Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lekmannaombud ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lektorerna, overlärere. Vid tyska universitet och
gymnasier är lektor benämning på lärarna i moderna
språk. – Lektorat l. lektur, en lektors ämbete. –
Lektris (Fr lectrice), föreläserska. – Lektyr
(Fr. lecture), läsning, något att läsa. – Lektör
(Fr. lecteur), föreläsare.
Lekvattnet, kapell i Värmlands län, Fryksdals
härad. Areal 18,224 har. 1,105 innev. (1884). Kapell
till Fryksände, Karlstads stift, Fryksdals kontrakt.
Lekåsa, socken i Skaraborgs län, Barne härad. Areal
1,942 har. 554 innev. (1884). L. bildar med Åsaka,
Foglum, Kyrkås och Essunga ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Skara stift, Vilska kontrakt.
Lekö, ö i Namdalen, Nordre Trondhjems amt
(Norge). Areal 58 qvkm. Omkr. 500 innev. På ön reser
sig fjälltoppen Lekömöen, om hvilken åtskilliga
folksägner äro gängse. O. A. Ö.
Leland [liländ], Charles Godefrey, amerikansk
författare, f. i Filadelfia 1824, har under
längre tider vistats i Europa och leder sedan 1880
slöjdundervisningen i sin födelsestads skolor. Bland
hans skrifter hafva de af humoristisk art vunnit
mesta bifallet. Här må nämnas Hans Breitmann’s
ballads (1867–70; flere uppl.), en samling högst
tokroliga dikter på pennsylvanisk, tysk-engelsk
munart, Pidgin-english sing-song, in the China-english
dialect (1876) samt, bland hans arbeten om zigenarna,
The gipsies (1882).
Leleger (Grek. leleges) ett förhistoriskt folk,
hvilket hos de gamle författarna omtalas vid sidan
af pelasger och karer såsom innebyggare i en stor
del af de land såväl i Europa som i Mindre Asien,
hvilka sedermera beboddes af grekerna. Lelegerna
beskrifvas såsom djerfva sjöfarande och voro äfven
beryktade för sjöröfveri. De förde ett kringflackande
lif och slogo sig ned hufvudsakligen på öarna och
kuststräckorna, men inträngde stundom äfven i de inre
delarna af fasta landet. Lelegisk befolkning omnämnes
företrädesvis i de forngrekiska landskapen Akarnanien,
Etolien, Lokris, Fokis, Beotien, Lakonien, Elis,
Messenien, på Mindre Asiens kuster, äfvensom på Kreta,
Eubea och Arkipelagens öar. Om detta gåtlika folks
härkomst rådde ovisshet redan under den klassiska
forntiden. I nyare tider har man velat tillskrifva
dem ett semitiskt ursprung (Fr. Müller för dem jämte
macedonierna till de trakisk-illyriska folken.)
A. M. A.
Leleux [lölö]. 1. Adolphe L., fransk målare,
f. 1812 i Paris, utbildade sig på egen hand,
emedan hans fattigdom ej tillät honom att skaffa
sig någon lärare, och födde sig med att litografera
och illustrera. Men 1835 började han göra lycka och
kunde derefter företaga flere studieresor. Han har
mest målat landtfolk i genrebilder med ämnen från
Normandie och Spanien, men allra hälst från Bretagne,
hvarvid hans styrka legat i förmågan att återgifva
stamegenheterna i uttrycket samt att sammankomponera
figurer och landskap, på hvilket senare han lägger
särskild vigt. Sålunda har han skildrat i synnerhet
bretagnarna i alla lägen och situationer, men mest ute i det fria, alltid
karakteristiskt, i teckningen något flyktigt, men
träffande och naturligt i rörelsen. Till hans bästa
arbeten höra Bröllop i Bretagne (1864; nu i
Luxembourg), Begrafning i Bretagne, Hofslagaren,
Marknadsdag i departementet Finistère,
Tvätterskor i Berri (1878) m. fl. – 2. Armand L., fransk
målare, den föregåendes broder, f. i Paris 1818,
lärjunge af Ingres, med hvilken han 1834 reste till
Rom, der han stannade i 2 år. Han har i synnerhet
slagit sig på att måla slutna rum med spel af ljus
och halfdunkel, hvari han lyckats förträffligt,
och i dessa rum insätter han sina figurer flyktigt
och lätt, men säkert och karakteristiskt, med fri
rörelse och sanning i uttrycket. Han började med
landtliga scener från Schwarzwald och Tyrolen, gick
derpå öfver till Spanien, Schweiz och småfolkets lif i
Paris, hvarefter han på 1860-talet vände sig till det
italienska klosterlifvet, såsom i Det inre af apoteket
i ett kapucinkloster i Rom (1863; nu i Luxembourg),
Kök i ett franciskankloster (1864) m. fl.
Lelewel, Joakim, polsk patriot och historiker,
f. 1786, blef 1809 lärare i historia vid lyceet i
Krzemieniec i Volynien, 1816 professor i samma ämne
i Varsjav samt custos vid nationalbiblioteket
och kort derpå professor vid universitetet i
Vilna, men blef 1824 afsatt såsom misstänkt för
ryssfientliga stämplingar. Vald till deputerad vid
landtdagen i Varsjav, blef han genom sina tal och
skrifter en af de starkast verkande krafterna för
utbrottet af 1830 års polska revolution. Han var
då en af medlemmarna i exekutivkomitén och stod
inom den provisoriska regeringen i spetsen för
kultusärendena. Han var en ifrig motståndare till
diktatorn Chlopicki och valdes, då denne nedlade sitt
mandat, till medlem af nationalregeringen. Efter
revolutionens undertryckande (1831) lefde L. under
främmande namn i Paris, på Lafayettes landtegendom
Lagrange och, sedan han 1833 utvisats från Frankrike,
i Bruxelles. Död 1861. L. är en af sitt fäderneslands
utmärktaste häfdatecknare. Bland hans arbeten rörande
Polen må nämnas hans många gånger upplagda polska
historia Dzieje polski (1829), hvartill sluter sig
hans i Bruxelles författade Polska odradzajaçasie
(1843), Polens historia under Stanislaus August. Af
stort värde äro äfven L:s arbeten öfver medeltidens
geografi, i synnerhet Géographie des Arabes (1851)
och Géographie du moyen âge (4 bd, 1852–57, med
atlas). Hans på polska författade skrifter utgåfvos
1853–76 under titeln Polska (20 bd).
Leloir [lölåar]. 1. Jean Baptiste Auguste L.,
fransk målare, f. 1809 i Paris, lärjunge af Picot,
studerade i École des beaux-arts, uppträdde första
gången 1835 och har sedan målat religiösa taflor
af ideal ton, såsom De visa och ovisa jungfrurna,
S. Cecilia, Nattvarden, Maria och Johannes efter
Kristi död, Jeanne d’Arc i fängelset m. fl., hvartill
komma målningar i flere kyrkor samt äfven ett par
humoristiska genretaflor. – 2. Louis Auguste L.,
fransk målare, den föregåendes son och lärjunge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
