- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1033-1034

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leijonhufvud ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ledamot, och sedan 1815 sekreterare vid
Tabell-kommissionen. Han redigerade 1813–48 den
af Vetenskapsakademien utgifna statskalendern
samt inlade stor förtjenst vid uppsättande af
Tabellkommissionens berättelser (1810–50) samt om
tabellverket öfver hufvud, hvarför han ock 1841 erhöll
en belöning af Rikets ständer. L. var äfven hofman och
vandrade rangtrappan uppför från hofjunkare (1800)
till hofmarskalk (1823). Död genom drunkning d. 7
Nov. 1853.

Leijonsköld, Mårten, friherre, ämbetsman, föddes
i Jönköping d. 21 Sept. 1600 och var son till
borgmästaren derstädes Augustinus Hansson. Efter att
hafva 1616–17 genomgått "skrif- och räkneskola"
i Hamburg, antogs han af rikskansleren Axel
Oxenstierna i dennes enskilda tjenst såsom
bokhållare och handskrifvare, men blef genom
hans förord 1621 inskrifven i k. kansliet. Han
skötte sedermera maktpåliggande och grannlaga
kamerala uppdrag i Östersjöprovinserna och, på
1630-talet, i de af svenskarna besatta områdena i
skilda delar af Tyskland. 1636 utnämndes han till
generaltullförvaltare af stora sjötullen i Sverige
och Finland samt 1637 derjämte till assessor i
General-kommersekollegium. Från 1649 till sin
död var han, med ett kortare afbrott 1654,
kammarråd samt 1651–54 derjämte vicepresident i
Kommersekollegium. L. adlades 1645 och antog då
namnet L. (han hette förut Augustinsson); 1654 blef
han friherre. L:s ätt utgick på svärdssidan 1833.

Leijonstedt, Anders, grefve, riksråd, född i
Upsala 1649, var son af apotekaren derstädes Simon
Wollimhaus och broder till den inflytelserike
Jakob Gyllenborg (se art. Gyllenborg). Efter
studier i Upsala och en utrikes resa blef han 1683
sekreterare vid bankoverket samt 1685 ledamot och 1696
direktör i den för reduktionsdomarnas verkställande
tillsatta kommissionen. Från 1686 var han tillika
protokollsekreterare i kansliet (han adlades
s. å. med namnet L.), befalldes 1694 att bevista
rådslagen i Kanslikollegium och sändes 1698 såsom
envoyé extraordinaire till Brandenburg, hvarest han
afslöt den tvist angående gränserna i Pommern, som
fortgått sedan westfaliska fredsslutet. 1703–10 var
han åter minister i Berlin, blef sistn. år kansliråd,
utnämndes 1714 till högste ombudsman (chef för
revisionsexpeditionen för justitiemål) och erhöll 1716
friherrlig värdighet, men tog ej introduktion. Den 15
April 1719 valdes han till landtmarskalk efter den
dagen förut aflidne Per Ribbing. Uppsatt på förslag
till riksråd, utnämndes han ock dertill straxt efter
riksdagens slut. S. å. blef han äfven president i
Kammarrevisionen och grefve. Död i Stockholm d. 10
Okt. 1725. I yngre år idkade L. skaldekonsten. Några
tillfällighetsstycken af honom finnas intagna
i P. Hansellis samling "Vitterhetsarbeten af
sv. författare", 5:te delen. – Ätten L:s siste medlem
i Sverige afled 1830. En gren af densamma hade
öfverflyttat till England.

Leinberg, Karl Gabriel, finsk skolman och pedagogisk
skriftställare, född i Åbo d. 8 Febr. 1830, blef
student i Helsingfors 1848, filos. kandidat och
magister 1853 samt teol. kandidat
1868. År 1856 blef han ledare för Helsingfors’
privat-lyceum, som då var det enda fullständiga
elementarläroverk i Finlands hufvudstad. Han var
tillika ledamot i tvänne af landets styrelse tillsatta
komitéer, nämligen 1861–62 i komitén för granskning
af förslagen rörande folkskoleväsendet i Finland och
1865 i komitén för uppgörande af förslag rörande
elementarläroverken i Finland. 1868 utnämndes han
till direktör för finsk-språkiga folkskolelärare-
och lärarinne-seminariet i Jyväskylä, i hvilken
befattning han ännu (1885) qvarstår. Såsom
skriftställare har L. med förkärlek behandlat det
finska skolväsendets historia. Bland hans hithörande
skrifter och urkundssamlingar må nämnas Det äldre
gymnasium i Åbo
(1855), Helsingfors’ lyceum under
de trettiofem första åren af dess verksamhet
(1866),
Handlingar rörande finska skolväsendets historia
under 16:de, 17:de och 18:de seklen
(1884), Om
snillevalet i vår äldre skollagstiftning,
(s. å.),
Handlingar rörande Haapaniemi krigsskola (s. å.),
samt Märkliga skeden i vår folkundervisnings äldre
historia
(1885). Såsom frukter af studieresor i
utlandet har L. publicerat Om folkhögskolorna i
Danmark
(1868) och Folkskoleförhållanden i Sverige och
Norge
(1874). Såsom läroboksförfattare är L. känd
genom i Finland allmänt begagnade läroböcker i
biblisk historia på svenska och finska i olika omfång
(för elementarläroverken, för folkskolor och för
söndagsskolor), hvilka utkommit i många upplagor. 1884
erhöll L. professors namn och värdighet.
M. G. S.

Leinburg, Otto Gottfried von Lüttgendorff-L.,
friherre, tysk Tegnér-öfversättare, född 1825 i
Pressburg, har med hängifvenhet och talang sträfvat
att i Tyskland utbreda kännedom om skandinavisk
och särskildt svensk vitterhet. Han har gång på
gång öfversatt Tegnérs "Frithiofs saga", dels på
vers (1855; 13:de uppl. 1883), dels på prosa (2:dra
uppl. 1872) med originalet bifogadt jämte vidlyftig
kommentar och en rikhaltig bibliografi öfver alla
texteditioner, bearbetningar, öfversättningar
till olika språk och märkligare recensioner af
Frithiofs-sagan samt musiksättningar och teckningar
till densamma, hvartill slutligen är fogad en ordbok
öfver dikten och en kortfattad svensk språklära af
Leo Silberstein. Han utgifver f. n. (1885) en till
7 bd beräknad öfversättning af Tegnérs arbeten i
urval (1882 o. f.). Derjämte har L. bl. a. öfversatt
Öhlenschlägers "Helge" (3:dje uppl. 1869), "Yrsa"
(1869) och "Hroars saga" (1870), Andersens sagor
(2 uppl.), Karl XV:s dikter. Han har dessutom
utgifvit "Hausschatz der schwedischen poesie" (1860;
en antologi med bifogade prosaöfversättningar och
karakteristiker). L. kallades till filos. hedersdoktor
vid Lunds universitet 1880, vid hvilket tillfälle man
firade 50-årsminnet af promotionen 1829 (då Tegnér
såsom promotor bekransade Öhlenschläger).

Leine, biflod till Aller, upprinner på Eichsfeld samt
flyter med nordlig hufvudriktning genom preussiska
provinsen Sachsen, Hannover och Braunschweig. Längd
192 km., af hvilka 56 km. äro segelbara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free