Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leptit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. m. Den förekommer ofta tillsammans med
stenkolslager, inom Sverige i Skånes stenkolsförande
formation. – Saltlera är en med koksalt indränkt
lera, som träffas i sällskap med stensaltlager. –
Om porslinslera se Kaolin. – Om krukmakarelera se
d. o. – Valklera är en lerig, men icke plastisk,
jordartad massa, som med begärlighet suger åt sig
olja och fett, hvarför den begagnas vid valkning
af kläde. Ej funnen i Sverige. – Piplera är
hvit, plastisk, bränner sig hvit och begagnas
för tillverkning af rökpipor m. m. Mycket känd
är s. k. holländsk piplera. – Åkerlera benämnes
inom Sverige den derstädes vidt utbredda, gråa
eller grågult färgade, oskiktade, ofta sandiga
lera af postglacial ålder, som företrädesvis
bildar åkerjorden inom landets mest odlade bygder,
åtminstone inom Mälaretrakterna (jfr Jordarter). –
Svartlera kallas en med åkerleran nära beslägtad,
mörk, ofta svartfläckig och till följd af inneslutna
förmultnande organiska rester stinkande lera. Den
förekommer på somliga låglända trakter och har
sannolikt aldrig varit fullständigt uttorkad eller
utsatt för luftens inverkan. Af sistnämnda orsak
härrör troligen också den gråblåa färgen hos de
lägre, mera vattendränkta delarna af glacial-
och postglacial-leran ("blålera"). – En med fin
qvartssand och små glimmerfjäll blandad, af jernockra
ofta gulfärgad, stundom karbonathaltig lera benämnes
i Tyskland lehm, i England loam. Den kan upptaga
betydligt mycket vatten, är knådbar, men icke
plastisk, och bränner sig röd. Af ungefär liknande
beskaffenhet, men ganska kalkrik och möjligen ännu
mera sandig, samt innehållande små kalkkonkretioner
(T. lösskindchen), landsnäckor och däggdjursrester,
är den jordart, som i Tyskland kallas löss och bildar
mäktiga ytaflagringar i Donau- och Rhendalarna,
i Kina m. fl. trakter. E. E.
Lerbena. Se Pipare-slägtet.
Lerbergs grufvefält eller, rättare, Lerbergs och
Klacka grufvefält, beläget omkr. 15 km. n. v. om
Nora stad på gränsen mellan Nora och Jernboås
socknar af Örebro län, är berömdt för sina rika
och godartade svartmalmer (jernoxidoxidul) med
amfibol-skarn. Fältet brytes hufvudsakligen genom
Stora Lerbergsgrufvan och det dermed sammanskjutna
Oskars schakt. Inom fältet finnes dessutom ett
stort antal större och mindre grufvor, bland dem
Stora Klacka, en vid, delvis vattenfylld "stöt"
af egendomligt pittoreskt utseende, samt en lång
stoll eller dagort, Konunga-stollen. Vid fältet
uppfordrades 1882 9,640 ton malm, som smältes vid
hyttor dels i Nora socken, dels under Finspångs bruk.
Th. N-m.
Lerbo, socken i Södermanlands län, Oppunda
härad. Areal 6,168 har. 1,559 innev. (1884). L. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs
stift, Oppunda Östra kontrakt.
Lerbäck, socken i Örebro län, Kumla härad. Areal
31,526 har. 6,754 innev. (1884). L. utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Strengnäs stift,
Kumla kontrakt.
Lerch, Nicolaus (äfven kallad N. von Leyen
l. Leyden), holländsk bildhuggare, var verksam i
södra Tyskland och i Österrike, dit
han kallades 1467 af kejsar Fredrik III för att
utföra en grafvård öfver den aflidna kejsarinnan
Eleonora för stiftskyrkan i Wiener-Neustadt. Då detta
arbete var slutadt, fick han uppdrag att förfärdiga
kejsarens egen grafvård för S:t Stefanskyrkan i
Wien. Men L. dog 1493 (samma år som kejsaren sjelf)
och hade då ej hunnit utföra mera än locket till
grafvården, som sedan forsattes af Michael Dichter,
hvilken slutade det storartade arbetet först 1513. I
Syd-Tyskland utförde L. portarna till katedralen i
Konstanz, ett förträffligt arbete, bestående af 20 i
trä skurna reliefer med ämnen ur jungfru Marias och
Kristi historia. L., som hörde till sin tids yppersta
konstnärer, utförde dessutom 1467 en portal i sten
till kansliet i Strassburg (nedbrunnet på 1600-talet)
samt en storartad Crucifixus på kyrkogården i
Baden-Baden, märkt med "Niclaus von Leyen", enkel
och gripande i uppfattning, sann och ädel i formen,
den tidens bästa Kristusbild norr om Alperna. C. R. N.
Lerche, Vincent Stoltenberg, norsk målare, född d. 5
Sept. 1837 i Tönsberg, reste 1856 till Düsseldorf, der
han ett par år var lärjunge af akademien. Han började
först som arkitekturmålare med interiörer ur kloster;
sedan förenade han genreframställning (i synnerhet ur
munklifvet) med arkitektur, Efter en längre vistelse i
Venezia med offentligt understöd reste han i Tyskland,
Holland, Frankrike och Skandinavien. Hans bilder,
välkända i Sverige, utmärka sig för mycken humor
och god färg. Af hans många arbeten har endast
ett kommit till Sveriges Nationalmuseum, nämligen
I klosterbiblioteket (1871). L. har utgifvit Med
blyanten. Löse blad af en malers skizzeböger (1873),
d:o Ny samling (1874) samt Små billeder for store
börn. 13 humoristiske tegninger i farvetryck (1876),
d:o Ny samling (1879). Som tecknare och illustratör
har han varit verksam ej blott inom Tyskland och
Norge, utan äfven inom Sverige (t. ex. för Ny
Illustrerad tidning).
Lerchenborg, danskt grefskap på Själland, Holbäk
amt, omfattar hufvudgårdarna L., vid södra
stranden af Kalundborgfjorden, och Avnsögård
med tillhörande fästegods (288 tnr hartkorn) och
skogar (980 har) samt ett fideikommisskapital af
2,700,000 kr. Det upprättades 1818 af geheimerådet
K. K. Lerche och innehafves f. n. (1885)
af hans sonson kammarherren K. A. Lerche.
E. Ebg.
Lerdal, socken i Elfsborgs län, Valbo och Vedbo
härad. Areal 6,154 har. 1,204 innev. (1884). Till
Valbo härad höra 3,533 har, 791 innev., till Vedbo
härad 2,621 har, 413 innev. Annex till Högsäter,
Karlstads stift, Vestra Dals kontrakt.
Lerdala, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Binnebergs tingslag. Areal i L., Timmersdala och Böja
7,426 har. 1,030 innev. (1884) i L. Annex till Berg,
Skara stift, Billings kontrakt.
Lerdo de Tejada [-cha’da], Sebastian, mejikansk
president, f. 1827 i staten Veracruz, var i tre
månader år 1857 ministerpresident och utrikesminister
under Comonfort samt gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
