1880). Säte för
Lincoln university och statens asyl för sinnesslöa
barn. Staden uppkallades 1853 efter Abr. Lincoln.
Lincoln [li´ngkön], Abraham, president i Nord-Amerikas
Förenta stater, föddes d. 12 Febr. 1809 i grefskapet
Hardin i staten Kentucky. Hans fader var en
fattig nybyggare, som 1817 utvandrade till staten
Indiana. Der tillbragte L. sin ungdom i torftiga
förhållanden. Han åtnjöt endast ringa skolundervisning
och måste redan från tidigaste ungdomen sjelf
förvärfva sitt uppehälle såsom jordbruksarbetare,
båtkarl (på Mississippi-floden) eller bodbetjent. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
