Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Lenngren, Anna Maria - Lenning, John - Lennox. Se Dumbarton - Lennäs. Se Lännäs - Lenoir. 1. Alexandre L. - Lenoir. 2. Alexandre Albert L. - Lenormand, Marie Anne Adélaïde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alster påpekas en del komiska berättelser och
skämtdikter, den satiriska lärodikten Några råd
till min kära dotter, mot hvars nog snäfva maximer
man skulle vilja inlägga en gensaga, om icke deras
torrhet förflyktigades genom en verkligt epigrammatisk
qvickhet, som i "skälmska löjen skänker behag åt
den sträfva lexan". I sin satiriska diktning är fru
L. påverkad ej endast af Kellgren, utan nog äfven
af den samtida franska och danska skämtdikten; men
den idylliska fägring, som ofta smyger sig fram vid
satirens sida och ger det hela en så fin stämning, är
hennes egendomlighet. För öfrigt må nämnas, att den
smak för ballader, som utmärkte sekelskiftet, gifvit
sig uttryck äfven i fru L:s diktning dels i ett par
allvarliga ballader, dels i en verkligt lustig parodi
på tidens hemska "gast- och skråck-dikt". Slutligen
må bland hennes allra yppersta alster nämnas de små
skämtdikter på några få rader, som med epigrammets
skärpa förena en välgörande tillsats af utmärkt
godt lynne.
Första upplagan af fru L:s samlade "Skaldeförsök"
utgafs 1819 af hennes man (med ett förord af
Rosenstein). Sedan dess hafva ytterligare 10 upplagor
utgifvits. – Den första mera betydande skildringen
af hennes personlighet och diktning lemnades redan
1818 af F. M. Franzén (Svenska akad:s handlingar
från 1796, d. VIII), till hvars framställning
Atterboms (i "Svenska siare och skalder") nära
sluter sig. J. G. Carléns sammansättning af båda
finnes såsom inledning till flere upplagor af fru
L:s skaldeförsök. Dessutom må nämnas J. L. Runebergs
framställning af egendomligheterna i fru L:s diktning
("Runebergs samlade skrifter", VI: I), A. Flodmans
uppsats i "Kritiska studier" (1872), G. Ljunggrens
framställning af henne särskildt såsom medarbetare i
"Stockholmsposten" ("Svenska vitterhetens häfder", II)
samt K. Warburgs inledande biografi till den senaste
praktupplagan af hennes "Skaldeförsök" (1884). Denna
upplaga, den elfte, är på ett utmärkt sätt illustrerad
af C. Larsson (i aqvarell-ljustryck och träsnitt).
K. W-g.
Lenning, John, fabriksidkare, donator, född i
Norrköping d. 19 April 1819, var son af Kristian
L., hvilken 1810 anlade Drags klädesfabrik
derstädes. L. var 1832–34 lärjunge vid Teknologiska
institutet i Stockholm, invigdes 1835–39 vid
faderns fabrik i väfnadsindustrien såsom yrke och
affär, tjenstgjorde 1839–42 som vanlig arbetare
vid fabriker i England, Frankrike och Belgien,
dref efter hemkomsten en mindre fabriksrörelse
och trädde 1854 såsom disponent i spetsen för Drags
aktiebolag, då detta bildades genom en rekonstruktion
af den äldre affären. Under hans kraftiga och
insigtsfulla ledning nådde Drags fabriker en hög
blomstring, och dess tillverkningar vunno mycken
berömmelse. L. valdes 1855 till ordförande i
Norrköpings fabriksförening. Han var medlem af
tullkomitéerna 1864 och 1876, af bestyrelsen för
allmänna industriutställningen i Stockholm 1866,
af svenska komitén för verldsutställningen i Wien
1873 samt juryman vid verldsutställningen i Paris
1878. Sedan 1872 var L.
för Norrköpings stad ledamot af riksdagens Första
kammare. Död d. 25 December 1879. – Öppen och vänsäll
till sinnet, omfattade L. med lifligaste intresse sin
fädernestads och särskildt dess arbetarebefolknings
välgång. Han ådagalade detta i sitt testamente
genom flere sällspordt storartade allmännyttiga
donationer, som gå upp till en slutsumma af nära
1,467,000 kronor. De förnämsta af dessa äro, i den
form som närmare faststälts af boets utredningsmän:
Lenningska pensionsfonden (300,000 kr.), hvaraf
årliga inkomsten utdelas till sådana personer af alla
samhällsklasser i Norrköping, hvilka oaktadt redbart
och sträfsamt arbete kommit på obestånd; Lenningska
fonden (100,000 kr.), hvaraf årliga afkastningen
skall utdelas åt arbetare vid Drags fabrik (dels
såsom premier, dels såsom pensioner) för långvarig
tjenst eller skicklighet i yrket; John och Matilda
L:s sjukhem (med en fond af nära 610,000 kr.), afsedt
för obemedlade obotligt sjuka tillhörande Norrköpings
samhälle; John L:s väfskola (med 300,000 kr:s fond), i
hvilken praktisk och teoretisk undervisning meddelas
lofvande ämnesvenner i väfnadskonsten (synnerligast
ylle- och bomullsindustrien), såväl åt sådana,
som ämna grunda egen fabrik, som ock åt blifvande
fabriksmästare och åt arbetare.
Lennox. Se Dumbarton.
Lennäs. Se Lännäs.
Lenoir [lönåar]. 1. Alexandre L., fransk arkeolog,
f. i Paris 1761, ingaf 1790 till nationalförsamlingen
ett förslag att från den allmänna försäljningen
af till staten indragen egendom undantaga
konstföremål. För det på detta sätt skapade museet,
"Musée des monuments français", som inrymdes i
det forna klostret Les petits augustins, utnämndes
L. till konservator, och han skötte denna syssla,
tills de återkomne Bourbonerna läto stänga museet. Död
1839. L. utgaf bl. a. Musée des monuments français
(8 vol., 1800–22), Histoire des arts en France prouvée
par les monuments (1811), Atlas des monuments et des
arts libéraux (1820–27) och La vraie science des
artistes (1823). – 2. Alexandre Albert L., fransk
arkitekt, den föregåendes son, f. i Paris 1801,
studerade i Italien 1830–32, reste i Europa och
Orienten samt väckte uppseende genom sitt förslag
till ett historiskt museum (1833), hvilket hade
till följd, att han sattes till arkitekt för Musée
de Cluny, som af honom fullbordades. Hans största
förtjenst ligger i hans literära arbeten, af hvilka
må nämnas Architecture militaire au moyen-âge,
Monuments religieux du moyen-âge (1840–47),
Statistique monumentale de Paris (1846, 1861–67)
och Architecture monastique (1852–56). 1869 blef han
medlem af franska konstakademien.
Lenormand [lönårma’ng], Marie Anne Adélaïde, fransk
spåqvinna, född i Alençon 1772, röjde i barnaåren gry
till flere talanger och började tidigt spå i kort. Hon
kom 1790 till Paris och öppnade vid rue Tournon en
"spådomsbyrå", som i 40 år hade ett jämnt tillopp
af besökande, icke minst från samhällets högsta
kretsar. Särskildt beskyddades hon af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
