Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lichtenau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Metternich, Geschichte des hauses Habsburg (1836–44,
ofullb.; i 8 bd omfattande tiden 1218–1493). –
2. Felix Maria Vincenz Andreas L., furst L.,
den föregåendes son, f. 1814, tjenade 1834–38 i
preussiska armén och derefter i två år hos spanske
pretendenten Don Carlos, hvilken utsåg honom till sin
generaladjutant. 1848 valdes han till representant
för Ratibor i tyska nationalförsamlingen samt gjorde
sig der känd såsom en af högerns mest talangfulla
och framskjutna talare. Under de oroligheter,
som d. 18 Sept. s. å. utbröto i Frankfurt till
följd af församlingens godkännande af den i Malmö
ingångna vapenhvilan mellan Danmark och Tyskland,
blef L. jämte generalmajor v. Auerswald öfverfallen
af pöbeln, hvarvid han så illa handterades, att han
följande dag afled (d. 19 Sept. 1848).
Lichtenau, Wilhelmine von, grefvinna, preussiske
konungen Fredrik Vilhelm II:s älskarinna, f. 1752,
d. 1820, var dotter till en musiker Enke. Redan vid 13
års ålder väckte hon genom sin skönhet och intelligens
ett sådant intresse hos dåv. prins Fredrik Vilhelm,
att han åtog sig hennes uppfostran och 1770 formligt
förlofvade sig med henne. Det intima förhållandet
mellan dem afbröts för en tid, sedan prinsen (1780)
blifvit indragen i det mystiska ordensväsendet
och hon 1782 till skenet gifts med kammartjenaren
Ritz. Hon åtnjöt många prof på konungens frikostighet;
bl. a. fick hon godset Lichtenau, efter hvilket
hon sedan 1794 bar titeln grefvinna von L. Sitt
stora inflytande, äfven i statssaker, synes hon
på intet sätt hafva missbrukat. Samma dag konungen
afled (d. 16 Nov. 1797) blef hon emellertid häktad
och ställd inför en kommission. Ehuru frikänd af
denna, hölls hon ett par år internerad i Glogau
och miste sina gods. I ersättning fick hon sedan
en liten pension. Det äktenskap hon 1802 ingick med
teaterdiktaren F. v. Holbein upplöstes efter några år.
Lichtenberg, fordom tyskt furstendöme, nu en krets
(S:t Wendel) i preussiska regeringsområdet Trier
(Rhenprovinsen), med en areal af 537 qvkm. Det
kallades ursprungligen herrskapet Baumholder och
öfverlemnades af Preussen, enligt Wienkongressens
beslut, 1816 till hertig Ernst af Sachsen-Koburg samt
upphöjdes 1819 till furstendöme med namnet L. 1834
afträdde fursten det till Preussen mot en årlig
pension af 80,000 thaler.
Lichtenberg, Georg Christoph, tysk fysiker
och satirisk skriftställare, f. 1742 nära
Darmstadt, vardt till följd af ett fall i späda år
puckelryggig för lifstiden, hvilket stegrade hans
håg för intellektuelt arbete. Han kallades 1769
till e. o. och 1775 till ord. professor i matematik
vid Göttingens universitet. De nämnda åren företog
han resor till England, med hvars samhällsanda och
literatur han gjorde sig förtrogen. Död i Göttingen
1799. L. höll synnerligen omtyckta föreläsningar,
bl. a. i experimentalfysik. De lichtenbergska
figurerna (se Elektriska figurer) äro uppkallade
efter honom. Han utgaf sedan 1778 "Göttingischer
taschenkalender". Hans der
intagna literära och populärvetenskapliga uppsatser
utmärka sig genom en förening af tankeskärpa, poetisk
uppfattning och städse slagfärdig qvickhet. En
afsvuren fiende till mysticism, svulst och känslopjunk,
vände han sin skarpa, men aldrig ohöfviska satir mot
osunda literära företeelser. Stor uppmärksamhet väckte
hans polemik mot Lavaters fysiognomiska teorier och
omvändelselust. Mesta berömmelsen vann dock L. genom
det mästerliga arbetet Ausführliche erklärung
der hogarthischen kupferstiche (11 hftn, 1794–1809;
se Hogarth). L:s "Vermischte schriften" utgåfvos
1800–05, i 9 bd; nya uppl. 1844–46 och 1867. Hans
"Briefe" utgåfvos i 2 bd, 1846–47.
Lichtenfels, Eduard Peithner von, österrikisk
landskapsmålare, f. 1833 i Wien, erhöll sin första
utbildning i sin födelsestads konstakademi och
studerade sedan i Düsseldorf, der han slöt sig
till Lessing, hvars inflytelse är starkt märkbar
hos honom. Han deltog 1859 som officer i kriget mot
Italien. 1872 blef han professor i landskapsmålning
i Wien. Hans arbeten berömmas för konstnärlig
uppfattning, fint behag och god färg. Af hans bästa
taflor må nämnas Motiv från Lundenburg (i Belvedere),
Motiv från Pitten i Nedre Österrike samt en storartad
Skiss från toppen af Etna (1880).
Lichtenstein, Ulrich von, tysk medeltidsskald. Se
Ulrich von L.
Lichtenstein, Martin Heinrich Karl, tysk resande och
zoolog, f. i Hamburg 1780, blef 1802 med. doktor och
åtföljde s. å. guvernören för holländska Kapkolonien,
general Janssens, till Kaplandet. Sedan engelsmännen
1806 bemäktigat sig kolonien, återvände L. till
Europa. Han vardt 1811 professor i zoologi vid
Berlins universitet och 1813 direktör för det 1810
derstädes grundade zoologiska museet, hvilket genom
hans verksamhet växte till ett af de rikast försedda i
Europa. L. dog 1857. Bland hans arbeten märkes Reisen
im südlichen Afrika (2 bd, 1810–11).
Lichton (Lichtone), Robert, grefve, krigare,
kungl. råd, härstammade från en gammal skotsk
adelsslägt och var son till en Johan Lichton, baron
till Ullissiport, hvilken inkommit till Sverige och
uppnått öfverstegrad, då han stupade i slaget vid
Wittstock, d. 24 Sept. 1636. L. föddes på Hummelsund i
Borgå socken, Finland, d. 7 Juli 1631. Han inträdde
1646 i svenska armén i Tyskland såsom simpel
musketerare, tjenade sig under Karl X Gustafs polska
och danska krig upp till öfverstelöjtnant och blef
1676 öfverste för Nya adelsfanan. I slaget vid Lund
(s. å.) aflade han prof på lysande tapperhet och
sårades farligt. Flere kulor blefvo för alltid
qvarsittande i kroppen. 1677 vardt L. öfverste
for Gamla adelsfanan och 1679 generalmajor af
kavalleriet. Efter att på riksdagen 1680 hafva stått
på det konungska partiets sida afsändes han 1681
såsom guvernör till Estland, med det maktpåliggande
uppdraget att i spetsen för en kommission vidtaga
de nödiga åtgärderna för reduktionens genomförande
i Livland och Estland. Att han bedrifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
