Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liebigs cyankalium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wagram s. å, under af tapperhet samt afslöt
stilleståndet i Znaim och freden i Wien. Hans sonson
Johan II Maria Frans Placidus, f. 1840, är sedan
1858 regerande furste af L. och derjämte, på grund af
sina vidsträckta besittningar inom Österrike, ärftlig
medlem af Österrikiska riksrådet. Hans kusiner Alfred
(f. 1842) och Aloys (f. 1846) hafva i riksrådets
deputeradekammare spelat en rol, den förre såsom
ledare, sedan 1881, af det nya centerpartiet, den
senare såsom en af ultramontanernas mera framstående
talare.
Lied [lid], T., musikt., "Visa", musik till en lyrisk
dikt, antingen i form af strophenlied, med samma
melodi till hvarje strof, eller ock genomkomponerad,
med ny musik till olika strofer. Liedform, visform,
är äfven för instrumentalkompositioner benämning
på den vanliga formen med två tema, enligt schemat
I–II–I. – Lied ohne worte är alltsedan Mendelssohn
ett namn på korta melodiska instrumentalstycken.
A. L.
Liedbeck [lid-], Lars, matematiker, född i Jönköping
1707, blef student i Lund 1727 och i Upsala 1730 samt
ingick efter slutade studier 1733 såsom auskultant i
Bergskollegium. Derifrån förflyttades han 1736 till
Amiralitetskollegium i Karlskrona, blef löjtnant
vid flottan och lärare vid skeppsgosseskolan
derstädes 1740, deltog i åtskilliga sjöexpeditioner
och utnämndes 1744 till professor i matematik vid
Lunds universitet. Död d. 5 Aug. 1762. – L. utgaf
ett betydligt antal disputationer i kronologi,
astronomi och matematik, alla dock behandlande
tämligen elementära ämnen, samt ett par läroböcker:
En kort och tydelig beskrifning om himmel- och
jordglobens rätta bruk, nytta, och egenskaper (1734;
ny uppl. 1753) och En kort och nyttig arithmetica
(1737). Ett utdrag ur den sistnämnda boken utgafs
1738 under titeln Kort inledning till den algemena
räknekonsten (nya uppl. 1757, 1762, 1769). L. var
äfven en flitig almanack-författare. Under åren
1746–48 utgaf han åtminstone 13 almanacker, ställda
till olika horisonter och tryckta på olika ställen.
G. E.
Liedbeck [lid-], Per Jakob, läkare och homöopat,
född i Trosa d. 16 Juni 1802, död i Stockholm d. 5
Okt. 1876, blef student i Upsala 1821, med. licentiat
1828 och med. doktor 1835 samt tjenstgjorde som
anatomie prosektor i Upsala 1831–46. Derefter
praktiserade han till sin död såsom homöopatisk
läkare i Stockholm. Han undervisade derjämte
i anatomi vid Gymnastiska centralinstitutet i
Stockholm åren 1846–51. Bland hans många skrifter
må nämnas: Om bränvinets inflytande på menniskan
(1831), Gifves det läkemedel emot lungsot? (1841),
Kort framställning af homöopathiens närvarande
ställning i främmande länder (1846; ny uppl. 1854),
Om folkmedicin (1858), Om nutidens läkarepartier
och deras grundskilnader (1862). – L. var gift (sedan
1833) med Henrika Sofia Karolina (kallad Jetta)
Ling (f. i Lund 1810), en dotter till skalden och
gymnasten P. H. Ling i dennes första gifte. Hon har
under signaturen J. L. utgifvit Dikter (1849), Bardens
dotter (1855) samt en lefnadsteckning öfver sin fader
(1852). F. B.
Liedertafel [lid-], tyskt namn på
manssångförening. Den första egentliga liedertafel
bildades 1809 genom Zelter i Berlin af medlemmar ur
sångakademien och följdes sedan af dylika i Leipzig,
Frankfurt etc. Dessa tyska föreningar hade äfven
en politisk betydelse såsom härdar för patriotisk
entusiasm under denna Tysklands förnedringstid
och skilde sig derigenom från de engelska,
redan i förra århundradet stiftade sångklubbarna
(catchclub, gleeclub m. fl.). Medlemmarna kallas
liederbrüder, ordföranden liedervater, dirigenten
liedermeister o. s. v. De i sista instans i
"Deutscher sängerbund" (50,000 sångare) förenade
sångareförbunden hafva namn mest efter provinser,
mera sällan efter städer eller enskilda personer.
A. L.
Liége [liesj], T. Lüttich, Vall. Lîge.
1. (Nederl. Luikerland) Provins i Belgien,
vid östra gränsen. Areal 2,894 qvkm. 683,769
innev. (1882), mest valloner. Landet uppfylles i
s. och ö. af utlöpare från Ardennerna, som bilda en
skogrik, men föga fruktbar platå, samt genomflytes
af Maas och dennes biflod Ourthe. Södra delen af
prov. är utomordentligt rik på stenkol samt jern-,
bly- och zinkmalmer och bildar ett af de förnämsta
industridistrikten i Belgien. Prov. indelas i
4 arrondissement. – Det fordom till westfaliska
kretsen hörande biskopsstiftet L., hvars biskopar
voro tyska riksfurstar och förde titeln hertigar af
Bouillon, hörde till ärkestiftet Köln. Biskoparna
residerade först i Tongern, sedan i Maastricht och
från 720 i Liége, ehuru det dröjde mer än 2 årh.,
innan de antogo titeln "biskop af L.". 1794 besattes
stiftet af fransmännen och afträddes formligen till
dem i Lunéville-freden (1801). Genom Wienkongressens
beslut och ett särskildt fördrag af d. 23 Mars
1815 öfverlemnades det såsom ett sjelfständigt
furstendöme till konungen af Nederländerna och bildade
sedan, ehuru med förändrade gränser, en provins i
konungariket Nederländerna, hvilken efter revolutionen
1830 förenades med Belgien. – 2. (Nederl. Luik)
Hufvudstad i nämnda provins, på ömse sidor om Maas,
som der upptager Ourthe. På venstra flodstranden
ligger den äldre staden med citadellet och de mera
vigtiga historiska byggnaderna, på den högra den
nedre och modernare stadsdelen, beherskad af Fort
Chartreuse. Omkring den egentliga staden ligger
en krans af förstäder. Öfver Maas leda 5 broar, af
hvilka Pont des Arches (ursprungligen från 8:de årh.,
ombyggd 1860–63) spelat en framstående rol i stadens
historia. Place S:t Lambert är stadens historiska
medelpunkt. Der står ännu det palats – bygdt i
renaissancestil 1508–33 –, hvilket före revolutionen
var furstbiskoparnas residens. Utom klosterkyrkan
S:t Paulus (sedan 1802 med rang af katedralkyrka)
eger staden flere andra medeltidskyrkor. Det 1817 af
nederländska regeringen grundade statsuniversitetet
(utan teologisk fakultet) räknar omkr. 40 professorer
och 800 studenter. Med detsamma äro förenade ett
bibliotek (omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
