Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lilliehöök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträdde 1850 såsom bolagsman i J. C. Frenckell
& sons bokhandelsrörelse i Åbo och inköpte
Kr. L. Hjelts boktryckeri derstädes äfvensom
tidningen "Åbo underrättelser". 1856 öfvertog han
ensam bokhandeln. Med dessa affärer förenade han en
bokförlagsverksamhet, som för Finlands då varande
förhållanden var storartad. Han utgaf omkr. 500
arbeten på svenska och finska språken, bland dem en
mängd läroböcker, så att nästan alla skolböcker,
som i Finland begagnades under åren 1857–72, voro
utgifna på hans förlag. Med bokhandeln förband han
ett betydande lånbibliotek. Äfven må nämnas, att han
1846 utgaf första häftet af en Bibliographia fennica
hodierna, hvilket 1848 åtföljdes af ett andra och 1858
af ett tredje häfte. Senare blef hans affärsställning
rubbad, och han måste 1862 afträda sitt bo åt sina
fordringsegare. Under en kort tid spelade L. en rol
äfven som tidningsman. Han öfvertog nämligen 1859
redaktionen af "Åbo underrättelser". Meningarna om
honom såsom tidningsredaktör voro delade, men nekas
kan icke, att han ådagalade stor lifaktighet. Ett
oförsigtigt yttrande om Rysslands polska politik
föranledde ett press-åtal, till följd hvaraf han någon
tid 1865 hölls fången på Åbo slott. 1866 öfvergick
tidningens redaktion i andra händer. L. dog d. 17
Febr. 1878. M. G. S.
1. Lilljebjörn, Knut Knutsson, musiker,
författare, född på Odenstad i Gillberga socken af
Värmlands län d. 4 April 1765, blef 1785 officer,
men tog redan 1788 afsked för att egna sig åt
skötseln af sina fäderneärfda landtegendomar.
På gamla dagar flyttade han till Karlstad, der
han afled d. 19 Maj 1838. L. var sedan 1812
medlem af Götiska förbundet under namnet
Erwinder Skaldaspiller. Han var känd som
skicklig musiker och i synnerhet som virtuos
på violoncell, hvilket instrument han enligt
sin måg E. G. Geijers yttrande behandlade
"såsom ingen i Sverige". Att han äfven egnat sig
åt literära arbeten blef ej, åtminstone för större
kretsar, bekant förrän långt efter hans död, då
hans son Henrik L. 1862 utgaf hans utmärkta skildring
Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk
i min födelseort.
2. Lilljebjörn, Henrik, författare, den föregåendes
son, född på Odenstad i Gillberga socken af
Värmlands län d. 21 Juli 1797, ingick som fänrik
vid Värmlands fältjägareregemente 1814, sedan han
s. å. som volontär vid artilleriet tjenstgjort under
Fredrikshalds bombardement. Vid nämnda regemente
blef han 1825 löjtnant, 1832 kapten och 1850,
då han tagit afsked ur krigstjensten, förordnad
till regementskommissarie, hvilken befattning han
innehade till 1861. Sina senare år tillbragte
L. hufvudsakligen i Upsala, sysselsatt med
utgifvandet af sina ungdomsminnen. De lifliga,
men i en lika flärdlös som ledig ton hållna
skildringarna i hans Hågkomster från ungdomen
(1865), Fortsättning på Hågkomster från ungdomen
(1867), Ett och annat (1873) och Spridda minnen från
forna dagar (1874) hafva tillvunnit honom en
stor och tacksam läsarekrets. L. dog i Upsala
d. 22 Aug. 1875.
Lilljeborg, Vilhelm, universitetslärare, zoolog,
född i Helsingborg d. 6 Okt. 1816, blef 1834 student i
Lund, 1840 filos. kandidat och 1841 filos. doktor samt
aflade 1843 teoretisk teol. examen. 1844 förordnades
han till docent i zoologi vid Lunds universitet samt
befordrades 1845 till e. o. och 1853 till ordinarie
adjunkt. 1854 utnämndes L. till professor i zoologi
vid Upsala universitet, från hvilken befattning
han 1882, efter uppnådd pensionsålder, erhöll
afsked. Vid sistnämnda universitets jubelfest 1877
blef L. hedersdoktor i medicinska fakulteten. Han
är ledamot af Fysiografiska sällskapet i Lund
(1850), Vetenskapssocieteten i Upsala (1858)
och Vetenskapsakademien (1861) samt flere
utländska naturvetenskapliga samfund. Under flere
resor i vetenskapligt ändamål har L. besökt olika
delar af den skandinaviska halfön äfvensom norra
Ryssland. Han har nitiskt verkat för den zoologiska
institutionens i Upsala förkofran samt genom
värdefulla afhandlingar i Vetenskapsakademiens
och Vetenskapssocietetens i Upsala publikationer
främjat kännedomen om nordens djurverld och frågan om
foglarnas klassifikation. Af L:s monumentala arbete
Sveriges och Norges ryggradsdjur hafva hittills (1885)
utkommit Däggdjuren (2 bd, 1874) samt 1:sta bandet
af Fiskarne (3 h., 1881–84).
1. Lilljedahl, Johan, målare, f. i Elfsborgs
län 1756, arbetade till 1776 hos en fabrikör
Åvall i Borås, då han förklarades för gesäll i
målareämbetet. Han kom sedan till Stockholm, der
han arbetade hos hofmålaren Bolander. 1785
fick han burskap som mästare i Göteborg. Han blef
sedermera bisittare i ämbetet derstädes och fortfor
med stor framgång att verka till sin död,
1811. L. berömmes för sin utmärkta skicklighet
i dekorationsmålning, i synnerhet af blommor
(han älskade så blommor, att han genomgick en
särskild kurs i botanik). Men derjämte utförde han
flere altartaflor för landsbygden. Sina sista år
egnade han åt landthushållning och kemiska försök.
-rn.
2. Lilljedahl, Jakob, historiemålare, den föregåendes
son, f. i Göteborg 1788, blef gesäll i målareämbetet
1808 och förestod från faderns död (1811) sin moders
verkstad, men idkade dessutom konstnärligt måleri,
hvarom flere hans i Boyes "Magazin" meddelade
kompositioner (altartaflor, transparanger m. m.)
bära vittne. Under ett par år var han elev
af konstakademien och undervisades af Westin.
1835 flyttade han till Stockholm och fortsatte någon
tid sitt yrke. L. var äfven känd som utmärkt
bassångare. Han afled i Stockholm 1861. -rn.
Lilljehorn. Se Lilliehorn 2.
Lilljehöök. Se Lilliehöök.
Lillkyrka. 1. Socken i Upsala län, Trögds
härad. Areal 1,491 har. 369 innev. (1884). L. bildar
med Boglösa ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Upsala stift, Trögds kontrakt. – 2. Socken i Örebro
län, Glanshammars härad. Areal 5,945 har. 1,413
innev. (1884). L. bildar med Ödeby ett till egaren
af Ekebergs säteri patronelt pastorat af 3:dje kl.,
Strengnäs stift, Glanshammars kontrakt. – 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
